Intervju med Isak Thorin och Sofia Savonen, finalisterna av MR-Fondens årliga uppsatstävling 2022.
Temat för tävlingen var:
Kopplingarna mellan mänskliga rättigheter och fred och säkerhet med regionalt fokus på Asien och Oceanien och regionala mellanstatliga organisationer.
I videon presenterar finalisterna sina uppsatser och varför de valde att vara med och delta.
I ett brev till utrikesminister Ann Linde i december 2020 uppmuntrade FNs dåvarande högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, Sverige att etablera en nationell mekanism för övergripande rapportering och uppföljning i förhållande till de rekommendationer staten får utifrån våra fördragsförpliktelser.
Fonden för mänskliga rättigheter har först nu fått kännedom om detta brev, men vi delar i högsta grad Michelle Bachelets bedömning att Sverige behöver en tydlig process för att följa upp de folkrättsliga åtaganden vi har enligt de konventioner vi har ratificerat. Att driva på i den riktningen, för ett bättre förverkligande av mänskliga rättigheter i Sverige, är en av de frågor som på senare år ständigt finns närvarande i vårt arbete.
I samband med att Sveriges regering under hösten 2021 för sjunde gången rapporterade till FNs kommitté om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter inleddes diskussionerna mellan oss och socialdepartementet om hur uppföljningen och hela rapporteringscykeln skulle kunna systematiseras.
I rapportens inledning skriver regeringen om sina avsikter om en närmare dialog och har sedan träffats i en mindre arbetsgrupp där MR-Fonden ingår, skyldighetsbärare och rättighetsbärare tillsammans, för att ta fram ett förslag till en sådan systematiserad process.
Vid det riksdagsseminarium vi från MR-Fonden, i samarbete med Sensus, bjöd in till förra våren redogjorde departementet för arbetet med att systematiskt arbeta med rekommendationerna från kommittén och berättade om både utmaningar och möjligheter.
– Vi kan inte arbeta ad hoc med denna fråga, vi måste få till en bra och systematisk process som lägger fast en processordning för det här så vi har ett pågående arbete under hela femårscykeln.
Bland utmaningarna när det gäller de återkommande rapporteringarna till FN nämndes samtidigt den femåriga perioden vilket innebär att handläggare många gånger har gått vidare till nya arbetsuppgifter eller arbetsplatser, det kan ha varit ett val emellan med ny politisk ordning och regering, prioriteringar och hög arbetsbelastning med brådskande tidsaspekter leder till att det blir korta insatser med rapporteringen, maxbegränsningar av antal ord från FNs sida är en annan stor utmaning.
Framför oss ser vi från MR-Fonden, som tillsammans med departementet jobbar med frågan, en arbetsprocess med politisk förankring, indikatorer och politisk prioritering. Övriga departement, myndigheter, regioner och kommuner måste ingå och det ska vara en tät dialog mellan skyldighetsbärare och civilsamhället/rättighetsbärarna. Det vore också bra om riksdagen involveras. Kanske genom en skrivelse till riksdagen från regeringen när FNs rekommendationer kommer efter rapportering och i samband med förhör. Allt för att tydligare säkerställa att de brister som uppmärksammats åtgärdas.
Om detta arbete för att ta fram ett förslag till process berättade MR-Fondens Charlotta Göller nyligen vid det stora återkommande digitala mötet för personer som arbetar med mänskliga rättigheter, inom både offentlig sektor och inom civilsamhället. Ett möte som arrangeras av Institutet för mänskliga rättigheter och Raul Wallenberg-institutet, i samverkan med olika nätverk om mänskliga rättigheter, bland annat civilsamhällets MR-nätverk.
Sveriges stöd till Sanningskommissionens arbete har gjort det möjligt för colombianska konfliktoffer och colombianer i exil att delta i processen. Slutrapporten offentliggjordes juni 2022 och innehåller resultat som förklarar de bakomliggande faktorerna till den långa konflikten i Colombia och de systematiska kränkningarna av mänskliga rättigheter i landet. Kommissionens arv är en grupp rekommendationer och dess implementering är början på ett nytt skede av fredsbyggande i Colombia. Slutrapporten lanserades i Sverige i höstas och filmen från eventet finns tillgänglig nedan.
MR-Fonden har under 3 års tid (2020-2022) stöttat kommissionens arbete i Sverige. Vårt fokus har varit att medfölja den svenska samordningsgruppen “Nodo Suecia” och bidra till att höja rösterna hos exilcolombianer samt lyfta ungas och kvinnors perspektiv. Läs vår berättelse om vad civilsamhället kan åstadkomma med informations- och kommunikationsstöd: Exilcolombianer, kvinnor och unga i fokus för sanningskommissionens arbete
På årsdagen av Rysslands invasion av Ukraina vill vi lyfta civilsamhällets stora betydelse för livet och vardagen som måste fortgå också under brinnande krig.
– Det går inte att nog betona vikten av ett långsiktigt stöd som bygger på mänskliga rättigheter och demokrati, vid sidan av det humanitära stödet. Livet tar inte paus, det fortsätter under konflikten, inte bara före och efter, framhåller MR-Fondens generalsekreterare Ulrika Strand.
MR-perspektivet måste genomsyra stödet och insatserna måste utgå från det ukrainska folkets egna önskemål. Det är också viktigt att påminna om att många som är utsatta redan innan blir än mer utsatta i kris och att situationen för exempelvis barn, äldre och personer med funktionsnedsättning behöver uppmärksammas särskilt för att inte tappas bort.
Nu har MR-institutet fattat beslut om Rådet för de mänskliga rättigheterna, ett rådgivande organ till institutet som stadgas i lagen om Institutet för mänskliga rättigheter (10 § lagen [2021:642]).
Läs mer på MR-institutets webb om hur du nominerar! https://mrinstitutet.se/radet-for-de-manskliga-rattigheterna/
MR-Fonden och andra uppmanade MR-institutet att vika platser i rådet för de fem nationella minoriteterna (inklusive urfolket samerna) men det hörsammades inte. Däremot finns det med bland kvalifikationerna ska uppfylla: har kunskap om och erfarenhet av att arbeta med frågor om mänskliga rättigheter, rättigheter för personer med funktionsnedsättning, urfolks rättigheter, minoriteters rättigheter, och/eller icke-diskriminering i Sverige.
Är du en av MR-Fondens praktikanter för hösten 2023?
Som praktikant hos oss erbjuds du en spännande arbetsplats där du får ta del av det nationella och internationella arbetet som sker inom en människorättsorganisation. Till höstterminen 2023 söker vi tre MR-praktikanter och en av dessa med primärt fokus på Colombia. Vi söker dig som närmar dig slutet av dina studier inom mänskliga rättigheter, fred och konflikt, juridik med fokus på folkrätt eller liknande relevant utbildning.
Om Fonden för mänskliga rättigheter
MR-Fondens arbete syftar till att stärka respekten för och skyddet av de mänskliga rättigheterna i Sverige och internationell MR-Fonden har bland annat ett långt samarbete med ett flertal civilsamhällesorganisationer i Latinamerika. Detta görs genom utbildning, informations- och påverkansarbete samt internationellt samarbete med människorättsorganisationer. Våra främsta fokusområden är ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och övergångsrättvisa. Kontoret är beläget i Stockholm.
MR-praktikant
Som MR-praktikant får du en god inblick i stora delar av vårt arbete och får delta aktivt i projekt och projektansökningar (nationella såväl som internationella). I dagsläget har vi projekt kopplat till bland annat Colombia, Myanmar/Burma och regionala människorättssystem i Asien. Du får också delta i gransknings-, informations- och påverkansinsatser. Andra arbetsuppgifter är att ta fram underlag till vårt arbete, utföra research till debattartiklar, omvärldsbevakning, ansvara för sociala medier, infomail och rekrytering. Du får även delta i och representera MR-Fonden vid möten och seminarier. Som praktikant med fokus på Colombia kommer delar av arbetet vara på spanska och handla om arbetet för hållbar fred.
Vi söker dig som
Meriterande kompetens
Förutsättningar för praktiken
Praktiken är obetald och vi prioriterar sökanden som kan genomföra en hel termins praktik som en del av sina studier. Du kommer tillsammans med din handledare kartlägga uppgifter för praktiken och sätta upp mål under regelbundna avstämningssamtal.
Så ansöker du
Din ansökan ska bestå av CV och personligt brev där du motiverar varför du söker denna praktikplats, vilka erfarenheter och meriter du kan bidra med och vad vill du få ut av praktiken. Skicka din ansökan till info@humanrights.se märk den med ”MR-Fonden praktikant HT 2023”. Sista ansökningsdag är 17 mars 2023.
Vid frågor är du välkommen att kontakta oss via info@humanrights.se.
Varmt välkommen med din ansökan!
Nordens största forum för debatt och samtal om mänskliga rättigheter kommer till Helsingborg 2023. Årets tema är rätten till utbildning och arbete.
Att kunna försörja sig själv och ha möjlighet att utbilda sig är viktiga förutsättningar för möjligheten att leva ett tryggt och värdigt liv. Rätten till utbildning, rätten till arbete och rättigheter i arbetet är universella mänskliga rättigheter och gäller alla, överallt. De är också förutsättningar för utövandet av många andra rättigheter så som rätt till politiskt deltagande, organisering, mat, hälsa och boende.
Under Mänskliga Rättighetsdagarna den 23-25 november 2023 kommer rätten till utbildning och arbete att lyftas ur en rad olika perspektiv. Programmet kommer att belysa hur maktstrukturer och bakgrundsfaktorer påverkar människors möjlighet att ta del av utbildning och arbete, samt hur uppfyllandet av dessa rättigheter stärker både individer och samhället i stort.
Rätten till utbildning är en förutsättning för en demokratisk samhällsutveckling, för social rättvisa och för förebyggande av konflikter. Utbildning ger människor den kunskap som är nödvändig för att kunna utkräva sina och andras rättigheter. Idag beräknas över 750 miljoner människor i världen vara analfabeter, huvuddelen av dessa är kvinnor. I vissa länder nekas flickor rätten att gå i skolan vilket blir ytterligare ett hinder för kvinnor att delta i samhällsutvecklingen. I andra har krig, pandemier eller naturkatastrofer slagit ut utbildningssystemet.
I Sverige ska utbildningen vara likvärdig oavsett vilken skola du går på, men skolresultaten påverkas av en utvidgad barnfattigdom, föräldrars engagemang och lärarbrist. Samtidigt vet vi att utbildning har en stor påverkan på bland annat hälsa och möjlighet att få arbete. Elever riskerar att diskrimineras på grund av sin trosuppfattning och tillgängligheten för elever med en funktionsnedsättning brister i många skolor. Allt fler barn blir hemmasittare eller avslutar inte sin grundskoleutbildning på grund av psykisk ohälsa, mobbning eller brist på stöd. Vilka insatser krävs för att komma till rätta med problemen och stärka ungas framtidstro, förutsättningar och självbild?
Rätten till arbete innebär bland annat rätt till lika lön för likvärdigt arbete, en sund arbetsmiljö, rätt att organisera sig fackligt, rätt till vila, skydd mot arbetslöshet och möjlighet att försörja sig. Trots det beräknas mer än hälften av världens arbetstagare befinna sig i osäkra anställningar, ofta med dålig lön och arbetsvillkor. I många länder utsätts fackligt aktiva för hot och våld, i andra förbjuds de att verka. Migrantarbetare exploateras, papperslösa utnyttjas av oseriösa arbetsgivare och på många håll tvingas barn att arbeta för att hjälpa till med försörjning.
I Sverige ser vi hur minoriteter som exempelvis afrosvenskar och muslimer diskrimineras på arbetsmarknaden. Och när personer med funktionsnedsättning mister rätten till assistans, eller när arbetsplatser inte är tillgängliga, förlorar många möjligheten till en meningsfull sysselsättning. Vilka ytterligare åtgärder krävs för att motverka diskriminering på arbetsmarknaden och säkerställa anständiga arbetsvillkor för alla?
Att arbeta är också en förutsättning för att i framtiden få en pension som går att leva på. Samtidigt bygger pensionssystemet på investeringar som riskerar att kränka mänskliga rättigheter och försämra klimatet.
Hur kommer arbetsmarknaden att se ut i framtiden? Vilka innovativa lösningar kan hjälpa oss att ställa om och skapa nya arbetstillfällen som är hållbara för människor och miljö?
Rätten till utbildning och arbete är artiklar i det viktigaste rättighetsdokumentet, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. I år fyller förklaringen 75 år. Hur står sig dokumentet och rättigheterna idag när vi runt om i världen ser en backlash för demokratin och ett ifrågasättande av de mänskliga rättigheterna?
Om MR-dagarna
Mänskliga Rättighetsdagarnas övergripande syfte är att vara Nordens viktigaste samlade mötesplats för frågor kring mänskliga rättigheter. Genom att bidra till kunskapsutbyte är målet att frågor om mänskliga rättigheter ska komma högre upp på den politiska dagordningen och bidra till att respekten för de mänskliga rättigheterna genomsyrar samhället.
MR-Fonden är en av huvudarrangörerna och Mänskliga Rättighetsdagarna är ett samverkansprojekt mellan nio olika civilsamhällsorganisationer och en akademisk institution där Föreningen Ordfront är ekonomisk och juridisk huvudman. Vi har även rad samarbetspartners och varje år skapar vi lokala arbetsgrupper samt referensgrupper på den ort där evenemanget arrangeras för att säkerställa lokal förankring.
Arrangera program för MR-dagarna 2023
Nu bjuder vi in din verksamhet att vara med och bygga ett program som höjer kunskapsnivån och breddar debatten kring rätten till utbildning och arbete. Vi efterlyser programförslag som ger aktuella lägesbilder och ny fakta, men också som blickar framåt och erbjuder metoder för hur vi bygger ett samhälle som garanterar rätten till utbildning och arbete för alla.
Skicka in din ansökan senast 24 mars! Här är länken: Mänskliga Rättighetsdagarna 2023
Välkommen in med ert programförslag!
Följ oss och MR-dagarna på sociala medier för uppdateringar om evenemanget!
Det är vi som är MR-fondens praktikanter denna termin!
Efter två veckors introduktion ska vi nu börja arbeta i de olika projektgrupperna. Under introduktionen har vi lärt oss grunden för MR-fondens verksamhet och de utmaningar som finns. Nu är vi exalterade för att få vara med och bidra till MR-fondens arbete.
//Pim, Tessa och Moa
Halloj! Jag är Pim och en av vårens nya praktikanter. Jag studerar Freds och Utvecklingsstudier på Uppsala Universitet där jag går min sista terminen.
I höstas pluggade jag på ett universitet i Bogotá (“Pontificia Universidad Javeriana”) där jag läste kurser med fokus på Colombia och Latinamerika kopplat till fred, konflikt, fattigdom och ojämlikhet. Min tid i Colombia var fantastisk och hela upplevelsen är verkligen ett minne för livet!
MR-fondens långa samarbete med partnerorganisationer i Colombia var en av anledningarna till att jag sökte mig hit. Jag ser fram emot att fördjupa mina kunskaper om Colombia och mänskliga rättigheter och lära mig av mina kompetenta kollegor!
Under min praktik kommer jag främst arbeta med Colombia och Colombiagruppen men även kommunikationsarbete.
// Pim
Hej alla! Tessa heter jag och är en av vårens praktikanter hos MR-Fonden. Jag kommer från Björneborg i västra Finland, men nuförtiden bor och studerar jag i Åbo. Där läser jag Master’s Degree Programme in International Law and Human Rights vid Åbo Akademi. Jag har stort intresse för olika MR-frågor, speciellt frågor som rör kränkningar av mänskliga rättigheter och hur ansvar för dessa kränkningar uppstår. Frågor som rör olika minoritetsgrupper ligger även inom mitt intresseområde.
Under våren kommer jag att bistå i projekt med ESK-rättigheter som fokus samt i avslutningen av projektet Inget om oss utan oss! Ytterligare kommer jag att vara delaktig i bland annat Burma-projektgruppen samt fungera som huvudansvarig för kommunikation.
Jag ser fram emot att lära mig nytt genom samarbete med mina kunniga kollegor samt få praktisk erfarenhet genom möjligheten att aktivt delta i Fondens verksamhet!
// Tessa
Hej, det är jag som är Moa och är en av de nya praktikanterna!
Jag är ursprungligen från Uppsala men 2018 flyttade jag till Göteborg för att studera på Göteborgs universitet. Nu läser jag sista terminen på master programmet i globala studier. Jag har fördjupat mig inom internationella relationer och har ett stort intresse för kvinnors rättigheter och även hållbar fred. Därför ska det bli så roligt att få jobba med mänskliga rättigheter som är en förutsättning för fredligare samhällen.
Jag kommer bland annat jobba mycket med övergångsrättvisa kopplat till olika projekt, bistå med delar av Kuba-projektet och vara delaktig i att anordna seminarium.
Under praktiken ser jag fram emot att få praktisk erfarenhet av att jobba med MR-frågor och lära mig hur en stiftelse arbetar. Att man som praktikant får vara så delaktig i arbetet är en av anledningarna till varför jag sökte mig just hit.
Efter två värdefulla introduktionsveckor ser jag fram emot att spendera våren tillsammans med alla härliga kollegor på MR-fonden!
// Moa
Inför inrättandet av MR-institutets rådgivande organ, Rådet för mänskliga rättigheter, tillskriver Fonden för mänskliga rättigheter institutet. Vi menar att de fem nationella minoriteterna bör garanteras fast representation.
Ta del av hela skrivelsen nedan:
Stockholm 31 januari 2023
Institutet för mänskliga rättigheter
Diarienummer 1.2.1-609/2022
Nationella minoriteter i MR-institutets rådgivande organ
Fonden för mänskliga rättigheter förordar att de fem nationella minoriteterna garanteras representation i Rådet för de mänskliga rättigheterna. De nationella minoriteterna har en särställning i det svenska samhället och i svensk lagstiftning.
Genom att garantera deras representation i Rådet för de mänskliga rättigheterna, kan Institutet för mänskliga rättigheter på ett tydligt sätt bidra till upprättelse för de människorättskränkningar som minoriteterna har utsatts för historiskt och idag, samt bidra till att förhindra att kränkningarna upprepas.
Rådet för mänskliga rättigheter är ett viktigt forum, dels på grund av att Rådet är fastslaget i lag och därmed mindre känsligt för resursmässiga prioriteringar, dels på grund av att det kommer att ha en viktig roll i MR-institutets strategiska och temamässiga inriktning. Med detta i åtanke anser vi att det är olyckligt att inte ta vara på den historiska möjlighet MR-institutet nu har att garantera att de nationella minoriteterna får representera sig själva och bidra till att säkerställa sina mänskliga rättigheter. För att MR-institutet på bästa sätt ska kunna följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige, borde det vara naturligt att de nationella minoriteterna är representerade i institutets rådgivande organ. Utan deras representation, blir ett rättighetsbaserat arbetssätt som utgår ifrån dem det verkligen berör, svårare att genomföra.
GANHRI betonar att en NHRI ska försäkra sig om att arbetet skyddar mänskliga rättigheter för grupper som lever i särskild utsatthet, däribland urfolk och språkliga eller kulturella minoriteter. För att kunna göra det, bör en NHRI aktivt involvera representanter från minoritetsgrupper:
NHRIs should ensure their work to promote and protect human rights responds to the concerns of these groups. They should engage specifically with these groups and their representatives and ensure that their NHRI is accessible to these groups. They should also ensure that the NHRI’s regular work and activities – such as complaint handling, monitoring and human rights education includes a focus on these priority groups.[1]
Vi är medvetna om att Institutet kommer att ha olika former för dialog med rättighetsbärarna och civilsamhället, men anser att representationen i Rådet har större dignitet och långsiktighet än andra forum. Vi förstår vidare att en person inte kan representera alla, men de överlappande mandatperioderna ger en kontinuerlig rotation som på sikt erbjuder olika representanter från de olika minoriteterna att föra sin talan.
Fonden för mänskliga rättigheter uppmanar MR-institutets styrelse att fatta ett beslut om Rådets sammansättning som innebär att var och en av de nationella minoriteterna erbjuds en fast representation.
[1] https://ganhri.org/nhri/ (Prioritising those in situations of vulnerability)
Ulrika Strand
Generalsekreterare
Nästa år, 2023, fyller FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna 75 år.
Den allmänna förklaringen är det första universella ställningstagandet om att det finns grundprinciper av odelbara rättigheter som gäller för alla och som världens stater gemensamt ska leva upp till. Den är grunden i det internationella arbetet med att övervaka de mänskliga rättigheterna i världens stater.
Nu är 2022 snart slut och även vi på MR-Fonden tar paus från ett intensivt verksamhetsår. Den här tiden i slutet av året får mig att tänka på presenter, inte minst mitt eget barns långa önskelista! Och det får mig att tänka på bidrag. Att be om bidrag – det har jag funderat mycket på under året som gått. Det brukar ses som något dåligt att söka bidrag, till exempel från sociala myndigheter för hjälp med boende. Det blir ju underförstått att en inte klarar sig själv utan får be andra om hjälp. Vem vill be andra om hjälp att klara sig, det är svårt och skambelagt.
Och ändå är vi många, både individer och grupper som ber om bidrag. Vi på MR-Fonden ber om bidrag, som ofta kommer från biståndsbudgeten; från myndigheter som Sida och Folke Bernadotteakademin eller organisationer som ForumCiv.
Vi lägger mycket tid på att förklara hur vår verksamhet är framgångsrik och effektiv och säker. Att de som ger oss bidrag kan lita på att vi gör det vi ska med det, att det kommer fram till dem som i sin tur ska göra något viktigt med det. Att det åstadkommer förändring.
Och mycket tid lägger vi på att se till att vår hantering av de bidrag vi får är säkra – och till det arbetet har vi andra som hjälper oss; vår styrelse, oberoende revisorer, kontrollinstanser som Giva Sverige, vår bank. Vi gör egna uppföljningar genom att besöka våra partners, delta i olika aktiviteter, läsa rapporter och prata med dem som våra partners riktar sig till.
Vi ber om pengar för att göra det här arbetet och vi hjälper Sverige att leva upp till sina åtaganden, det Sverige ska göra i enlighet med FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Det som Sverige gör, inte för att vi är snällare än andra eller för att vår politik säger så, utan för att det åtagandet har låsts fast i svenska lagar och för att Sverige måste göra det oavsett. Och då känns det inte så tungt att be om bidrag längre, eller att tacka för det vi fått ta emot.
Under hösten fick en ministers uttalande om Sveriges åtaganden om att uppnå mål inom klimatområdet stor uppmärksamhet: – Gör vi inte det, så gör vi inte det, men ambitionen styr mot det målet.
Så kan vi alltså inte behandla våra klimatåtaganden eller andra avtal kopplade till de mänskliga rättigheterna. De måste genomföras oavsett politik. I november lämnade ungdomsgruppen Aurora in en stämningsansökan mot svenska staten för att den inte respekterar de mänskliga rättigheterna – och det är inte en regerings politik som brister utan många olika svenska regeringars politik. Många regeringar som haft ambitioner men som inte levererat.
Jag är enormt tacksam för bidragen vi fått från olika myndigheter. De personer som arbetar där och inte bara delar ut bidrag för att följa Sveriges ambitioner utan för att de helhjärtat vet att den skyldigheten har Sverige.
De myndigheter som ger oss bidrag: Sida, Folke Bernadotteakademin, vidareförmedlande organisationer som ForumCiv, vår huvudman Sensus studieförbund, mina kollegor, våra praktikanter, vår styrelse och alla ni andra vi samverkar med – ni och vi förverkligar det som den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna handlar om, i Sverige och globalt. Tack.
Vill du läsa mer om vad vi gör, följ oss på sociala medier eller här på vår hemsida www.humanrights.se.
Ulrika Strand
generalsekreterare
Fonden för mänskliga rättigheter
E-postadress:
info(a)humanrights.se
Postadress:
Fonden för mänskliga rättigheter
Box 111 44
100 61 Stockholm
Anmäl missförhållanden via vår Visselblåsartjänst
Besöksadress:
Medborgarplatsen 4
118 72 Stockholm
Våning 7, Sensus
Fakturaadress:
Fonden för mänskliga rättigheter
PUN1450
FE601
107 76 Stockholm
Organisationsnummer: 802016-0654
Vår huvudman
Vi är huvudman för
Vi samordnar
Våra samarbetspartners
Copyright © 2019 Fonden för mänskliga rättigheter. Alla rättigheter förbehålls. Cookie policy · Till toppen av sidan.