Författare: Charlotta Goller

Stockholm 2023-03-27

Till: Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell

Bäste Johan Forssell,
Organisationer i det civila samhället är bland de viktigaste verktyg som människor har för att förbättra sin situation och sitt samhälle. Ett exempel bland många är Fonden för mänskliga rättigheters samarbete i Myanmar där exempelvis lokala hbtqi-organisationer har kunnat bidra med sina vittnesmål i dokumentationen av människorättskränkningar så att även deras perspektiv synliggörs. Detta är av högst vikt, inte bara nu utan även i ett framtida sanningssökande för att de utsatta ska få upprättelse för de allvarliga kränkningar som begåtts mot dem.

Vi vet att ett aktivt, demokratiskt civilsamhälle gör det möjligt för människor att gå samman och hantera gemensamma problem liksom att ha en starkare röst i samhället. I länder med utbredd fattigdom och förtryck är ett starkt civilsamhälle helt avgörande för människors strävan efter bättre liv.

Därför var det med glädje som vi noterade regeringens löfte att öka andelen stöd till civilsamhället i biståndet, men med besvikelse som vi inte såg någon satsning på detta i budgeten.

Nu finns en ny chans, med de 1,2 miljarder som finns kvar att fördela till biståndsverksamhet i vårändringsbudgeten. Inom plattformen CONCORD Sverige har vi analyserat februariprognoserna från Migrationsverket och Arbetsförmedlingen, och konstaterat att denna summa av budgeterade asylavräkningar inte kommer att nyttjas av dem. Därför finns redan minst 1,2 miljarder att fördela till biståndsverksamhet i vårbudgeten.

Det är bra att detta gör en ökning av biståndsverksamheten möjlig. Det uppväger inte hela den minskning av biståndet som regeringen tidigare gjort, men det ger en ny möjlighet att leva upp till åtagandena i den politik som regeringen lagt fast.

Varje krona för mänsklig säkerhet, mänskliga rättigheter, mänsklig utveckling och mänsklighetens framtid på en levande planet är viktig och kan via lokalt förankrade krafter i civilsamhället göra skillnad i människors liv. Det behövs mer än någonsin i den perfekta storm som spridit sig över världen med konflikter, ekonomiska kriser och ökad ojämlikhet, hungerkris, miljö- och klimatkris, och backlash för jämställdhet och demokrati.

Här är våra rekommendationer till Dig och regeringen inför fördelningen av de 1,2 miljarderna:

1. Avsätt ytterligare en halv miljard till civilsamhällesanslaget
Med ytterligare en halv miljard till detta anslag lever regeringen tydligt upp till löftet om att öka andelen bistånd till civilsamhället. Anslagspost 5 i budgeten är den del av biståndet som uttryckligen syftar till att stärka ett fritt och demokratiskt civilsamhälle i Sveriges samarbetsländer, med kapacitet att bidra till bättre villkor för människor. Dessutom ger mer resurser till detta anslag också mer till flera andra av regeringen prioriterade områden, som jämställdhet, klimat och miljö, hälsa samt stöd till demokratikämpar och människorättsförsvarare.

2. Säkerställ att satsningen på civilsamhället blir en långsiktig inriktning
Regeringen har effektivitet, transparens och långsiktighet som ledord i biståndspolitiken. Lägg stödet till civilsamhället via anslagspost 5 på en ny och högre nivå och kommunicera att denna nivå är det nya normala även på sikt, så att ryckighet och onödig byråkrati undviks och avtalsparter inom det svenska biståndet kan fokusera på innehåll och resultat.

3. Ta chansen att leva upp till försummade löften ur regeringens ”Bana för bistånd”
Det finns även andra exempel på att minskningar av anslag i biståndsbudgeten slog hårt mot uttalade prioriteringar i regeringens egen politik. Här finns det nu en chans att tillföra resurser till sådana prioriteringar. Fonden för mänskliga rättigheter ser att en satsning på Latinamerika och då särskilt med fokus på Kuba är rätt väg att gå för att leva upp till regeringens prioritering av demokratibistånd till människorättsförsvarare och demokratikämpar eftersom dessa är bland de mest isolerade i hela regionen, med mycket litet utrymme att verka för en positiv utveckling i sitt land.

Visst kan vi och våra internationella samarbetsorganisationer förvänta oss att Du och regeringen i vårbudgeten infriar löftet och använder de outnyttjade 1,2 miljarderna till att öka andelen bistånd som går till civilsamhället?

Vänliga hälsningar,
Ulrika Strand
Generalsekreterare
Fonden för mänskliga rättigheter

CONCORD Sverige har publicerat en artikel på deras hemsida utifrån brev från 20 organisationer, inklusive MR-Fonden, som har skickats ut till minister Forssell. Läs artikeln på CONCORD:s hemsida: 20 organisationer till ministern inför vårbudgeten: Infria försummade löften – CONCORD Sverige

Fonden för mänskliga rättigheter (MR-Fonden) har de senaste åren utforskat hur regionala människorättssystem i Afrika, Nord- Central- och Sydamerika samt Europa kan bidra till fred och säkerhet i sina respektive regioner. Arbetet har resulterat i tre rapporter och nu lanserar vi även policy briefs på rapporterna. Dessa policy briefs sammanfattar slutsatserna i rapporterna och riktar sig till beslutsfattare, civilsamhällesaktörer, forskare, studenter och andra som är intresserade av att veta mer om regionala människorättssystem och deras möjlighet att främja mänskliga rättigheter, fred och säkerhet – och hur dessa system kan stödjas och stärkas.

Policy briefs och de fullständiga rapporterna finns här: Regional human rights systems-arkiv – Fonden för mänskliga rättigheter (MR-Fonden) (mrfonden.se).

(ENGLISH)
The Swedish Foundation for Human Rights is launching policy briefs on regional human rights systems and their contribution to human rights, peace and security 

The last couple of years the Swedish Foundation for Human Rights (MR-Fonden) has explored how regional human rights systems can contribute to peace and security in Africa, the Americas and in Europe. This research has resulted in three reports and we are now launching policy briefs on these reports. The policy briefs are useful for decision makers and policy makers, civil society actors, scholars, students and others who are interested to learn more about the regional systems and their role in promoting human rights and peace and security – and how these systems can be used and supported. 

The reports and policy briefs are found here: Regional human rights systems-arkiv – Fonden för mänskliga rättigheter (MR-Fonden) (mrfonden.se)

Intervju med Isak Thorin och Sofia Savonen, finalisterna av MR-Fondens årliga uppsatstävling 2022.

Temat för tävlingen var:
Kopplingarna mellan mänskliga rättigheter och fred och säkerhet med regionalt fokus på Asien och Oceanien och regionala mellanstatliga organisationer.

I videon presenterar finalisterna sina uppsatser och varför de valde att vara med och delta.

I ett brev till utrikesminister Ann Linde i december 2020 uppmuntrade FNs dåvarande högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, Sverige att etablera en nationell mekanism för övergripande rapportering och uppföljning i förhållande till de rekommendationer staten får utifrån våra fördragsförpliktelser.

Fonden för mänskliga rättigheter har först nu fått kännedom om detta brev, men vi delar i högsta grad Michelle Bachelets bedömning att Sverige behöver en tydlig process för att följa upp de folkrättsliga åtaganden vi har enligt de konventioner vi har ratificerat. Att driva på i den riktningen, för ett bättre förverkligande av mänskliga rättigheter i Sverige, är en av de frågor som på senare år ständigt finns närvarande i vårt arbete.

I samband med att Sveriges regering under hösten 2021 för sjunde gången rapporterade till FNs kommitté om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter inleddes diskussionerna mellan oss och socialdepartementet om hur uppföljningen och hela rapporteringscykeln skulle kunna systematiseras.
I rapportens inledning skriver regeringen om sina avsikter om en närmare dialog och har sedan träffats i en mindre arbetsgrupp där MR-Fonden ingår, skyldighetsbärare och rättighetsbärare tillsammans, för att ta fram ett förslag till en sådan systematiserad process.

Vid det riksdagsseminarium vi från MR-Fonden, i samarbete med Sensus, bjöd in till förra våren redogjorde departementet för arbetet med att systematiskt arbeta med rekommendationerna från kommittén och berättade om både utmaningar och möjligheter.
– Vi kan inte arbeta ad hoc med denna fråga, vi måste få till en bra och systematisk process som lägger fast en processordning för det här så vi har ett pågående arbete under hela femårscykeln.

Bland utmaningarna när det gäller de återkommande rapporteringarna till FN nämndes samtidigt den femåriga perioden vilket innebär att handläggare många gånger har gått vidare till nya arbetsuppgifter eller arbetsplatser, det kan ha varit ett val emellan med ny politisk ordning och regering, prioriteringar och hög arbetsbelastning med brådskande tidsaspekter leder till att det blir korta insatser med rapporteringen, maxbegränsningar av antal ord från FNs sida är en annan stor utmaning.

Framför oss ser vi från MR-Fonden, som tillsammans med departementet jobbar med frågan, en arbetsprocess med politisk förankring, indikatorer och politisk prioritering. Övriga departement, myndigheter, regioner och kommuner måste ingå och det ska vara en tät dialog mellan skyldighetsbärare och civilsamhället/rättighetsbärarna. Det vore också bra om riksdagen involveras. Kanske genom en skrivelse till riksdagen från regeringen när FNs rekommendationer kommer efter rapportering och i samband med förhör. Allt för att tydligare säkerställa att de brister som uppmärksammats åtgärdas.

Om detta arbete för att ta fram ett förslag till process berättade MR-Fondens Charlotta Göller nyligen vid det stora återkommande digitala mötet för personer som arbetar med mänskliga rättigheter, inom både offentlig sektor och inom civilsamhället. Ett möte som arrangeras av Institutet för mänskliga rättigheter och Raul Wallenberg-institutet, i samverkan med olika nätverk om mänskliga rättigheter, bland annat civilsamhällets MR-nätverk.

Sveriges stöd till Sanningskommissionens arbete har gjort det möjligt för colombianska konfliktoffer och colombianer i exil att delta i processen. Slutrapporten offentliggjordes juni 2022 och innehåller resultat som förklarar de bakomliggande faktorerna till den långa konflikten i Colombia och de systematiska kränkningarna av mänskliga rättigheter i landet. Kommissionens arv är en grupp rekommendationer och dess implementering är början på ett nytt skede av fredsbyggande i Colombia. Slutrapporten lanserades i Sverige i höstas och filmen från eventet finns tillgänglig nedan.

MR-Fonden har under 3 års tid (2020-2022) stöttat kommissionens arbete i Sverige. Vårt fokus har varit att medfölja den svenska samordningsgruppen “Nodo Suecia” och bidra till att höja rösterna hos exilcolombianer samt lyfta ungas och kvinnors perspektiv. Läs vår berättelse om vad civilsamhället kan åstadkomma med informations- och kommunikationsstöd: Exilcolombianer, kvinnor och unga i fokus för sanningskommissionens arbete

På årsdagen av Rysslands invasion av Ukraina vill vi lyfta civilsamhällets stora betydelse för livet och vardagen som måste fortgå också under brinnande krig.

– Det går inte att nog betona vikten av ett långsiktigt stöd som bygger på mänskliga rättigheter och demokrati, vid sidan av det humanitära stödet. Livet tar inte paus, det fortsätter under konflikten, inte bara före och efter, framhåller MR-Fondens generalsekreterare Ulrika Strand.

MR-perspektivet måste genomsyra stödet och insatserna måste utgå från det ukrainska folkets egna önskemål. Det är också viktigt att påminna om att många som är utsatta redan innan blir än mer utsatta i kris och att situationen för exempelvis barn, äldre och personer med funktionsnedsättning behöver uppmärksammas särskilt för att inte tappas bort.

Nu har MR-institutet fattat beslut om Rådet för de mänskliga rättigheterna, ett rådgivande organ till institutet som stadgas i lagen om Institutet för mänskliga rättigheter (10 § lagen [2021:642]).

Läs mer på MR-institutets webb om hur du nominerar! https://mrinstitutet.se/radet-for-de-manskliga-rattigheterna/

MR-Fonden och andra uppmanade MR-institutet att vika platser i rådet för de fem nationella minoriteterna (inklusive urfolket samerna) men det hörsammades inte. Däremot finns det med bland kvalifikationerna ska uppfylla: har kunskap om och erfarenhet av att arbeta med frågor om mänskliga rättigheter, rättigheter för personer med funktionsnedsättning, urfolks rättigheter, minoriteters rättigheter, och/eller icke-diskriminering i Sverige.

Är du en av MR-Fondens praktikanter för hösten 2023?
Som praktikant hos oss erbjuds du en spännande arbetsplats där du får ta del av det nationella och internationella arbetet som sker inom en människorättsorganisation. Till höstterminen 2023 söker vi tre MR-praktikanter och en av dessa med primärt fokus på Colombia. Vi söker dig som närmar dig slutet av dina studier inom mänskliga rättigheter, fred och konflikt, juridik med fokus på folkrätt eller liknande relevant utbildning.

Om Fonden för mänskliga rättigheter
MR-Fondens arbete syftar till att stärka respekten för och skyddet av de mänskliga rättigheterna i Sverige och internationell MR-Fonden har bland annat ett långt samarbete med ett flertal civilsamhällesorganisationer i Latinamerika. Detta görs genom utbildning, informations- och påverkansarbete samt internationellt samarbete med människorättsorganisationer. Våra främsta fokusområden är ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och övergångsrättvisa. Kontoret är beläget i Stockholm.

MR-praktikant
Som MR-praktikant får du en god inblick i stora delar av vårt arbete och får delta aktivt i projekt och projektansökningar (nationella såväl som internationella). I dagsläget har vi projekt kopplat till bland annat Colombia, Myanmar/Burma och regionala människorättssystem i Asien. Du får också delta i gransknings-, informations- och påverkansinsatser. Andra arbetsuppgifter är att ta fram underlag till vårt arbete, utföra research till debattartiklar, omvärldsbevakning, ansvara för sociala medier, infomail och rekrytering. Du får även delta i och representera MR-Fonden vid möten och seminarier. Som praktikant med fokus på Colombia kommer delar av arbetet vara på spanska och handla om arbetet för hållbar fred.

Vi söker dig som

• Har mycket god kunskap om mänskliga rättigheter och folkrätt
• Har mycket goda kunskaper i engelska och svenska
• Har goda kunskaper i spanska (praktikant med primärt fokus på Colombia)
• Är van vid att självständigt sammanställa information och skriva rapporter
• Har kunskaper om kommunikation och sociala medier

Meriterande kompetens

• Erfarenhet av att samordna och planera seminarier och workshops
• Erfarenhet av WordPress och grafiska verktyg som t.ex. InDesign
• Kunskap om övergångsrättvisa
• Kunskap om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
• Kunskap om fred och säkerhet
• Kunskap om regionala människorättssystem
• Erfarenhet av ideellt engagemang och civilsamhället
• Kunskap om funktionshinderfrågor
• Kunskap om fredsprocessen och den väpnade konflikten i Colombia

Förutsättningar för praktiken
Praktiken är obetald och vi prioriterar sökanden som kan genomföra en hel termins praktik som en del av sina studier. Du kommer tillsammans med din handledare kartlägga uppgifter för praktiken och sätta upp mål under regelbundna avstämningssamtal.

Så ansöker du
Din ansökan ska bestå av CV och personligt brev där du motiverar varför du söker denna praktikplats, vilka erfarenheter och meriter du kan bidra med och vad vill du få ut av praktiken. Skicka din ansökan till info@humanrights.se märk den med ”MR-Fonden praktikant HT 2023”. Sista ansökningsdag är 17 mars 2023.

Vid frågor är du välkommen att kontakta oss via info@humanrights.se.

Varmt välkommen med din ansökan!

Nordens största forum för debatt och samtal om mänskliga rättigheter kommer till Helsingborg 2023. Årets tema är rätten till utbildning och arbete. 

Att kunna försörja sig själv och ha möjlighet att utbilda sig är viktiga förutsättningar för möjligheten att leva ett tryggt och värdigt liv. Rätten till utbildning, rätten till arbete och rättigheter i arbetet är universella mänskliga rättigheter och gäller alla, överallt. De är också förutsättningar för utövandet av många andra rättigheter så som rätt till politiskt deltagande, organisering, mat, hälsa och boende.

Under Mänskliga Rättighetsdagarna den 23-25 november 2023 kommer rätten till utbildning och arbete att lyftas ur en rad olika perspektiv. Programmet kommer att belysa hur maktstrukturer och bakgrundsfaktorer påverkar människors möjlighet att ta del av utbildning och arbete, samt hur uppfyllandet av dessa rättigheter stärker både individer och samhället i stort.

Rätten till utbildning är en förutsättning för en demokratisk samhällsutveckling, för social rättvisa och för förebyggande av konflikter. Utbildning ger människor den kunskap som är nödvändig för att kunna utkräva sina och andras rättigheter. Idag beräknas över 750 miljoner människor i världen vara analfabeter, huvuddelen av dessa är kvinnor. I vissa länder nekas flickor rätten att gå i skolan vilket blir ytterligare ett hinder för kvinnor att delta i samhällsutvecklingen. I andra har krig, pandemier eller naturkatastrofer slagit ut utbildningssystemet.

I Sverige ska utbildningen vara likvärdig oavsett vilken skola du går på, men skolresultaten påverkas av en utvidgad barnfattigdom, föräldrars engagemang och lärarbrist. Samtidigt vet vi att utbildning har en stor påverkan på bland annat hälsa och möjlighet att få arbete. Elever riskerar att diskrimineras på grund av sin trosuppfattning och tillgängligheten för elever med en funktionsnedsättning brister i många skolor. Allt fler barn blir hemmasittare eller avslutar inte sin grundskoleutbildning på grund av psykisk ohälsa, mobbning eller brist på stöd. Vilka insatser krävs för att komma till rätta med problemen och stärka ungas framtidstro, förutsättningar och självbild?

Rätten till arbete innebär bland annat rätt till lika lön för likvärdigt arbete, en sund arbetsmiljö, rätt att organisera sig fackligt, rätt till vila, skydd mot arbetslöshet och möjlighet att försörja sig. Trots det beräknas mer än hälften av världens arbetstagare befinna sig i osäkra anställningar, ofta med dålig lön och arbetsvillkor. I många länder utsätts fackligt aktiva för hot och våld, i andra förbjuds de att verka. Migrantarbetare exploateras, papperslösa utnyttjas av oseriösa arbetsgivare och på många håll tvingas barn att arbeta för att hjälpa till med försörjning.

I Sverige ser vi hur minoriteter som exempelvis afrosvenskar och muslimer diskrimineras på arbetsmarknaden. Och när personer med funktionsnedsättning mister rätten till assistans, eller när arbetsplatser inte är tillgängliga, förlorar många möjligheten till en meningsfull sysselsättning. Vilka ytterligare åtgärder krävs för att motverka diskriminering på arbetsmarknaden och säkerställa anständiga arbetsvillkor för alla?

Att arbeta är också en förutsättning för att i framtiden få en pension som går att leva på. Samtidigt bygger pensionssystemet på investeringar som riskerar att kränka mänskliga rättigheter och försämra klimatet.

Hur kommer arbetsmarknaden att se ut i framtiden? Vilka innovativa lösningar kan hjälpa oss att ställa om och skapa nya arbetstillfällen som är hållbara för människor och miljö?

Rätten till utbildning och arbete är artiklar i det viktigaste rättighetsdokumentet, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. I år fyller förklaringen 75 år. Hur står sig dokumentet och rättigheterna idag när vi runt om i världen ser en backlash för demokratin och ett ifrågasättande av de mänskliga rättigheterna?

Om MR-dagarna
Mänskliga Rättighetsdagarnas övergripande syfte är att vara Nordens viktigaste samlade mötesplats för frågor kring mänskliga rättigheter. Genom att bidra till kunskapsutbyte är målet att frågor om mänskliga rättigheter ska komma högre upp på den politiska dagordningen och bidra till att respekten för de mänskliga rättigheterna genomsyrar samhället.

MR-Fonden är en av huvudarrangörerna och Mänskliga Rättighetsdagarna är ett samverkansprojekt mellan nio olika civilsamhällsorganisationer och en akademisk institution där Föreningen Ordfront är ekonomisk och juridisk huvudman. Vi har även rad samarbetspartners och varje år skapar vi lokala arbetsgrupper samt referensgrupper på den ort där evenemanget arrangeras för att säkerställa lokal förankring.

Arrangera program för MR-dagarna 2023
Nu bjuder vi in din verksamhet att vara med och bygga ett program som höjer kunskapsnivån och breddar debatten kring rätten till utbildning och arbete. Vi efterlyser programförslag som ger aktuella lägesbilder och ny fakta, men också som blickar framåt och erbjuder metoder för hur vi bygger ett samhälle som garanterar rätten till utbildning och arbete för alla.

Skicka in din ansökan senast 24 mars! Här är länken: Mänskliga Rättighetsdagarna 2023

Välkommen in med ert programförslag!

Följ oss och MR-dagarna på sociala medier för uppdateringar om evenemanget!

Det är vi som är MR-fondens praktikanter denna termin!

Efter två veckors introduktion ska vi nu börja arbeta i de olika projektgrupperna. Under introduktionen har vi lärt oss grunden för MR-fondens verksamhet och de utmaningar som finns. Nu är vi exalterade för att få vara med och bidra till MR-fondens arbete.

//Pim, Tessa och Moa

Halloj! Jag är Pim och en av vårens nya praktikanter. Jag studerar Freds och Utvecklingsstudier på Uppsala Universitet där jag går min sista terminen.

I höstas pluggade jag på ett universitet i Bogotá (“Pontificia Universidad Javeriana”) där jag läste kurser med fokus på Colombia och Latinamerika kopplat till fred, konflikt, fattigdom och ojämlikhet. Min tid i Colombia var fantastisk och hela upplevelsen är verkligen ett minne för livet!

MR-fondens långa samarbete med partnerorganisationer i Colombia var en av anledningarna till att jag sökte mig hit. Jag ser fram emot att fördjupa mina kunskaper om Colombia och mänskliga rättigheter och lära mig av mina kompetenta kollegor!

Under min praktik kommer jag främst arbeta med Colombia och Colombiagruppen men även kommunikationsarbete.

// Pim

Hej alla! Tessa heter jag och är en av vårens praktikanter hos MR-Fonden. Jag kommer från Björneborg i västra Finland, men nuförtiden bor och studerar jag i Åbo. Där läser jag Master’s Degree Programme in International Law and Human Rights vid Åbo Akademi. Jag har stort intresse för olika MR-frågor, speciellt frågor som rör kränkningar av mänskliga rättigheter och hur ansvar för dessa kränkningar uppstår. Frågor som rör olika minoritetsgrupper ligger även inom mitt intresseområde.

Under våren kommer jag att bistå i projekt med ESK-rättigheter som fokus samt i avslutningen av projektet Inget om oss utan oss! Ytterligare kommer jag att vara delaktig i bland annat Burma-projektgruppen samt fungera som huvudansvarig för kommunikation.

Jag ser fram emot att lära mig nytt genom samarbete med mina kunniga kollegor samt få praktisk erfarenhet genom möjligheten att aktivt delta i Fondens verksamhet!

// Tessa

Hej, det är jag som är Moa och är en av de nya praktikanterna!

Jag är ursprungligen från Uppsala men 2018 flyttade jag till Göteborg för att studera på Göteborgs universitet. Nu läser jag sista terminen på master programmet i globala studier. Jag har fördjupat mig inom internationella relationer och har ett stort intresse för kvinnors rättigheter och även hållbar fred. Därför ska det bli så roligt att få jobba med mänskliga rättigheter som är en förutsättning för fredligare samhällen.

Jag kommer bland annat jobba mycket med övergångsrättvisa kopplat till olika projekt, bistå med delar av Kuba-projektet och vara delaktig i att anordna seminarium.

Under praktiken ser jag fram emot att få praktisk erfarenhet av att jobba med MR-frågor och lära mig hur en stiftelse arbetar. Att man som praktikant får vara så delaktig i arbetet är en av anledningarna till varför jag sökte mig just hit.

Efter två värdefulla introduktionsveckor ser jag fram emot att spendera våren tillsammans med alla härliga kollegor på MR-fonden!

// Moa