Författare: Charlotta Goller

MR-Fondens uttalade fokus på de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna är inte resultatet av en slump, utan ett strategiskt val. De mänskliga rättigheterna är ömsesidigt samverkande och odelbara, vilket innebär att de olika rättigheterna hänger ihop och ingen enskild rättighet kan då anses vara viktigare än någon annan. ESK-rättigheterna hamnar trots detta ofta i skymundan av de medborgerliga och politiska rättigheterna och är således förtjänta av större synlighet.

Inte sällan ifrågasätts ESK-rättigheternas rättsliga status och i mångas ögon framstår dessa rättigheter som målsättningar snarare än rättsligt bindande förpliktelser. Det är inte heller ovanligt att ESK-rättigheterna blir föremål för politisk prövning och bortprioritering med hänvisning till kostnader. Denna felaktiga uppfattning är beklagansvärd, men inte desto mindre skadlig, då konsekvenserna på individnivå blir påtagliga och allvarliga då rättigheterna försummas.

Ett problem, som återspeglas i ESK-rättigheternas låga anseende, är att arbetet med ESK-rättigheterna begränsas till ad hoc insatser, t.ex. inför regeringens periodiska rapportering till FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. MR-Fonden vill därför tillsammans med andra civilsamhällesorganisationer bistå skyldighetsbärarna i att utveckla en kontinuerlig och systematisk process som integrerar arbetet med ESK-rättigheterna i den löpande verksamheten.

Det var mot denna kontext som MR-Fonden torsdagen den 17 november ordnade ett samtal om ESK-rättigheternas status i dagens Sverige. Seminariet, med titeln ”Hur lever Sverige upp till sina åtaganden om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter?”, samlade sakkunniga som inom sina olika yrkesroller strävar efter att förstärka ESK-rättigheterna.

Mia Ahlgren från Funktionsrätt Sverige representerade rättighetsbärarna och betonade hur viktigt det är att ta till vara och följa upp de rekommendationer som FN:s ESK-kommitté ger efter varje rapporteringsrunda. Rekommendationerna ska inte ses som en börda att bära, utan snarare som ett verktyg som man kan och bör utnyttja. Denna synpunkt delades av skyldighetsbärarnas representant, Lovisa Strand, som i egenskap av strateg för mänskliga rättigheter i Örebro kommun arbetar med rättigheterna på lokal nivå. Strand konstaterade att det vore välkommet med en systematiserad rapporteringsprocess. En tydligare styrning från statliga beslutsfattare skulle även bidra till att arbetet med ESK-rättigheterna prioriteras på kommunal nivå.

I seminariet medverkade också Henrik Ingrids som under hösten fungerat som fokalpunkt för ESK-rättigheter vid det nya Institutet för mänskliga rättigheter som inrättades vid årsskiftet. Ingrids berättade om sitt och institutets arbete för att främja säkerställandet av ESK-rättigheterna i Sverige. Som fokalpunkt är man bland annat ansvarig för framtagandet av institutets egen parallellrapport till ESK-kommittén och strävar efter att upprätta goda kontakter med olika aktörer, såväl rättighetsbärare som skyldighetsbärare.

Övriga paneldeltagare var MR-Fondens folkrättsrådgivare Charlotta Göller samt praktikant Lovisa Östman. Seminariet modererades av Maria Johansson från MR-Fonden.

Fonden för mänskliga rättigheter vill rikta ett särskilt varmt tack till samtliga paneldeltagare samt Antidiskrimineringsbyrån Uppsala, Funktionsrätt Sverige, Independent Living Institute (ILI), Trajosko Drom och Äldreupproret för deras bidrag till seminariet i form av exempel som synliggör hur ESK-rättigheterna efterlevs i Sverige i dag.

Sammanfattningsvis konstaterades att vi behöver bli bättre på rättighetsperspektivet och på att prata om rättigheter som rättigheter. Vi behöver arbeta tillsammans, ta tillvara rekommendationerna, ta till vara den kunskap som finns hos civilsamhället och allt det material som tas fram. Vi behöver också hjälpas åt att lyfta upp frågorna på den politiska dagordningen som de mänskliga rättigheter de är.

Nedan de exempel som lästes upp under seminariet:

Antidiskrimineringsbyrån Uppsala
Antidiskrimineringsbyrån Uppsala är en av 18 lokala antidiskrimineringsbyråer i Sverige som erbjuder kostnadsfri rådgivning och stöd till personer som upplever sig ha blivit diskriminerade.

Antidiskrimineringsbyrån vill med sitt exempel synliggöra barnens rättigheter. Det är nämligen ett faktum att barnfattigdomen ökar i Sverige. I Uppsala län lever 17 procent av barnen i s.k. relativ fattigdom. De ekonomiska skillnaderna mellan olika områden i länet har dessutom ökat de senaste åren. Den här utvecklingen är speciellt oroande då man vet att ekonomisk utsatthet hos barn leder till osäkerhet och toxisk stress som är skadlig för hjärnans utveckling.

Inte enbart familjeförhållandena utan också skolvärldens tillkortakommanden hindrar barn från att åtnjuta sina rättigheter. Antidiskrimineringsbyråerna kontaktas allt oftare av barn med funktionsnedsättning som inte får sin rätt till utbildning tillgodosedd. Lyckligtvis har skyddet för personer med funktionsnedsättning stärkts i och med att bristande tillgänglighet fördes in som diskrimineringsform i Diskrimineringslagen 2015.

Trajosko Drom
Trajosko Drom är en romsk kvinnoförening som arbetar med rättighetsfrågor och social utveckling för den romska minoriteten.

Också Trajosko Drom lyfter barnens rättigheter och bristerna i skolvärlden. De romska barnens möjligheter till likvärdig skolgång förverkligas inte i Sverige idag och förutsättningarna har i själva verket försämrats det senaste decenniet. Skolkvaliteten i utsatta områden har försämrats och antalet romska barn som går ut grundskolan med godkända betyg har förblivit låg. Inte heller andelen som går vidare till gymnasiet har ökat. De riktade pedagogiska och sociala insatser och strukturförändringar som behövs för att förbättra skolans tillgänglighet för romska barn har uteblivit.

Sverige har en strategi för romsk inkludering som sträcker sig fram till 2032 och som också omfattar utbildningsväsendet. Men det räcker inte att det finns en välformulerad strategi – det behövs också konkreta, mätbara mål, ett system för uppföljning och framförallt en tillhörande budget för att åtgärderna ska få resultat.

Independent Living Institute, ILI
Independent Living Institute, ILI, presenterar sig som en ideell tankesmedja som främjar självbestämmande för personer med funktionsnedsättning.

ILI vill med sitt exempel värna rätten till social trygghet och uttrycker oro för den bekämpning av bidragsberoende som presenterades i den nya regeringsförklaringen och budgetpropositionen. För att motverka bidragsberoende vill regeringen nu skärpa försörjningskravet vid anhöriginvandring och införa ett krav på egenförsörjning för att få svenskt medborgarskap. Regeringen föreslår också att det ekonomiska stödet ska villkoras med krav på arbete och medborgarskap.

Den nu föreslagna inskränkningen av rätten till ekonomiskt stöd kan leda till att rätten till social trygghet inte förverkligas för exempelvis personer med funktionsnedsättning som inte kan försörja sig själva. I synnerhet migranter med funktionsnedsättning skulle drabbas oproportionerligt hårt om de nu föreslagna åtgärderna förverkligas. Förslagen skulle vara minst sagt problematiska med tanke på Sveriges skyldighet att förverkliga rätten till social trygghet progressivt och utan diskriminering.

Äldreupproret
Äldreupproret är en fri, obunden grupp som vill skapa opinion för en förändrad syn på äldre människor och för en bra och trygg äldreomsorg.

Det är just problemen inom äldreomsorgen som Äldreupproret vill lyfta i sitt bidrag idag. I slutet av sommaren publicerade nämligen Inspektionen för vård och omsorg, IVO, en rapport som synliggör missförhållanden inom Äldreomsorgen. I sin presentation av rapporten framhåller IVO att livsavgörande bedömningar ofta görs av personal som har lägst utbildningsnivå och låg kompetens i det svenska språket. Vården i livets slutskede följer inte reglerna. Bristerna är omfattande och allvarliga och att lägsta nivå är oacceptabelt låg.

Ett exempel är när vården övergår till livets slutskede. Då ska ansvarig läkare hålla ett samtal med patienten och/eller hens anhöriga. Samtalet är viktigt för att patienten ska få inflytande över den sista tiden i livet. Trots detta saknas dokumenterade samtal i 3 fall av 4 där patienten har avlidit och i mer än hälften av fallen har anhöriga inte bjudits in till sådana samtal.

Konventionen måste efterlevas och samhället ska ställas om så att funktionshinder inte uppstår, det är innebörden av att Sverige ratificerat FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, CRPD. Vi har samtidigt i Sverige en hel del kvar att göra när det gäller strukturerna för att förverkliga och implementera konventionen, bland annat ska utredningar göra konsekvensanalyser, det måste tas fram statistik så att utvecklingen går att följa och de det handlar om ska involveras aktivt – annars bryter vi mot konventionen. Med vårt projekt, Inget om oss utan oss! som kommer resultera i en bok och en digital utställning, hoppas vi sprida kunskap om konventionens framtagande och avsikt samt inspirera till samarbete för att nå förändring.

Under MR-dagarna 2022 anordnade projektet Inget om oss utan oss! ett så kallat miniseminarium. Projektet går ut på att dokumentera Sveriges och svenskars involvering i framtagandet av CRPD. Detta görs genom bland annat en bok som bygger på intervjuer med
närmare 30 personer som delger sina minnen. Seminariet var uppbyggt kring citat av tre av dem som intervjuats för boken, Hans von Axelson, Anna Bruce och Jan-Peter Strömgren. De fick alla reflektera utifrån det de själva sagt. Projektet, som finansieras av Arvsfonden och drivs av Handikapphistoriska föreningen (HHF) och Fonden för mänskliga rättigheter, avslutas under våren 2023.

Nedan återfinns citaten och en sammanfattning av de medverkandes utveckling av sina tankar.

Hans von Axelson, har sedan -94 som tjänsteman arbetat med funktionshinderfrågor
– Om du väcker mig mitt i natten och frågar “varför är konventionen viktig?”. Jo, för att den beskriver hur man i ett land måste arbeta för att förebygga strukturell diskriminering. För människor är olika. Personer som möter funktionshinder är en del av den mänskliga mångfalden. Det var det som slogs fast i konventionen.

Hans tog fasta på några nyckelord från citatet.
Måste, Sverige har ratificerat konventionen, vilket betyder att man när man fattar beslut måste fråga sig varför man gör något. Vi ska ställa om samhället så inga funktionshinder uppstår – det gör vi genom att se till att varor, byggnader, tjänster är byggda på ett bra sätt, det gör vi genom att bekämpa de fördomar och attityder som finns och det gör vi genom att ha utvecklade sociala rättigheter för personer som behöver det på grund av nedsatt funktionsförmåga.

Om man lyckas med det bekämpar man just strukturell diskriminering, en av de saker som konventionen står för – vi pratar inte bara om diskriminering i största allmänhet utan om ojämlikhet. När man jobbar med de här sakerna så skapar man förutsättningar för personer som möter funktionshinder eller personer med funktionsnedsättning.

Olika, det där med olika är lite intressant. Vi måste komma bort från att det skulle handla om perspektivträngsel och förstå att det istället är universell utformning vi ska utgå från. Det handlar om att vi ska skapa ett samhälle som är till för den mänskliga mångfalden genom att ta bort funktionshindren.

Anna Bruce, från Raoul Wallenberginstitutet
– Jag tycker det bara är funktionshinderrörelsen, funktionsrättsrörelsen, som använder konventionen på ett målinriktat sätt.
… 
– Eller så här, om det inte blir bättre, om inte till exempel varje statlig utredning som görs har en konsekvensanalys enligt CRPD. Om det är en utredning om utbildning, allmänt eller om arbete, så måste det göras en konsekvens⁠analys. Okej, som det ser ut nu, på vilket sätt lever det inte upp till CRPD? Och de förslag vi ger, på vilket sätt kommer de leda till det? 

Anna utvecklade sina tankar kring vad som behöver göras och konstaterade att strukturer för att förverkliga och implementera konventionen inte fanns på plats när konventionen började gälla i Sverige. Om utredningar som görs inte gör en konsekvensanalys utifrån funktionsrättskonventionen så kommer inte konventionen att förverkligas. Det är genom sådana styrmedel som internationella konventioner ska förverkligas, genom politik, lag, budget, utbildning och så vidare. Så länge det inte sker är det ett strukturellt hinder.

Förutom detta, är ytterligare två saker superviktiga för ett systematiskt system inom alla dessa samhällsområden som berörs. Dels handlar det om tillgång till statistik och data, har vi inte det blir det svårt att mäta om konventionen uppfylls och man kan inte heller mäta om det blir bättre över tid. CRPD är revolutionerande både vad gäller rättigheter och skyldigheter och genom att funktionsrättsrörelsen var involverad i att ta fram den. Samma sak måste göras också här i Sverige. De det berör ska aktivt involveras.

Förhoppningen är att nya MR-institutet ska utvärdera konventionen och efterlevnaden – men då måste man göra annorlunda än vad som gjorts i myndighetssverige hittills.

Jan-Peter Strömgren, ordförande för Handikapphistoriska föreningen
– Jag skulle vilja att unga personer inom funktionshinderrörelsen verkligen läser på sin historia och jobbar med att ta reda på vad alla de här personerna har gjort under resans gång som de säkert i många fall inte kan namnen på.

Det är mängder av människor både inom och utom Sverige som gjort stora insatser som kan inspirera de yngre att ta tag i olika saker.

Det skulle jag verkligen önska och drömma. Det är själva projektets idé, att få fram ett underlag som kan stimulera framförallt yngre människor när de engagerar sig i funktionshinderrörelsen. 

Jan-Peter berättade om hur han efter flera år i funktionshinderrörelsen i olika roller blev ordförande för Handikapphistoriska föreningen och att han själv deltagit i FN under framtagandet av konventionen. Han tog upp det faktum att när det gäller internationella frågor och specifikt konventionsarbetet så var den svenska rörelsen inte så aktiv i sig själv, de personer som fanns på plats från Sveriges funktionshinderrörelse var till största delen där som representanter för sina internationella organisationer. Utifrån den stora involveringen av de det berör och att så stor del av konventionen är skriven av funktionshinderrörelsen själv är det synd att inte Sverige tog större plats. En fråga som finns kvar att arbeta med är den förändrade synen på rättigheter för personer med funktionsnedsättning som måste till.
I Sverige ligger samordningen fortfarande på socialdepartementet istället för hos exempelvis statsrådsberedningen, i samklang med hela den förflyttning FN gjort från WHO. Jan-Peter avslutade med är drömmen att vår bok ska kunna inspirera kommande generationer att samarbeta och att se vikten av internationellt arbete.

Avslutningsvis bad projektledare och moderator Maria Johansson de medverkande att lyfta en sak som någon av de andra sagt. Anna Bruce valde att framhålla måste, Jan-Peter betonade att det handlar om mänskliga rättigheter och Hans hakade på Annas konsekvensanalys – ”Det är det som måste göras.”

Maria tackade de medverkande, hoppades åhörarna inspirerats till att använda konventionen och uppmanade till att hålla utkik efter boken och hemsidan.

 

MR-Fonden erbjuder två praktikplatser inom den bredare verksamheten och en plats inom Colombiaprogrammen. Ansökan öppnar nästa vecka. Håll utkik i våra kanaler för mer info!

Höstens praktikanter är nu på plats. Vi önskar dem varmt välkomna till MR-Fonden!

Under de två första veckorna har Gustav, Camilla och Lovisa fått ta del av hur Fonden jobbar nationellt och internationellt. Nu har de kommit igång och börjar bli varma i kläderna. Vi låter praktikanterna introducera sig själva och berätta lite om sina förväntningar på hösten.

Hej! Jag är Gustav, 25 år, kommer från Västerås och studerar Masterprogrammet i Globala studier vid Göteborgs Universitet. Jag tycker det ska bli väldigt spännande att få dyka in i MR-fondens arbete. Främst med frågor som berör hållbar fred då jag har fördjupat mitt intresse för ämnet i studier, så som min Masteruppsats. Jag kommer också jobba mycket med kommunikation, projektplanering och att ta fram forskning till diverse rapporter.

Jag sökte till MR-fonden då jag fick bilden av att praktikanten fick vara väldigt delaktig i arbetet och hittills verkar den bilden stämma! Fokus på övergångsrättvisa och hållbar fred var två stora faktorer som också gjorde att jag sökte praktikplats just här.

Det ska bli otroligt kul att få lära sig och bidra till MR-fonden under hela höstterminen.
/ Gustav

Hej! Camilla här. Jag har en akademisk bakgrund inom statsvetenskap och management, och läser nu magisterprogrammet i Gender, Justice and Society vid Umeå Universitet. Jag brinner för frågor som rör kvinnors- och HBTQI+-personers rättigheter och har ett särskilt intresse för den latinamerikanska regionen.

Som praktikant kommer jag att arbeta med MR-fondens Colombiaprogram samt vara delaktig i Colombiagruppens arbete. Det ska bli otroligt spännande att få använda mina tidigare erfarenheter från offentlig sektor i fondens kontakter med myndigheter och andra beslutsfattare.

Jag är så glad att få spendera hösten med alla kompetenta och inspirerande kollegor på MR-fonden. Framför allt ser jag fram emot att få lära mig mer om övergångsrättvisa och om hur arbete för hållbar fred kan bedrivas på lokal, nationell och internationell nivå.

Vi ses framöver!
/ Camilla

Hej! Mitt namn är Lovisa, jag är nyss 25 år fyllda och hemma från Svenska Österbotten i Finland. Jag bor och studerar till vardags i Åbo där jag avlägger en examen inom ramen för Åbo Akademis Master’s Degree Programme in International Law and Human Rights. Jämlikhets- och jämställdhetsfrågor ligger mig nära om hjärtat och studierna har väckt ett starkt intresse för det offentligas särskilda ansvar gentemot utsatta grupper. MR-Fondens arbete med att lyfta ESK-rättigheterna och att i synnerhet stöda grupper i minoritetsställning verkade således väldigt lockande.

Under hösten kommer jag att bistå mina härliga kollegor i allehanda uppgifter. Tätast samarbete kommer jag att ha med Maria Johansson och Charlotta Göller som ansvarar för projektet Inget om oss utan oss! och håller i trådarna för samordningen av civilsamhällets parallellrapport till ESK-kommittén. Det ska även bli riktigt roligt att få hjälpa till med arrangemangen inför MR-dagarna i Örebro.

Praktiken kommer säkerligen att bjuda på många spännande möten och diskussioner. Det är en ynnest att jobba med så kunniga och drivna kollegor och det ska bli fantastiskt att lära sig av och tillsammans med dem. Jag ser verkligen framemot att vara med och utveckla Fondens verksamhet under de kommande månaderna.

/ Lovisa

 

Fonden för mänskliga rättigheter genomförde tillsammans med Sensus studieförbund tisdagen den 10 maj 2022 ett välbesökt riksdagsseminarium om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna.

I höstas (2021) lämnade Sveriges regering in den rapport om efterlevnaden av rättigheterna som vart femte år ska skickas till FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK). Från MR-Fondens sida arbetar vi just nu med att samordna civilsamhällets parallellrapport om hur Sverige lever upp till ESK-rättigheterna, inför det förhör med svenska regeringen om efterlevnaden i Sverige som beräknas hållas 2023 eller 2024 .Till parallellrapporten har ett tjugotal organisationer bidragit med underlag och dessa visar tydligt på brister och ojämlikhet i tillgång till rättigheterna och även försämringar.

De så kallade ESK-rättigheterna påverkar våra liv och vår vardag i allra högsta grad med bland annat rätten till hälsa, utbildning, mat och bostad, och är en del av de odelbara mänskliga rättigheterna som varje människa har. Ändå finns en tendens att de i stället för rättigheter ses som politiska frågor, möjliga att förhandla om och prioritera ned. Vi har också sett att kriser, såsom pandemin, påverkar tillgången till rättigheter och konstaterar att det finns ett behov av att tänka intersektionellt för att inte tappa bort stora grupper eller hamna i förslag och lösningar som endast omfattar människor som uppfyller normen. Detta kom tydligt fram under seminariet om efterlevnaden av ESK-rättigheter i Sverige som genomfördes den 10:e maj i Riksdagen.

Syftet med seminariet var att synliggöra ESK-rättigheterna och diskutera hur vi kan arbeta tillsammans för att öka kunskap, medvetenhet och efterlevnad de. Under seminariet lyftes perspektiv från både rättighetsbärare, skyldighetsbärare och den oberoende övervakningen.

Vi vill passa på att rikta ett stort tack till de som medverkade vid seminariet:

Tobias Rahm – länsstyrelserna
Elias Ibrahim – Byrån mot diskriminering i Östergötland
Mari Siilsalu – Independent Living Institute
Lilian Eriksson – Äldreupproret
Nina Trollvige – Trajosko Drom
Per-Anders Sunesson – socialdepartementet
Linde Lindkvist – Institutet för mänskliga rättigheter.

Ett stort tack också till Sultan Kayhan som var värd för seminariet och möjliggjorde att vi kunde genomföra det i riksdagen och Ulrika Strand på MR-fonden som inledde den avslutande reflektionen.

Seminariet dokumenterades och finns publicerat på MR-Fondens Youtube-kanal som textad och teckenspråkstolkad inspelning på 1h och 51 min samt sammanfattat i en kort rapport.

Den konferens och den rapport som refereras till, om hur de mänskliga rättigheterna efterlevdes i pandemihanteringen: Vägen framåt – pandemin och de mänskliga rättigheterna.

Hur är skyddet av mänskliga rättigheter sammankopplat med fred och säkerhet i Europa?

Välkommen till ett webbinarium med fokus på kopplingen mellan mänskliga rättigheter och fred och säkerhet i Europa. För tredje året i rad står Fonden för mänskliga rättigheter värd för en uppsatstävling som belyser betydelsen av regionala människorättssystem för fred och säkerhet. Finalisterna i årets tävling har föredömligt analyserat aktuella händelser som ökade flyktingströmmar, våld mot kvinnor i skuggan av konflikten i Ukraina och inte minst de uppmärksammade arresteringarna i samband med att Belarus tvingat ned ett passagerarplan på väg mellan Grekland och Litauen. Kom och ta del av finalisternas resonemang kring europeiska institutioner och konventioners roll i dessa komplexa frågor. Vi har även bjudit in Anna Rogalska Hedlund som kommer att dela med sig av sina erfarenheter och expertkunskaper på området.

När: Torsdag 16 december 2021, 9:00 – 10:00.
Var: Zoom. Registrera dig här för länk senast 15 december 17:00.

Finalister: Rebecca Pontén, mastersstudent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, Linnea O’Brien, juridikstudent Stockholms universitet, Helmer Jonelid, masterstudent vid Geneva Academy of International Humanitarian Law and Human Rights.

Jurymedlem och expert: Anna Rogalska Hedlund, jur. kand. specialiserad på fri- och rättighetsjuridik med bakgrund från bl.a. Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna, EU-kommissionen och Centrum för rättvisa samt forskning kring rättsstatsprincipen och utvecklingen inom EU.

Moderator: Hanneke de Haan, Fonden för mänskliga rättigheter

Välkommen till Mänskliga Rättighetsdagarna den 6-7 december på Svenska Mässan i Göteborg arrangeras över 130 programpunkter på temat Demokrati + Mänskliga Rättigheter = sant! Se temafilmen för MR-dagarna 2021 nedan!

MR-Fonden arrangerar seminariet Inget om oss utan oss! Delta i demokratiska livet, då och nu den 6 december kl. 16.00-17.00 tillsammans med Handikapphistoriska föreningen och Myndigheten för delaktighet. Seminariet kommer handla om personer med funktionsnedsättnings brist på självklara demokratiska rättigheter genom historien fram till idag. Vad behöver vi gemensamt göra för att säkerställa att alla kan vara demokratiskt delaktiga på jämlika villkor inför valet 2022? Vad behövs för att ingen ska utestängas från att kunna ta del av politiska debatter, kandidera, rösta och slutligen inneha ett partipolitiskt uppdrag?

Hoppas vi ses på seminariet eller i vår monter (H:31) under MR-dagarna 6-7 december!

Som praktikant hos oss erbjuds du en spännande arbetsplats där du får ta del av det nationella och det internationella arbetet som sker inom en människorättsorganisation. Under vårterminen 2022 söker vi en praktikant som närmar sig slutet av sina studier inom mänskliga rättigheter, fred och konflikt, juridik med fokus på folkrätt eller ett annat ämne med relevant inriktning.

Fonden för mänskliga rättigheter (MR-Fonden) är en religiöst och politiskt obunden stiftelse, vars verksamhet syftar till att stärka respekten för och skyddet av de mänskliga rättigheterna i Sverige och internationellt. Detta gör vi genom utbildning, informations- och påverkansarbete samt internationellt samarbete med människorättsorganisationer. Våra främsta fokusområden är ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och upprättelse för MR-kränkningar (övergångsrättvisa), både i Sverige och utomlands. Kontoret är beläget i centrala Stockholm.

I arbetsuppgifterna som praktikant ingår att delta i olika gransknings-, informations- och påverkansinsatser och att vara delaktig i de projekt som vi för tillfället arbetar med. Andra arbetsuppgifter är att ta fram underlag till vårt arbete, utföra research till debattartiklar, hålla löpande omvärldsbevakning, ansvara för sociala medier, infomail och liknande administrativa uppgifter samt representera MR-Fonden vid olika möten och seminarier. Praktikanten blir därmed en viktig del av teamet.

Som praktikant blir du försedd med en egen arbetsdator. Du kommer tillsammans med din handledare kartlägga uppgifter för praktiken och sätta upp mål under regelbundna avstämningssamtal. Praktiken är obetald och vi ser därför gärna sökanden som kan genomföra en hel termins praktik som en del av sina studier.

Din bakgrund och kompetens:

• Mycket god kunskap om mänskliga rättigheter och folkrätt
• Mycket god förmåga att uttrycka sig i tal och skrift på svenska och engelska
• Vana att självständigt sammanställa information och skriva rapporter
• Erfarenhet av kommunikation och sociala medier

Meriterande kompetens/erfarenhet:

• Kunskap om övergångsrättvisa
• Kunskap om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
• Mycket god förmåga att uttrycka sig i tal och skrift på spanska
• Kunskap om regionala människorättssystem
• Kunskap om funktionshinderfrågor
• Erfarenhet från ideellt engagemang och civilsamhället
• Erfarenhet av att samordna och planera seminarier och workshops
• Erfarenhet av WordPress och grafiska verktyg som t.ex. InDesign

Välkommen med din ansökan där du förutom CV skickar med ett brev där du beskriver vad du vill få ut av en praktik, och vad du tror att du kan bidra med till MR-Fondens arbete. Vid övriga frågor gällande praktiken, rekryteringen eller MR-Fonden, kontakta info@humanrights.se.

Ansökan mailas till info@humanrights.se senast den 31 oktober 2021.

Välkommen till MR-Fonden Hanneke! Berätta lite om dig själv.

Hej och tack! Jag heter Hanneke de Haan och är en östgöte som för studierna flyttade pick och pack till Uppsala. Jag började med att studera kandidatprogrammet i freds- och utvecklingsstudier samt lite sociologi och folkrätt. Jag fortsatte sedan med masterprogrammet i freds- och konfliktstudier och tycker det är superroligt att nu få tillbringa min praktiktermin hos MR-Fonden!

Varför sökte du dig till MR-Fonden?

En praktikplats hos MR-Fonden kändes som en perfekt möjlighet att kunna kombinera min studiebakgrund med mitt intresse för påverkansarbete för mänskliga rättigheter. Jag ville fördjupa mig i flera av MR-Fondens tematiska och geografiska områden – såsom övergångsrättvisa, Burma och Colombia – då jag många gånger behandlat dessa områden under studierna, men bara ytligt. Efter mer forskningsinriktade program på universitetet, så var jag också intresserad av att lära mig hur praktiskt arbete med människorättsfrågor fungerar. MR-Fondens praktikplats kändes ideal och jag uppskattade också att det var en mindre arbetsplats då jag gärna ville komma nära arbetet och få ut så många erfarenheter som möjligt under praktiktiden.

Vad är dina förväntningar med en praktik på MR-Fonden?

Min förhoppning är att få en djupare inblick i MR-Fondens arbete både nationellt och internationellt och att lära mig mer om hur främjandet av mänskliga rättigheter fungerar i praktiken. Jag har redan fått inblick i flera av Fondens projekt och ser fram emot att få bidra till olika områden, såväl övergångsrättvisa som ESK-rättigheter. Det ska även bli väldigt roligt att få planera och delta vid MR-dagarna i december, där jag hoppas kunna träffa många aktörer som jobbar med MR-frågor i Sverige.