Författare: Charlotta Goller

Varför är ett genusperspektiv i fredsprocesser viktigt?

En grundläggande förutsättning för hållbar fred är kvinnors deltagande i fredsprocesser. Kvinnor är ofta en särskilt utsatt grupp under konflikter. Ofta beror detta på bristande skydd för kvinnor och flickor mot genusbaserat våld samt patriarkala och ojämställda maktstrukturer. Det faktum att kvinnor och män drabbas olika av väpnade konflikter, där kvinnor bland annat löper en betydligt större risk för sexuellt våld i samband med konflikt, är något som måste erkännas och aktivt arbetas med under och efter konflikt.

Kvinnor har sällan en röst i fredsprocesser och återuppbyggande insatser. Enligt UN women begränsar det deras möjligheter för återhämtning och rättvisa kopplat till kränkningar mot deras mänskliga rättigheter som ägt rum under konflikten. Dessutom begränsar det möjligheten att delta i lagliga processer och institutioner.

I fredsavtalet som slöts 2016, mellan Colombias regering och gerillagruppen FARC, fanns en unik betoning på inkludering av kvinnor i fredsprocessen. Det är det första fredsavtalet i världen som uttryckligen inkluderar ett genusperspektiv. Ett av de viktigaste sätten att inkludera kvinnor var genom skapandet av en genuskommitté som arbetade aktivt med genusperspektivets närvaro i avtalet och i fredsprocessen. Kommittén bestod av representanter från kvinnoorganisationer, civilsamhället och internationella experter på genusfrågor. Kommitténs särskilda ansvar var att få igenom specifika bestämmelser relaterade till kvinnors rättigheter och jämställdhet. Tack vare kommittén har över 130 fredsbestämmelser introducerats med ett genusperspektiv. Dessutom har det bidragit till att stärka kvinnliga offer för konflikten, och deras organisationer, så de kan de kan ta på sig rollen som förändringsaktörer och ledande personer i fredsbyggandande processer.

I CEDAWs (“Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women”) sammanfattande observationer om Colombia, uttrycker man en allvarlig oro över genusbaserat våld i Colombia. Särskilt kring det fortsatta sexuella våldet mot kvinnor och flickor, inklusive våldtäkt, av alla parter i den väpnade konflikten samt post-mobiliserade grupper. Bland annat är det problem med underrapportering av dessa brott och straffrihet för förövare vilket bidrar till minskat förtroende för staten bland kvinnor och flickor. På grund av maktstrukturer i samhället drabbas bland annat kvinnor och flickor särskilt hårt under och efter konflikter. Därför var genusperspektivets närvaro i den colombianska fredsprocessen ett viktigt steg i rätt riktning.

Sveriges stöd till Colombia har länge fokuserat på ett jämställdhetsperspektiv i fredsbyggandet. MR-fonden har i tre års tid arbetat för att höja rösten hos colombianska konfliktoffer, särskilt de som lever i exil. Vårt arbete har fokuserat på att lyfta och stärka kvinnors röst. Tack vare arbetet har colombianska kvinnor fått möjlighet att delta i fredsprocessen genom olika typer av evenemang och aktiviteter. Bland annat har MR-fonden stöttat den colombianska sanningskommissionens arbete genom att samla in vittnesmål och ge kvinnor en möjlighet att påverka processen med sina erfarenheter, perspektiv och historier.

Vikten av kvinnors deltagande för att skapa och bibehålla fred är erkänt av det internationella samfundet. FNs säkerhetsråd antog Resolution 1325 (UNSCR 1325) om kvinnor, fred och säkerhet den 31 oktober år 2000. Resolutionen belyser kvinnors viktiga roll i förhindrandet av konflikter, fredsförhandlingar, fredsbygge, freds bevarelse, konfliktlösning, återuppbyggande åtgärder och humanitär assistans. Den belyser även vikten av jämlikt deltagande och fullt engagemang i allt arbete för främjandet och bibehållandet av fred och säkerhet. Resolutionen uppmanar alla aktörer att öka kvinnors deltagande och inkludera genusperspektiv i sitt arbete för fred och säkerhet. Dessutom bör alla parter ta särskilda åtgärder för att skydda kvinnor och flickor från genusbaserat våld under konflikt. EU rådet lyfter även detta i sina rekommendationer för sina medlemsstater. Läs mer EU rådets rekommendationer här.

För att belysa temat om kvinnors roll i fredsbyggande anordnar vi på MR-Fonden ett event i samband med Sveriges ordförandeskap i EU. Eventet är finansierat av Concord och anordnas tillsammans med SIDA, Sveriges ambassad i Colombia och UN Women. SWE: Detta event är medfinansierad av Europeiska unionen och Sida. Dess innehåll ansvarar MR-Fonden för, och det återspeglar inte nödvändigtvis Europeiska unionens eller Sidas ståndpunkter.

Registrera dig här för eventet!

Mer information kommer att publiceras på våra sociala medier.

Instagram: @mrfonden

Facebook: Fonden för mänskliga rättigheter (MR-Fonden)

 

Syntolkning bild: En illustration med en vinröd bakgrund. I mitten finns en vit “pratbubbla” infogad med texten: “Vad är genusbaserat våld? Genusbaserat våld är skadliga handlingar riktade mot en individ baserat på könsidentitet eller könsstereotyper. Det grundar sig i ojämställdhet, maktmissbruk och skadliga normer. Den absoluta majoriteten av genusbaserat våld utförs av män mot kvinnor/ flickor. I konfliktdrabbade länder ökar alltid våldet mot kvinnor och flickor. Genusbaserat våld kan inkludera sexuellt, psykiskt, fysitskt och ekonomisk skada samt hot om våld, tvång och manipulation.” Längst ner finns källhänvisning till UNHCR Gender based violence.

Vilken påverkan har EU på mänskliga rättigheter i Sverige? I samarbete med Concord Sverige bjuder Fonden för mänskliga rättigheter in till ett digitalt frukostseminarium för att försöka besvara den frågan.

Hur närvarande är EU i riksdagsarbetet, vilka möjligheter har civilsamhället att påverka på EU-nivå och är mänskliga rättigheter mer närvarande i Bryssel än i den svenska politiken?

För att samtala om detta har vi bjudit in Anna-Sara Lind, professor i offentlig rätt, Mia Ahlgren från Funktionsrätt Sverige, Alice Bah Kuhnke, europaparlamentariker och Thomas Hammarberg, tidigare riksdagsledamot och före detta Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter.

När?
Torsdagen den 11 maj kl 09.00 – 10.00

Var?
På Zoom

Seminariet kommer att skrivtolkas och teckenspråkstolkas.

Välkommen med din anmälan till tessa.laine@humanrights.se senast den 10 maj!

Stockholm den 2 maj 2023

Till statsminister Ulf Kristersson 

Bäste Ulf Kristersson,

Världens länder har tillsammans, genom FN, skapat en omfattande katalog över mänskliga rättigheter. Sverige har anslutit sig till de flesta MR-konventionerna och har därmed en förpliktelse att också efterleva regelverket. Det nya Institutet för mänskliga rättigheter har en viktig uppgift att se till att Sverige på allvar och konkret främjar, respekterar och skyddar de mänskliga rättigheterna.

Sveriges regering arrangerade den 20-21 april en internationell konferens om mänskliga rättigheter i kristider. Flera besökare gav vårt land beröm för arbetet med mänskliga rättigheter inklusive inrättandet – genom lag 2021:642 – av Institutet för mänskliga rättigheter. Inrättandet av en sådan myndighet har rekommenderats av flera granskningskommittéer och grundar sig på Parisprinciperna, antagna av FN:s generalförsamling 1993.

Institutet för mänskliga rättigheter, som inledde sin verksamhet i januari 2022, är en strategisk satsning för ett långsiktigt arbete för mänskliga rättigheter. Detta arbete följer av internationella åtaganden och ska inte vara beroende av regeringars sammansättning eller prioriteringar. Vi, undertecknade organisationer, förväntar oss att Sveriges regering följer dessa åtaganden, avsätter nödvändiga medel samt verkar för att MR-institutet ges grundlagsskydd.

Institutet för mänskliga rättigheter har ett brett mandat att främja säkerställandet av mänskliga rättigheter. Institutet är inte en myndighet bland andra, utan en oberoende institution som kompletterar staten och civilsamhället i granskningen och förverkligandet av mänskliga rättigheter. Enligt lag ska institutet också fullgöra de uppgifter som följer av artikel 33 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, det vill säga att främja, skydda och övervaka Sveriges genomförande av samma konvention. En sådan mekanism har Sverige åtagit sig att etablera i samband med ratificeringen.

Under sitt ordförandeskap i EU har Sverige tagit ställning för att varje medlemsland ska:
• inrätta en institution i enlighet med FN:s Parisprinciper
• anta ett regelverk som gör det möjligt för institutionen att agera oberoende av landets regering
• förse institutionen med ett lämpligt uppdrag och tillräckliga medel för att utföra sina uppgifter effektivt.

Det är ett viktigt ställningstagande som naturligtvis gäller även för medlemslandet Sverige. Som ordförandeland har Sverige också på ett förtjänstfullt sätt identifierat demokratiska värden och rättsstatens principer som ett prioriterat område.

Inom ramen för utrikespolitik och utvecklingssamarbete har Sverige under lång tid tagit stort ansvar för att stärka arbetet med mänskliga rättigheter i andra länder. Regeringen har uttalat ambitionen att mänskliga rättigheter även fortsatt ska vara grundläggande för utrikespolitiken. Det är av stor vikt för Sveriges trovärdighet att regeringen fortsätter att ha höga ambitioner för människorättsarbetet också i Sverige. 

Vid konferensen om mänskliga rättigheter i kris konstaterades att det i dag, i tider av ökat ifrågasättande av rättsstatens principer, demokratisk tillbakagång och intolerans är viktigare än någonsin att slå vakt om de rättigheter som garanterar individens okränkbarhet, frihet och värdighet. Fler människor utsätts för kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter, framför allt i samband med kriser. En viktig slutsats av konferensen är att oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter är ett verktyg för att motverka denna utveckling.

I år fyller FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna 75 år. Regeringens arbete för att stärka demokratin måste bygga på värnandet av de grundläggande fri- och rättigheterna. I ett sådant arbete spelar en nationell människorättsinstitution i linje med internationella krav och FN:s Parisprinciper en central roll. Institutet står för ett nödvändigt helhetsperspektiv och erbjuder stöd för att höja kunskapsnivån hos myndigheter och andra relevanta samhällsaktörer om vad de mänskliga fri-och rättigheterna innebär i praktiken. MR-institutionen är ett unikt verktyg som samordnat kan främja olika rättighetsområden som lyfts fram i regeringsförklaringen.

Vi efterlyser ett tydligt ställningstagande och besked från statsministern om att Institutet för mänskliga rättigheter i nuvarande form och med oförminskade resurser kommer att kunna fortsätta sitt viktiga arbete.

Hälsningar,
Per Hydén, verksamhetschef Agera Värmland
Anna Johansson, generalsekreterare Amnesty International Sverige
Erik Törnlund, ordförande Amnesty Sápmi
Ingvar Rönnbäck, grundare av och ordförande för Another Development Foundation
Jannie Lehman, jurist och verksamhetsansvarig Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne
Annika Heikkinen, verksamhetsledare Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Norr
Olivia Novotny Bill, verksamhetsledare Antidiskrimineringsbyrån Uppsala (ADU)
Annika Lindström, verksamhetschef Antidiskrimineringsbyrån Väst
Sandra Isaksson, ordförande Byrån mot diskriminering i Östergötland
Caroline Isaksson, ordförande CISV Sweden
Anders Pettersson, exekutiv chef Civil Rights Defenders
Åsa Strahlemo, förbundsordförande DHR – Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet
Jonas Franksson, ordförande Disability Rights Defenders Sweden
Maja Sköld, verksamhetsledare Diskrimineringsbyrån Gävleborg
Amélie Poletti Lundström, verksamhetsansvarig Diskrimineringsbyrån Humanitas
Fred Taikon, ordförande É Romani Glinda
Catarina Antikainen, ordförande FIAN Sverige – FIAN Sweden
Ulrika Strand, generalsekreterare Fonden för mänskliga rättigheter
Jessica Smaaland, ordförande FQ, Forum – Kvinnor och Funktionshinder
Nicklas Mårtensson, generalsekreterare Funktionsrätt Sverige
Klas Nelfelt, förbundsordförande Förbundet Sveriges Dövblinda
Nora Eklöv, generalsekreterare Förbundet Unga Rörelsehindrade
Emma Odsell Jangö, verksamhetschef Hej främling Sverige
Måns Molander, sverigechef Human Rights Watch
Mattias Lundekvam, förbundsordförande Hörselskadades Riksförbund
Jamie Bolling, director Independent Living Institute
Malin Nilsson, generalsekreterare Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF)
Johanna Davén, generalsekreterare IOGT-NTO Movement
Hannah Laustiola, generalsekreterare Läkare i världen
Anneli Philipsson, ordförande Malmö mot Diskriminering
Anna Wigenmark, generalsekreterare Ordfront
Prudence Woodford-Berger, ordförande PRO Global/Pensionärer utan gränser
Morten Kjaerum, director Raoul Wallenberg Institute
Peter Sidlund Ponkala, tf förbundsordförande RFSL
Ingela Holmertz, generalsekreterare RFSU
Christina Heilborn, förbundssekreterare Riksförbundet FUB
Michel Demetri, ordförande Romers rättigheter i samhället rf
Maria Frisk, tf ställföreträdande generalsekreterare Rädda Barnen
Ulrika Wiborg, verksamhetsledare Rättighetscentrum Dalarna
Sofie Johansson, verksamhetsledare Rättighetscentrum Halland
Stina Carlsson, verksamhetsledare Rättighetscentrum Norrbotten
Jenny Saba Persson, verksamhetsledare Rättighetscentrum Västerbotten
Lotta Schneider, ordförande Röda Korsets Ungdomsförbund
Liza di Paolo-Sandberg, förbundsordförande SKPF Pensionärerna
Elaine Lindblom, verksamhetschef Sociala Missionen
Eva Eriksson, förbundsordförande SPF Seniorerna
Jonas Franksson, ordförande STIL – Stiftarna av Independent Living i Sverige
Stellan Gärde, Maryam Arfaoui, ordföranden Svenska Avd. av Internationella Juristkommissionen
Veronica Magnusson Hallberg, ordförande Svenska Downföreningen
Annelie Börjesson, ordförande Svenska FN-förbundet
Åsa Henningsson, förbundsordförande Sveriges Dövas Riksförbund
Marcela Kovacsova, ordförande Trajosko Drom
Pernilla Baralt, generalsekreterare UNICEF Sverige
Emmeli Wulfstrand, ordförande Verdandi – arbetarnas socialpolitiska organisation
Ann-Katrin Sundman, Lilian Eriksson och Anna Hartmann, Äldreupproret
Caroline Daly, verksamhetsansvarig Örebro Rättighetscenter

Listan uppdateras löpande. 

Stockholm 2023-03-27

Till: Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell

Bäste Johan Forssell,
Organisationer i det civila samhället är bland de viktigaste verktyg som människor har för att förbättra sin situation och sitt samhälle. Ett exempel bland många är Fonden för mänskliga rättigheters samarbete i Myanmar där exempelvis lokala hbtqi-organisationer har kunnat bidra med sina vittnesmål i dokumentationen av människorättskränkningar så att även deras perspektiv synliggörs. Detta är av högst vikt, inte bara nu utan även i ett framtida sanningssökande för att de utsatta ska få upprättelse för de allvarliga kränkningar som begåtts mot dem.

Vi vet att ett aktivt, demokratiskt civilsamhälle gör det möjligt för människor att gå samman och hantera gemensamma problem liksom att ha en starkare röst i samhället. I länder med utbredd fattigdom och förtryck är ett starkt civilsamhälle helt avgörande för människors strävan efter bättre liv.

Därför var det med glädje som vi noterade regeringens löfte att öka andelen stöd till civilsamhället i biståndet, men med besvikelse som vi inte såg någon satsning på detta i budgeten.

Nu finns en ny chans, med de 1,2 miljarder som finns kvar att fördela till biståndsverksamhet i vårändringsbudgeten. Inom plattformen CONCORD Sverige har vi analyserat februariprognoserna från Migrationsverket och Arbetsförmedlingen, och konstaterat att denna summa av budgeterade asylavräkningar inte kommer att nyttjas av dem. Därför finns redan minst 1,2 miljarder att fördela till biståndsverksamhet i vårbudgeten.

Det är bra att detta gör en ökning av biståndsverksamheten möjlig. Det uppväger inte hela den minskning av biståndet som regeringen tidigare gjort, men det ger en ny möjlighet att leva upp till åtagandena i den politik som regeringen lagt fast.

Varje krona för mänsklig säkerhet, mänskliga rättigheter, mänsklig utveckling och mänsklighetens framtid på en levande planet är viktig och kan via lokalt förankrade krafter i civilsamhället göra skillnad i människors liv. Det behövs mer än någonsin i den perfekta storm som spridit sig över världen med konflikter, ekonomiska kriser och ökad ojämlikhet, hungerkris, miljö- och klimatkris, och backlash för jämställdhet och demokrati.

Här är våra rekommendationer till Dig och regeringen inför fördelningen av de 1,2 miljarderna:

1. Avsätt ytterligare en halv miljard till civilsamhällesanslaget
Med ytterligare en halv miljard till detta anslag lever regeringen tydligt upp till löftet om att öka andelen bistånd till civilsamhället. Anslagspost 5 i budgeten är den del av biståndet som uttryckligen syftar till att stärka ett fritt och demokratiskt civilsamhälle i Sveriges samarbetsländer, med kapacitet att bidra till bättre villkor för människor. Dessutom ger mer resurser till detta anslag också mer till flera andra av regeringen prioriterade områden, som jämställdhet, klimat och miljö, hälsa samt stöd till demokratikämpar och människorättsförsvarare.

2. Säkerställ att satsningen på civilsamhället blir en långsiktig inriktning
Regeringen har effektivitet, transparens och långsiktighet som ledord i biståndspolitiken. Lägg stödet till civilsamhället via anslagspost 5 på en ny och högre nivå och kommunicera att denna nivå är det nya normala även på sikt, så att ryckighet och onödig byråkrati undviks och avtalsparter inom det svenska biståndet kan fokusera på innehåll och resultat.

3. Ta chansen att leva upp till försummade löften ur regeringens ”Bana för bistånd”
Det finns även andra exempel på att minskningar av anslag i biståndsbudgeten slog hårt mot uttalade prioriteringar i regeringens egen politik. Här finns det nu en chans att tillföra resurser till sådana prioriteringar. Fonden för mänskliga rättigheter ser att en satsning på Latinamerika och då särskilt med fokus på Kuba är rätt väg att gå för att leva upp till regeringens prioritering av demokratibistånd till människorättsförsvarare och demokratikämpar eftersom dessa är bland de mest isolerade i hela regionen, med mycket litet utrymme att verka för en positiv utveckling i sitt land.

Visst kan vi och våra internationella samarbetsorganisationer förvänta oss att Du och regeringen i vårbudgeten infriar löftet och använder de outnyttjade 1,2 miljarderna till att öka andelen bistånd som går till civilsamhället?

Vänliga hälsningar,
Ulrika Strand
Generalsekreterare
Fonden för mänskliga rättigheter

CONCORD Sverige har publicerat en artikel på deras hemsida utifrån brev från 20 organisationer, inklusive MR-Fonden, som har skickats ut till minister Forssell. Läs artikeln på CONCORD:s hemsida: 20 organisationer till ministern inför vårbudgeten: Infria försummade löften – CONCORD Sverige

Fonden för mänskliga rättigheter (MR-Fonden) har de senaste åren utforskat hur regionala människorättssystem i Afrika, Nord- Central- och Sydamerika samt Europa kan bidra till fred och säkerhet i sina respektive regioner. Arbetet har resulterat i tre rapporter och nu lanserar vi även policy briefs på rapporterna. Dessa policy briefs sammanfattar slutsatserna i rapporterna och riktar sig till beslutsfattare, civilsamhällesaktörer, forskare, studenter och andra som är intresserade av att veta mer om regionala människorättssystem och deras möjlighet att främja mänskliga rättigheter, fred och säkerhet – och hur dessa system kan stödjas och stärkas.

Policy briefs och de fullständiga rapporterna finns här: Regional human rights systems-arkiv – Fonden för mänskliga rättigheter (MR-Fonden) (mrfonden.se).

(ENGLISH)
The Swedish Foundation for Human Rights is launching policy briefs on regional human rights systems and their contribution to human rights, peace and security 

The last couple of years the Swedish Foundation for Human Rights (MR-Fonden) has explored how regional human rights systems can contribute to peace and security in Africa, the Americas and in Europe. This research has resulted in three reports and we are now launching policy briefs on these reports. The policy briefs are useful for decision makers and policy makers, civil society actors, scholars, students and others who are interested to learn more about the regional systems and their role in promoting human rights and peace and security – and how these systems can be used and supported. 

The reports and policy briefs are found here: Regional human rights systems-arkiv – Fonden för mänskliga rättigheter (MR-Fonden) (mrfonden.se)

Intervju med Isak Thorin och Sofia Savonen, finalisterna av MR-Fondens årliga uppsatstävling 2022.

Temat för tävlingen var:
Kopplingarna mellan mänskliga rättigheter och fred och säkerhet med regionalt fokus på Asien och Oceanien och regionala mellanstatliga organisationer.

I videon presenterar finalisterna sina uppsatser och varför de valde att vara med och delta.

I ett brev till utrikesminister Ann Linde i december 2020 uppmuntrade FNs dåvarande högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, Sverige att etablera en nationell mekanism för övergripande rapportering och uppföljning i förhållande till de rekommendationer staten får utifrån våra fördragsförpliktelser.

Fonden för mänskliga rättigheter har först nu fått kännedom om detta brev, men vi delar i högsta grad Michelle Bachelets bedömning att Sverige behöver en tydlig process för att följa upp de folkrättsliga åtaganden vi har enligt de konventioner vi har ratificerat. Att driva på i den riktningen, för ett bättre förverkligande av mänskliga rättigheter i Sverige, är en av de frågor som på senare år ständigt finns närvarande i vårt arbete.

I samband med att Sveriges regering under hösten 2021 för sjunde gången rapporterade till FNs kommitté om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter inleddes diskussionerna mellan oss och socialdepartementet om hur uppföljningen och hela rapporteringscykeln skulle kunna systematiseras.
I rapportens inledning skriver regeringen om sina avsikter om en närmare dialog och har sedan träffats i en mindre arbetsgrupp där MR-Fonden ingår, skyldighetsbärare och rättighetsbärare tillsammans, för att ta fram ett förslag till en sådan systematiserad process.

Vid det riksdagsseminarium vi från MR-Fonden, i samarbete med Sensus, bjöd in till förra våren redogjorde departementet för arbetet med att systematiskt arbeta med rekommendationerna från kommittén och berättade om både utmaningar och möjligheter.
– Vi kan inte arbeta ad hoc med denna fråga, vi måste få till en bra och systematisk process som lägger fast en processordning för det här så vi har ett pågående arbete under hela femårscykeln.

Bland utmaningarna när det gäller de återkommande rapporteringarna till FN nämndes samtidigt den femåriga perioden vilket innebär att handläggare många gånger har gått vidare till nya arbetsuppgifter eller arbetsplatser, det kan ha varit ett val emellan med ny politisk ordning och regering, prioriteringar och hög arbetsbelastning med brådskande tidsaspekter leder till att det blir korta insatser med rapporteringen, maxbegränsningar av antal ord från FNs sida är en annan stor utmaning.

Framför oss ser vi från MR-Fonden, som tillsammans med departementet jobbar med frågan, en arbetsprocess med politisk förankring, indikatorer och politisk prioritering. Övriga departement, myndigheter, regioner och kommuner måste ingå och det ska vara en tät dialog mellan skyldighetsbärare och civilsamhället/rättighetsbärarna. Det vore också bra om riksdagen involveras. Kanske genom en skrivelse till riksdagen från regeringen när FNs rekommendationer kommer efter rapportering och i samband med förhör. Allt för att tydligare säkerställa att de brister som uppmärksammats åtgärdas.

Om detta arbete för att ta fram ett förslag till process berättade MR-Fondens Charlotta Göller nyligen vid det stora återkommande digitala mötet för personer som arbetar med mänskliga rättigheter, inom både offentlig sektor och inom civilsamhället. Ett möte som arrangeras av Institutet för mänskliga rättigheter och Raul Wallenberg-institutet, i samverkan med olika nätverk om mänskliga rättigheter, bland annat civilsamhällets MR-nätverk.

Sveriges stöd till Sanningskommissionens arbete har gjort det möjligt för colombianska konfliktoffer och colombianer i exil att delta i processen. Slutrapporten offentliggjordes juni 2022 och innehåller resultat som förklarar de bakomliggande faktorerna till den långa konflikten i Colombia och de systematiska kränkningarna av mänskliga rättigheter i landet. Kommissionens arv är en grupp rekommendationer och dess implementering är början på ett nytt skede av fredsbyggande i Colombia. Slutrapporten lanserades i Sverige i höstas och filmen från eventet finns tillgänglig nedan.

MR-Fonden har under 3 års tid (2020-2022) stöttat kommissionens arbete i Sverige. Vårt fokus har varit att medfölja den svenska samordningsgruppen “Nodo Suecia” och bidra till att höja rösterna hos exilcolombianer samt lyfta ungas och kvinnors perspektiv. Läs vår berättelse om vad civilsamhället kan åstadkomma med informations- och kommunikationsstöd: Exilcolombianer, kvinnor och unga i fokus för sanningskommissionens arbete

På årsdagen av Rysslands invasion av Ukraina vill vi lyfta civilsamhällets stora betydelse för livet och vardagen som måste fortgå också under brinnande krig.

– Det går inte att nog betona vikten av ett långsiktigt stöd som bygger på mänskliga rättigheter och demokrati, vid sidan av det humanitära stödet. Livet tar inte paus, det fortsätter under konflikten, inte bara före och efter, framhåller MR-Fondens generalsekreterare Ulrika Strand.

MR-perspektivet måste genomsyra stödet och insatserna måste utgå från det ukrainska folkets egna önskemål. Det är också viktigt att påminna om att många som är utsatta redan innan blir än mer utsatta i kris och att situationen för exempelvis barn, äldre och personer med funktionsnedsättning behöver uppmärksammas särskilt för att inte tappas bort.

Nu har MR-institutet fattat beslut om Rådet för de mänskliga rättigheterna, ett rådgivande organ till institutet som stadgas i lagen om Institutet för mänskliga rättigheter (10 § lagen [2021:642]).

Läs mer på MR-institutets webb om hur du nominerar! https://mrinstitutet.se/radet-for-de-manskliga-rattigheterna/

MR-Fonden och andra uppmanade MR-institutet att vika platser i rådet för de fem nationella minoriteterna (inklusive urfolket samerna) men det hörsammades inte. Däremot finns det med bland kvalifikationerna ska uppfylla: har kunskap om och erfarenhet av att arbeta med frågor om mänskliga rättigheter, rättigheter för personer med funktionsnedsättning, urfolks rättigheter, minoriteters rättigheter, och/eller icke-diskriminering i Sverige.