Författare: Charlotta Goller

Syntolkning: förhandlingssal i FN, Kerstin Jansson sitter bakom skylten ”SWEDEN”. På skärmen anas texten som är under förhandling.

Vi är stolta över att lansera boken ”Inget om oss utan oss! – svenskars påverkan och medverkan i framtagandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD)”. Det är en unik sammanställning av hur det går till när internationella överenskommelser förhandlas fram. Vad händer i förhandlingssalen och vad sker i korridorerna? Vilken roll kan de ickestatliga aktörerna – civilsamhället – spela?

Boken är ett resultat av HandikappHistoriska Föreningens projekt Inget om oss utan oss! och bygger på intervjuer med 27 personer. Projektet genomfördes i samarbete med Fonden för mänskliga rättigheter och arkiveras hos Folkrörelsearkivet för Uppsala Län. Projektet är finansierat av Allmänna Arvsfonden. Boken finns på punktskrift och som talbok. En lättläst version och en sammanfattning på svenskt teckenspråk kommer att finnas.

I den här boken får du ta del av berättelser från dem som på ett eller annat sätt var med under förhandlingarna av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning eller som följde processen på avstånd. Förhandlingarna pågick under 2002-2006 och konventionen trädde i kraft i Sverige 2009. Flera svenskar hade viktiga roller under processen, vilket vi har försökt dokumentera som en pusselbit i funktionshinderhistorien och historien om mänskliga rättigheter.

”Jag tyckte att det var viktigt att dokumentera processen genom de svenskar som på olika sätt bidrog till att konventionen finns idag. Civilsamhället har aldrig tidigare varit så delaktiga i framtagandet av en konvention och devisen för den internationella funktionshinder-rörelsens ”Nothing about us without us” fick ge namn åt projektet.”

Jan-Peter Strömgren, ordförande HandikappHistoriska Föreningen

Idag är det den internationella FN-dagen och Inget om oss utan oss! är en pusselbit i historien om mänskliga rättigheter. Konventioner om mänskliga rättigheter är en del av folkrätten och verktyg för att minska diskriminering, stärka jämlikhet och jämställdhet, i synnerhet för dem som inte får sina rättigheter tillgodosedda i samhället.

”Konventioner är viktiga verktyg när vi håller stater ansvariga för det de åtagit sig, så att människor får sina rättigheter tillgodosedda. Vi glömmer ofta att själva processen för att ta fram en konvention är minst lika betydelsefull. Det är där stater och kunniga personer möts för att diskutera och förhandla sig till ett åtagande som har kraft och potential att förändra.”

Ulrika Strand, generalsekreterare Fonden för mänskliga rättigheter

Här kan du beställa boken: info@hhf.se (OBS! boken finns i begränsad upplaga, så det är först till kvarn som gäller).

Här kan du ladda ner boken som tillgänglig pdf., som talbok samt snart en lättläst bok och en teckenspråkig sammanfattning: https://ingetutanoss.se/boken/

Kontakt:

Jan-Peter Strömgren, HandikappHistoriska Föreningen: jpshrf@gmail.com

Ulrika Strand, Fonden för mänskliga rättigheter: ulrika.strand@humanrights.se

 

Foto: flickr

I mars 2022 presenterade Fonden för mänskliga rättigheter (MR-Fonden) Rapporten om irreguljär internationell adoption av colombianska barn i anknytning till den väpnade konflikten till den colombianska sanningskommissionen i samråd med den holländska organisationen Plan Ángel Foundation.

Rapporten undersöker de omständigheter som orsakade ett stort antal irreguljära adoptioner i Colombia under 1970–1990 talet samt de följder som dessa adoptioner medfört. Syftet var att uppmärksamma problematiken rörande de irreguljära adoptionerna samt vikten av att utreda detta i förhållande till den väpnade konflikten i Colombia. Irreguljär adoption är ett stort människorättsligt problem som var viktigt att inkludera i den colombianska sanningskommissionens rapport för att offren skall få upprättelse. Rapporten gjordes utgående från intervjuer med offer i den irreguljära adoptionsprocessen, slutrapporten från den holländska sanningskommissionen för undersökandet av internationell adoption från 2021 (Committee Investigating Intercountry Adoption på engelska) samt intervjuer med sakkunniga och relevant material inom området. Länder som nämns i rapporten är Sverige, Nederländerna, Colombia, Tyskland, Kanada, USA och Frankrike.

Enligt rapporten beräknas över 50 000 barn ha blivit adopterade från Colombia under de senaste 30 åren, varav det i många av fallen saknas tillräckliga statliga handlingar för adoptionen. I Sverige var antalet barn som adopterades från Colombia mellan åren 1970–2018 beräknat att vara 4959 enligt Adoptionscentrums statistik.

Den väpnade konflikten i Colombia innebar en stor ökning av våldet i de konfliktdrabbade regionerna. Konflikten medförde även ett ökat antal internflyktingar samt ökad arbetslöshet, ojämlikhet och strukturellt våld. Dessa omständigheter gjorde den colombianska befolkningen mer utsatt, speciellt de i en socioekonomiskt svag situation, och därav ett lättare offer för irreguljär adoption. Dessutom saknades ett juridiskt regelverk för adoption i Colombia fram tills mitten av 70-talet. På samma gång ökade adoptionsefterfrågan i bland annat Europa. På grund av den ökade efterfrågan skapades ett tryck på ett överensstämmande utbud på barn att adoptera. I denna kontext växte ett korrupt system av irreguljär adoption fram där adoption skedde under okontrollerade förhållanden, med en bristande involvering av staten, behöriga myndigheter och adoptionslandet. I Colombia gav detta även utrymme för människosmugglare, myndigheter och andra aktörer att utnyttja situationen och delta i den irreguljära adoptionsprocessen.

Ett exempel där myndigheter har deltagit i irreguljär adoption är i Carlos Alberto Apráez fall.

År 1992, när Carlos Alberto var ett spädbarn blev hans pappa gripen för ett brott av en speciell insatsstyrka från den colombianska polisen. Vid gripandet kidnappades emellertid även mamman, Carlos Alberto och hans farbroder av insatsstyrkan. Mamman och farbrodern försvann efter detta och hittades senare mördade. Carlos Alberto hittades ensam och omhändertogs av staten som tog beslutet att påbörja en irreguljär adoptionsprocess eftersom barnet av staten ansågs vara övergivet. Carlos Alberto adopterades bort under ett falskt namn, trots att hans farmor var vid liv och ville ha vårdnaden om honom. Adoptionsbeslutet hävdes senare av den colombianska domstolen, men då hade Carlos Alberto redan adopterats i Sverige och trots att farmodern fick rätt att hälsa på barnet fick hon aldrig den fulla vårdnaden om honom.

I adoptionsländerna, bland annat Sverige, har stödet för de adopterade personerna saknats. Det saknas lämpligt psykosocialt stöd för personerna och kompetensen hos adoptionsmyndigheterna angående uppsökandet av den biologiska familjen är bristande. Gemensamt hos de intervjuade adoptivbarnen i rapporten är känslan av att ha blivit bestulen på sin identitet, vilket utgör ett trauma. Enligt en svensk studie med internationellt adopterade personer födda 1970–79, löpte personerna en högre risk att under tonår och tidig vuxenålder lida av mentala problem och socialt utanförskap. Staten i adoptionslandet skulle vara en viktig resurs för att hjälpa de adopterade i sökandet av den biologiska familjen, så att de kunde återta sin identitet, sitt språk och sin kultur. Dessutom finns en avsaknad av tillräckligt psykosocialt stöd från staten för de adopterade. När det statliga stödet är bristande faller istället allt ansvar då på den adopterade själv. Sofia Anderson berättar:

“2011 kontaktade jag Adoptionscentrum, AC, för att påbörja sökandet efter mina rötter, och jag skrämdes av en av de anställda som talade om riskerna som det innebar att söka efter min biologiska familj. Enligt AC fanns det inga register och inga fler individuella fall kunde mottas. Vid tiden för min adoption gavs all information till adoptivföräldrarna, men mina fick ingenting” (översatt citat från s. 32 i rapporten)

Vidare kräver uppsökandet av den biologiska familjen finansiella medel av den adopterade, som inte får några statliga understöd. I jämförelse får adoptivföräldrar 75 000 kronor som finansiellt stöd av staten för en internationell adoptionsprocess.

Två relevanta konventioner i området är Konventionen om barnets rättigheter (CRC) samt Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner (Haags adoptionskonvention), vilka Colombia har ratificerat. I dessa etableras bland annat principen om beaktandet av barnets bästa vid adoption, involveringen av kompetenta myndigheter i adoptionsprocessen samt principen att internationell adoption endast skall ske om det inte finns familjemedlemmar eller andra närstående som kan adoptera barnet (brukar benämnas med principen om subsidiaritet).  I Colombia togs lagstiftande åtgärder under det senare 1900-talet för att reglera adoption juridiskt. Två viktiga milstolpar var kravet på ett juridiskt beslut för att genomföra en adoption, som infördes 1975 och kravet på att adoptivföräldrarna skall besöka Colombia vid adoptionen, som infördes 1985. Varken dessa eller de ratificerade konventionerna implementerades effektivt i Colombia, vilket bland annat Carlos Albertos fall som skedde under 90-talet är ett bevis på.

Vid en irreguljär adoption är det inte möjligt att trygga den adopterade personens samt den biologiska familjens rättigheter, vilket leder till människorättskränkningar av dessa individer. I enlighet med artikel 8 av CRC har varje barn rätten till sin identitet, vilket innebär rätten till sin nationalitet, sitt namn och sin familj. Därav klassas irreguljär adoption i rapporten om irreguljär adoption även som en form av exil* där barnets grundläggande rättigheter kränks.

I slutet av rapporten finns även rekommendationer för hur problemet med irreguljär internationell adoption kan hanteras I rekommendationerna betonas bland annat vikten av en djupgående och oberoende utredning som undersöker de korrupta aspekterna av oregelbunden adoption. I denna undersökning är även ett koordinerat arbete mellan colombianska myndigheter och myndigheterna i adoptionsländerna viktigt. Vidare bör den colombianska staten enligt rekommendationerna erkänna sin skuld i fall av irreguljär adoption och upprätta en nationell adoptionsmyndighet med uppgiften att hjälpa de som är adopterade under irreguljära omständigheter att få tillgång till sin identitet. Dessutom bör staten på det rättsliga planet aktivt motverka människosmuggling och oregelbunden adoption.

Denna rapport lämnades in till Kommissionen som den 7 november ska redovisa sitt uppdrag gällande utredningen som analyserade hur regelverk, organisering och processer inom Sveriges internationella adoptionsverksamhet har fungerat tillbaka i tiden fram till i dag.

Syftet är att kommissionens utredning ska klargöra förekomsten av eventuella oegentligheter inom Sveriges internationella adoptionsverksamhet och hur regeringen, berörda statliga myndigheter, kommuner, auktoriserade sammanslutningar, ideella organisationer och andra privata aktörer agerat och förhållit sig till eventuella oegentligheter utifrån ansvar och roll.

Kommissionerna rapport kan bidra till lärdomar och förslag för att förhindra återkomsten av problematiken. Läs: Kommittédirektiv 2021:95 Sveriges internationella adoptionsverksamhet – lärdomar och vägen framåt

* Läs om adoption som en form av exil på s. 354-357 i den colombianska sanningskommissionens rapport “La Colombia fuera de Colombia”

Ladda ner rapporten och läs mer:

Rapporten på engelska

Holländska Sanningskommissionens rapport

Plan Ángel Foundations hemsida

Är du en av MR-Fondens praktikanter under våren 2024?

Som praktikant hos oss erbjuds du en spännande arbetsplats där du får ta del av det nationella och internationella arbetet som sker inom en människorättsorganisation. Till vårterminen 2024 söker vi tre MR-praktikanter varav en med primärt fokus på Colombia. Vi söker dig som närmar dig slutet av dina studier inom mänskliga rättigheter, fred och konflikt, juridik med fokus på folkrätt eller liknande relevant utbildning.

Om Fonden för mänskliga rättigheter

MR-Fondens arbete syftar till att stärka respekten för och skyddet av de mänskliga rättigheterna i Sverige och internationellt. MR-Fonden har bland annat ett långt samarbete med ett flertal civilsamhällesorganisationer i Latinamerika. Detta görs genom utbildning, informations- och påverkansarbete samt internationellt samarbete med människorättsorganisationer. Våra främsta fokusområden är ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och övergångsrättvisa. Kontoret är beläget i Stockholm.

MR-praktikant

Som MR-praktikant får du en god inblick i stora delar av vårt arbete och får delta aktivt i projekt och projektansökningar (nationella såväl som internationella). I dagsläget har vi projekt kopplat till bland annat Colombia, Myanmar/Burma, Uganda och regionala människorättssystem i Asien. Under våren 2024 granskas Sverige av FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, att arbete vi följer nära. Du får också delta i gransknings-, informations- och påverkansinsatser. Andra arbetsuppgifter är att ta fram underlag till vårt arbete, utföra research till debattartiklar, omvärldsbevakning, ansvara för sociala medier, infomail och rekrytering. Du får även delta i och representera MR-Fonden vid möten och seminarier. Som praktikant med fokus på Colombia kommer delar av arbetet vara på spanska och handla om arbetet för hållbar fred.

Vi söker dig som

• Har mycket god kunskap om mänskliga rättigheter och folkrätt
• Har mycket goda kunskaper i engelska och svenska
• Har goda kunskaper i spanska (praktikant med primärt fokus på Colombia)
• Är van vid att självständigt sammanställa information och skriva rapporter
• Har kunskap om kommunikation och sociala medier

Meriterande kompetens

• Erfarenhet av att samordna och planera seminarier och workshops
• Erfarenhet av WordPress och grafiska verktyg som t.ex. Canva och InDesign
• Kunskap om övergångsrättvisa
• Kunskap om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
• Kunskap om fred och säkerhet
• Kunskap om regionala människorättssystem
• Erfarenhet av ideellt engagemang och civilsamhället
• Kunskap om funktionshinderfrågor
• Kunskap om fredsprocessen och den väpnade konflikten i Colombia
• Vana av att presentera och representera
• Övriga språk

Förutsättningar för praktiken

Praktiken är obetald och vi prioriterar sökanden som kan genomföra en hel termins praktik som en del av sina studier. Du kommer tillsammans med din handledare kartlägga uppgifter för praktiken och sätta upp mål under regelbundna avstämningssamtal.

Så ansöker du

Din ansökan ska bestå av CV och personligt brev där du motiverar varför du söker denna praktikplats, vilka erfarenheter och meriter du kan bidra med och vad vill du få ut av praktiken. Skicka din ansökan till info@humanrights.se och märk den med ”MR-Fonden praktikant VT 2024”. Sista ansökningsdag är 26 oktober 2023.

Vid frågor är du välkommen att kontakta oss via info@humanrights.se.

Varmt välkommen med din ansökan!

Hej! Vi är höstens praktikanter på MR-Fonden. Efter två veckors introduktion kommer vi nu att börja arbeta i de olika projektgrupperna.

Under introduktionen har vi fått en inblick i MR-Fondens arbete samt de möjligheter och utmaningar som verksamheten präglas av.

De kommande dagarna kommer vi att presentera oss var och en, håll utkik på våra sociala medier!

//Caroline, Erik och Johanna

Syntolkning: Caroline, Erik och Johanna står bredvid varandra och ler mot kameran mot en grön grönskande bakgrund.

Fonden för mänskliga rättigheter (MR-Fonden)
Hej, jag heter Ulrika Strand och jag är generalsektretare för Fonden för mänskliga rättigheter.
Mänskliga rättigheter handlar om oss alla. Om att vardagen och livet ska fungera utan att vi blir diskriminerade. Att få tillgång till sjukvård när vi behöver det, att vi kan klara oss på vår inkomst och har rätt och möjlighet att rösta i allmänna val till exempel.
Institutet för mänskliga rättigheter har en viktig uppgift att se till att Sverige på allvar och konkret främjar, respekterar och skyddar de mänskliga rättigheterna.
Varsågoda FUB.

FUB
Tack MR-Fonden.
Jag heter Christina Heilborn och är förbundssekreterare för Riksförbundet FUB som jobbar för personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF).
Personer med IF utsätts för kränkningar av sina mänskliga rättigheter varje dag. Det handlar om diskriminering, utanförskap, dålig hälsa, svårtillgänglig information och fattigdom.
MR-institutet behövs verkligen och har en viktig roll att spela när det handlar om att främja, skydda och övervaka att Funktionsrättskonventionen genomförs, så att mänskliga rättigheter gäller för alla.
Varsågod Another Development Foundation.

Another Development Foundation
Hej, jag heter Ingvar Rönnbäck och är grundare av och ordförande för tankesmedjan Another Development Foundation.
Mänskliga rättigheter är fundamentalt för alla. för att vi inte ska diskrimineras, för att vi ska respekteras och skyddas för dem vi är. Antidiskriminering är fundamentalt i alla texter om mänskliga rättigheter.
Institutet för mänskliga rättigheter har en viktig uppgift i Sverige och den ska vi inte röra. Låt den arbeta med sitt uppdrag nu och i framtiden.
Varsågod Diskrimineringsbyrån Humanitas.
Tack!

Diskrimineringsbyrån Humanitas
Tack Another Development Foundation.
Mitt namn är Amélie Poletti Lundström och jag är verksamhetsansvarig för Diskrimineringsbyrån Humanitas.
Vi ser ett mönster av att fler människor blir utsatta för kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter. Framför allt rör det sig om diskriminering och rätten till lika möjligheter i samhället.
Institutet för mänskliga rättigheter har som oberoende institution en viktig uppgift i granskningen och förverkligandet av mänskliga rättigheter. I tider av demokratisk tillbakagång och intolerans är det viktigare än någonsin att regeringen fortsätter ha höga ambitioner för människorättsarbetet i Sverige.
Varsågod Funktionsrätt Sverige.

Funktionsrätt Sverige
Tack Diskrimineringsbyrån Humanitas.
Sveriges riksdag och regering beslutade 2008 att anta konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Det var samma år som Handikappombudsmannen lades ned. Med att anta konventionen så kommer även en skyldighet att inrätta en oberoende övervakningsmekanism för att främja, skydda och övervaka rättigheterna.
Det tog nästan 20 år innan MR-institutet som har denna viktiga uppgiften skapades. Under de här 20 åren har rättighetsperspektivet försvagats. Det har saknats ett systematiskt arbete för att lagstiftning ska kunna följa konventionen. Det finns brister i till exempel rättvisa, utbildning och arbete med starkt försämrade levnadsvillkor som följd.
Jag heter Nicklas Mårtensson och är ordförande för Funktionsrätt Sverige. Oberoende granskning av mänskliga rättigheter för personer som bor i Sverige är viktigare än någonsin och något som politiska beslutsfattare har tagit på sig att säkerställa.
Jag lämnar nu över ordet till Amnesty Sápmi.

Amnesty Sápmi
Tack Funktionsrätt Sverige.
Hej, jag heter Erik Törnlund och är ordförande i Amnesty Sápmi. Mänskliga rättigheter gäller alla, även minoriteter och urfolket samerna. Samerna får sina mänskliga rättigheter kränkta och Sverige får upprepat internationell kritik för att inte leva upp till urfolksrätten. Därför behövs Institutet för mänskliga rättigheter för att Sverige ska respektera, skydda och uppfylla våra mänskliga rättigheter.
Varsågod Antidiskrimineringsbyrån i Uppsala.

Antidiskrimineringsbyrån Uppsala
Tack Amnesty Sápmi.
Jag heter Olivia och arbetar på en av Sveriges 18 lokala antidiskrimineringsbyråer, Antidiskrimineringsbyrån Uppsala. Vi behöver alltid se till att de mänskliga rättigheterna följs och respekteras och att alla får ta del av dem. Trots detta så diskrimineras hundratusentals människor i Sverige och upplever att deras mänskliga rättigheter inte respekteras och inte följs. Mänskliga rättigheter kan aldrig tas för givna. Därför behövs Institutet för mänskliga rättigheter. Nu kanske mer än någonsin.
Varsågoda Civil Rights Defenders.

Civil Rights Defenders
Institutet för mänskliga rättigheter är ingen vanlig myndighet.
Tack Antidiskrimineringsbyrån Uppsala för att ni gett oss ordet.
MR-institutet är inte ett svenskt påfund. Det grundades på uppmaning av FN:s råd för mänskliga rättigheter och nu finns det i hundratals länder världen över, inklusive våra grannländer i Norden, Danmark, Finland och Norge.
På Civil Rights Defenders kommer vi att fortsätta att granska hur Sverige lever upp till sina åtaganden när det gäller mänskliga rättigheterna. Men det kan inte bara vara civilsamhällets uppgift.
Sverige behöver ett oberoende, granskande och starkt institut för mänskliga rättigheter. Ett institut som står fritt från politisk styrning. Här kan inte Sverige vara sämst i klassen.
Regeringen måste nu tydligt ta ställning för att institutet för mänskliga rättigheter bevaras och har starka resurser för att kunna fortsätta sitt viktiga arbete.
Institutet för mänskliga rättigheter är som sagt ingen vanlig myndighet.
Nu lämnar vi över ordet till Independent Living Institute.

Independent Living Institute
Tack Civil Rights Defenders, ert arbete för våra rättigheter, det vill säga mot diskriminering av vi som har funktionsnedsättning, är så viktigt.
Jag heter Jamie Bolling och är direktör för Independent Living Institute.
Mänskliga rättigheter handlar om alla, men för oss med funktionsnedsättning handlar det om så många saker som tas för givet av andra där vi inte får vår vardag att gå ihop. Vi blir diskriminerade dagligen. Många kan inte gå till den skolan som ligger nära oss, med vänner och familjen, för det är otillgängligt. Många får inte tillgång till arbetet på den öppna arbetsmarknaden. Många av oss lever i fattigdom och klarar inte livet på våra inkomster.
Förra veckan skulle jag åka till Stockholm. Första delen av resan från Härnösand till Sundsvall skulle vara med buss. Men jag kan inte gå och kommer inte upp i den hänvisade bussen. Jag kunde inte åka till Sundsvall för att komma på tåget.
Institutet för mänskliga rättigheter har en viktig uppgift att säga till att Sverige på allvar och konkret, främjar, respekterar och skyddar våra mänskliga rättigheter. Vi behöver institutet så att situationen för våra liv ska bli bättre.
Varsågod Trajosko Drom!

PRO Global
Som sekreterare i PRO Global arbetar jag (Alfhild Petrén) för att äldre ska få sina rättigheter förverkligade. Äldres mänskliga rättigheter ges knappast någon uppmärksamhet i vårt samhälle. Gamla människor är svagt representerade och har lite inflytande i samhällslivet och beslutande församlingar. Förminskande värderingar och diskriminerande attityder gentemot äldre är utbredda, så kallad ålderism, inte minst inom arbetslivet. Det gäller i Sverige, det gäller globalt. PRO Global har därför länge väntat på ett nationellt MR-institut som belyser, främjar och oberoende granskar också de äldres mänskliga rättigheter i Sverige och i Sveriges internationella verksamhet.

Trajosko Drom
Tack till Independent Living Institute.
Hej, mitt namn är Marcela Kovacsova och jag är ordförande i en organisation som heter Trajosko Drom.
Jag tycker att alla människor är lika värda, men tyvärr så ser det inte ut så i Sverige. Därför vill jag att MR-institutet finns kvar, för att kunna bevaka dessa viktiga frågor om mänskliga rättigheter.
Varsågod Hej Främling Sverige.

Hej Främling Sverige
Tack Trajosko Drom för att ni, precis som vi tar ställning för de mänskliga rättigheterna.
Hej, jag heter Emma Jangö och jag är verksamhetschef för den nationella föreningen Hej främling.
Att få höra till och må bra är två mänskliga rättigheter som vi jobbar med varje dag på Hej främling. Det ska inte spela någon roll vem du är eller var du bor eller var du har vuxit upp för att du ska få må bra hela ditt liv. Det gör det idag i Sverige och därför behövs myndigheten, Institutet för mänskliga rättigheter. Och de behöver få veta att de är viktiga och behöver fortsätta verka.
Jag lämnar över ord och bild till förbundet Sveriges dövblinda, som precis som vi tycker att mänskliga rättigheter behöver vår uppmärksamhet.

Förbundet Sveriges Dövblinda
Tack Hej Främling Sverige,
Låt bli Institutet för mänskliga rättigheter!
Samhället har blivit tuffare för många av oss, isolering och psykisk ohälsa ökar.
Nu är det extra viktigare att ha ett oberoende institut som bevakar mänskliga rättigheter i Sverige!
Nu lämnar jag ordet till Human Rights Watch.

Human Rights Watch
Tack Förbundet Sveriges Dövblinda.
Jag heter Måns Molander och är nordisk chef för Human Rights Watch.
Mänskliga rättigheter i Sverige handlar ytterst om grundlagsfästa rättigheter som garanterar varje människa en rätt att påverka sitt eget liv. Det handlar om att kunna yttra en åsikt utan att riska att fängslas eller torteras, det handlar om en rätt att få älska vem man vill, det handlar om att tro på eller inte tro på vad man vill och en rätt att kunna påverka det samhälle som vi alla bor i.
Det svenska institutet för mänskliga rättigheter fyller en helt avgörande funktion att främja och övervaka mänskliga rättigheter i Sverige – alla mänskliga rättigheter och det är unikt med institutet som har ett brett mandat som gäller alla mänskliga rättigheter.
Institutet behövs i Sverige.
Tack och varsågod Sveriges Dövas Riksförbund.

Sveriges Dövas Riksförbund
Nu har Human Right Watch lämnat över budkavlen till oss.
Jag är Åsa Henningsson, förbundsordförande för Sveriges Dövas Riksförbund, SDR. Vi som förbund strävar efter delaktighet på våra villkor enligt två spår: språk och funktionsnedsättning.
Teckenspråket ska stärkas och det ska vara en rättighet att använda språket. Genom det blir vi inte utanför i samhället. Alla som behöver och vill använda teckenspråk ska få göra det och har rättigheten till det. Hinder som baseras av ren okunskap eller otillgänglighet leder till ett utanförskap för döva, bland annat fattigdom.
Genom mänskliga rättigheter får döva rätt att utbilda sig, utvecklas och använda teckenspråk.
Det är otroligt viktigt för oss och vårt vardagsliv, det leder också till att döva får vara delaktiga i samhället på samma villkor som andra.
Institutet för mänskliga rättigheter är därför betydelsefullt. Institutet kan bland annat medverka till att det svenska teckenspråket får en starkare ställning, eftersom institutet är en oberoende och neutral part.
Vi alla kan tillsammans med institutet jobba för ett mer inkluderande samhälle utan diskriminering, kränkningar och utanförskap.
Nu lämnar vi över budkavlen till Röda Korsets Ungdomsförbund.”

Röda Korsets Ungdomsförbund
Tack Sveriges Dövas Riksförbund för stafettpinnen i den här viktiga kampanjen.
Mitt namn är Lotta Schneider och jag är förbundsordförande för Röda Korsets Ungdomsförbund. Vårt samhälle bygger på idén om mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. Vi har samma rättigheter och skyldigheter, vilket innebär att vi har rätt till ett fungerande liv oavsett vilka vi är.
Institutet för mänskliga rättigheter granskar att samhället byggs efter den idén. Det granskar till exempel att regeringen tar sitt ansvar. Detta tycker vi på RKUF är viktigt och vi förutsätter att våra folkvalda politiker också tycker det.
Vill du se mer av den här kampanjen och ta del av vad andra organisationer säger – följ hashtaggen #ingenvanligmyndighet. Nu skickar jag vidare ordet till Antidiskrimineringsbyrån Väst. Varsågoda.

Antidiskrimineringsbyrån Väst
Tack Röda Korsets Ungdomsförbund.
Jag heter Annika Lindström och är verksamhetschef på Antidiskrimineringsbyrån Väst.
Vi ser att många människor diskrimineras i Sverige. De får inte samma möjligheter till god hälsa, utbildning och arbete. Det är inte självklart att ens mänskliga rättigheter blir tillgodosedda och därför är det så viktigt att vi har ett institut för mänskliga rättigheter som ser till att Sverige tar mänskliga rättigheter på allvar.
Vi lämnar budkavlen vidare till Verdandi, varsågod!

Verdandi
Hej, Tack Antidiskrimineringsbyrån i Väst. Jag heter Emmeli Wulfstrand och är ordförande för Verdandi – arbetarnas socialpolitiska organisation.
Mänskliga rättigheter handlar om oss alla, om att vardagen och livet ska fungera utan att vi blir diskriminerade. Att få tillgång till sjukvård när vi behöver det. Att vi kan klara oss på vår inkomst och har rätt och möjligheter att rösta i allmänna val, bland mycket annat.
Institutet för mänskliga rättigheter har en viktig uppgift att se till att Sverige på allvar och konkret främjar, respekterar och skyddar de mänskliga rättigheterna.
Varsågod Svenska Downföreningen.

Svenska Downföreningen
Tack Antidiskrimineringsbyrån Väst.
Hej, jag heter Veronica Magnusson Hallberg och är ordförande för Svenska Downföreningen.
Mänskliga rättigheter handlar om att vi alla har rätt att bestämma själv i våra liv och att vi ska ha full delaktighet i alla delar av samhället.
Så är inte situationen för många personer med Downs syndrom i Sverige i dag. Vuxna personer med Downs syndrom upplever att deras rätt till självbestämmande, utsikten att påverka egen livssituation, och möjligheten till delaktighet i samhället är begränsad.
Vi behöver Institutet för mänskliga rättigheter för att se till att Sverige på allvar och konkret främjar, respekterar och skyddar de mänskliga rättigheterna. Också för personer med Downs syndrom.
Varsågod RFSU.

Ordfront
Tack Svenska Downföreningen för ert bidrag.
Vi är föreningen Ordfront. Vi är oroliga för den utveckling som pågår där mänskliga rättigheter och demokrati utmanas och ifrågasätts. Civilsamhället och folkbildningen får allt svårare att utföra sina uppdrag. För drygt ett år sedan startade det svenska MR-institutet, en myndighet under regeringen som kritiskt ska granska just regeringens MR-arbete.
Nu säger SD att MR-institutet inte behövs och statsministern säger:
Vad säger du?
Rädda det viktiga MR-institutet. Kräv att det grundlagsskyddas och ge ditt stöd till en förening som jobbar för dina mänskliga rättigheter.
Vi är Ordfront, MR-dagarna, Ordfront Magasin
Nu välkomnar vi RFSU.

RFSU
Tack Föreningen Ordfront. Jag heter Ingela Holmertz och är generalsekreterare på RFSU.
Det tog 29 år från det att FN rekommenderade att inrätta ett institut för mänskliga rättigheter till att det blev verklighet i Sverige. Vi kan inte låta decennier av svårvunna framsteg kastas i sopkorgen nu.
Mänskliga rättigheter genomsyrar Sveriges utrikespolitik. Mänskliga rättigheter är också något vi måste försvara och stärka i Sverige. Alla människor i Sverige har inte tillgång till sina rättigheter, vilket också FN har kritiserat oss för.
I RFSU fokuserar vi mycket på de sexuella och reproduktiva rättigheterna och vi ser flera områden där det brister, till exempel förlossningsvården på landsbygden. Vi har en föråldrad könstillhörighetslag och vården är inte jämlik för alla på grund av rasism och diskriminering.
Institutet för mänskliga rättigheter har en mycket viktig roll för att Sverige ska kunna leva upp till sina åtaganden och helt enkelt blir ett land där alla, oavsett makt och resurser, får tillgång till sina rättigheter.
Lägg inte ner Institutet för mänskliga rättigheter.
Varsågod FQ, Forum – Kvinnor och Funktionshinder.

FQ, Forum – Kvinnor och Funktionshinder
Tack RFSU.
Mitt namn är Jessica Smaaland och jag är ordförande i FQ, Forum – Kvinnor och Funktionshinder.
Vi vet att kvinnor mer funktionsnedsättning är utsatta för mer våld och diskriminering än övrig befolkning. Vi vet också att kvinnor med funktionsnedsättning får sämre stöd från samhället. Därför är Institutet för mänskliga rättigheter en nödvändig myndighet.
Jag lämnar nu över till Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne.

Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne
Tack FQ, Forum – kvinnor och funktionshinder. Mitt namn är Jannie Lehman och jag arbetar som jurist och verksamhetsansvarig på Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne.
Sverige har vid ett flertal tillfällen fått kritik just för att vi inte hade inrättat ett oberoende organ som granskar efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Så, i januari 2022 fick vi äntligen en sådan myndighet, och lite mer än ett år senare kommer politiska förslag på att detta institut ska läggas ned. Det är otroligt viktigt att vi har ett oberoende organ som granskar hur Sverige efterlever de människorättskonventioner som vi har skrivit på. Detta innefattar även hur vi hanterar den kritik vi får från internationella organisationer som arbetar med de här frågorna.
Med de orden överlämnar jag till Rättighetscentrum Västerbotten. Varsågoda.

Rättighetscentrum Västerbotten
Tack Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne.
Vi heter Jenny och Lisa och vi kommer från antidiskrimineringsbyrån Rättighetscentrum Västerbotten.
Att slippa bli utsatt för diskriminering är en mänsklig rättighet. Mänskliga rättigheter handlar om oss alla. Vi är många som kämpat för ett MR-institut i Sverige. Det är en självklarhet i en rättsstat.
Varsågod STIL.

STIL och Disability Rights Defenders Sweden
Tack så mycket Rättighetscentrum Västerbotten.
Jag heter Jonas Franksson och jag är ordförande i STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige. Jag är också ordförande för DRDS, Disability Rights Defenders Sweden.
De senaste 15 åren har Sverige gått bakåt när det gäller funktionsrättspolitiken. Det handlar om otillgänglighet, det handlar om rätten till personlig assistans och andra serviceinsatser, och ja det handlar om funktionsrättspolitiken i stort och synen på mänskliga rättigheter på vårt område. För 15 år sedan ratificerade Sverige också funktionsrättskonventionen. Det är alldeles uppenbart att vi behöver Institutet för mänskliga rättigheter för att Sverige ska följa sina åtaganden enligt konventionen och det vore en katastrof om institutet läggs ner.
Jag lämnar nu över till #ingenvanligmyndighet

Unga Rörelsehindrade
Tack STIL och Disability Rights Defenders.
Jag heter Oscar Sjökvist. Jag är ordförande för Unga Rörelsehindrade.
Ungas rättigheter kränks dagligen av staten, kommuner och regioner. Men barn och unga har inte samma möjligheter att få sin röst hörd och heller inte att gå till någon för att få sin rättighet beviljad och tillgodosedd. Därför är det viktigt för oss och för andra barn- och ungdomsorganisationer att MR-institutet fortsätter med sitt viktiga arbete tillsammans med oss, tillsammans med andra organisationer för att våra rättigheter ska vara lika bra och bli ännu bättre och fortsätta vara starka och inte gå i motsatt riktning som det riskerar att göra.
Jag lämnar härmed över till CISV Sweden.

CISV Sweden
Tack Unga Rörelsehindrade.
Mitt namn är Sandra López och jag sitter i styrelsen som Nationell Representant i organisationen CISV Sweden.
CISV är en internationell fredsutbildande organisation där vi bland annat genom internationell lägerverksamhet stärker barn och ungas medvetenhet, kunskap, attityder och förmågor att bidra till en mer rättvis och fredlig värld. Mänskliga Rättigheter är en av våra grundpelare, och mänskliga rättigheter måste vi kämpa för och försvara. Det handlar om oss alla, om vår rätt att verka i samhället fritt från förtryck och diskriminering.
Tyvärr har vi fortfarande en lång väg att gå, såväl globalt som i Sverige. Institutet för mänskliga rättigheter har en viktig roll att se till att Sverige främjar, respekterar och skyddar de mänskliga rättigheterna för alla.
Lägg inte ner institutet för mänskliga rättigheter.
Varsågoda Fonden för mänskliga rättigheter.

Fonden för mänskliga rättigheter (MR-Fonden)
Tack CISV Sverige.
Nu tar MR-Fonden tillbaka budkavlen och tackar alla medverkande 28 organisationer under hashtaggen #ingenvanligmyndighet.
MR-institutet är ingen en vanlig myndighet. Det är ett oberoende institut med uppdrag att främja säkerställandet av mänskliga rättigheter i Sverige.Vi räknar med att regeringen står upp för Sveriges oberoende institut för mänskliga rättigheter och låter det fortsätta verka med bibehållna resurser.

Med detta lämnar vi över budkavlen till regeringen.

–

Under juni månad har 28 organisationer tillsammans genomfört denna budkavle #ingenvanligmyndighet om MR-Institutets betydelse.
Alla medverkandes inlägg finns på Instagramkontot @ingen_vanlig_myndighet

 

Den 11 maj genomförde Fonden för mänskliga rättigheter ett digitalt frukostseminarium om EUs påverkan på mänskliga rättigheter i Sverige. Seminariet möjliggjordes genom Concord Sverige och med medel från EU och Sida med anledning av det svenska ordförandeskapet första halvåret 2023.

Nedan textade klipp för att snabbt få en bild av vad de medverkande delgav.

Det finns också en längre rapport under fliken Publikationer.

Anna-Sara Lind, professor i offentlig rätt, Uppsala universitet

 

Mia Ahlgren, ansvarig för frågor som rör EU och FN, Funktionsrätt Sverige

 

Thomas Hammarberg, tidigare Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter

 

Alice Bah Kuhnke, Europaparlamentariker (MP)

 

—–
Detta seminarium, med tillhörande aktiviteter i form av filmklipp och rapport, var medfinansierat av Europeiska unionen och Sida. Dess innehåll ansvarar Fonden för mänskliga rättigheter, och det återspeglar inte nödvändigtvis Europeiska unionens eller Sidas ståndpunkter.

Hot mot skyddet av mänskliga rättigheter
I början av maj skrev 55 organisationer tillsammans ett öppet brev till statsminister Ulf Kristersson för att få ett tydligt ställningstagande om framtiden för Institutet för mänskliga rättigheter. Institutet, som inrättades i januari 2022, har ett helhetsperspektiv på mänskliga rättigheter och bidrar till att höja kunskapsnivån hos myndigheter och andra samhällsaktörer. En nedläggning av institutet skulle hota skyddet för mänskliga rättigheter i Sverige, skriver organisationerna som efterlyser ett tydligt ställningstagande och besked från statsministern om att Institutet för mänskliga rättigheter i nuvarande form och med oförminskade resurser kommer att kunna fortsätta sitt viktiga arbete.

Står regeringen upp för mänskliga rättigheter?
Sverigedemokraterna vill lägga ner Institutet för mänskliga rättigheter. Under en frågestund i riksdagen ställdes frågan till statsminister Ulf Kristersson om MR-institutet ska finnas kvar. Statsministern kunde inte ge ett tydligt svar: “Om det sedan behövs en separat svensk myndighet för just den uppgiften är jag mer osäker på” . Framtiden för MR-institutet framstår följaktligen som oviss. 

Institutet för mänskliga rättigheter skyddar mänskliga rättigheter i Sverige
Institutet för mänskliga rättigheter (MR-institutet) som inrättades i januari 2022 är en oberoende institution och arbetar för att säkerställa mänskliga rättigheter i Sverige. Även i Sverige sker kränkningar av mänskliga rättigheter. Sverige har fått kritik från Europarådet och FN för brister i efterlevnaden av mänskliga rättigheter. Oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter är ett viktigt verktyg för att stärka grundläggande fri- och rättigheter i världens länder.

Läs det öppna brevet om framtiden för Institutet för mänskliga rättigheter här.

Varför är ett genusperspektiv i fredsprocesser viktigt?

En grundläggande förutsättning för hållbar fred är kvinnors deltagande i fredsprocesser. Kvinnor är ofta en särskilt utsatt grupp under konflikter. Ofta beror detta på bristande skydd för kvinnor och flickor mot genusbaserat våld samt patriarkala och ojämställda maktstrukturer. Det faktum att kvinnor och män drabbas olika av väpnade konflikter, där kvinnor bland annat löper en betydligt större risk för sexuellt våld i samband med konflikt, är något som måste erkännas och aktivt arbetas med under och efter konflikt.

Kvinnor har sällan en röst i fredsprocesser och återuppbyggande insatser. Enligt UN women begränsar det deras möjligheter för återhämtning och rättvisa kopplat till kränkningar mot deras mänskliga rättigheter som ägt rum under konflikten. Dessutom begränsar det möjligheten att delta i lagliga processer och institutioner.

I fredsavtalet som slöts 2016, mellan Colombias regering och gerillagruppen FARC, fanns en unik betoning på inkludering av kvinnor i fredsprocessen. Det är det första fredsavtalet i världen som uttryckligen inkluderar ett genusperspektiv. Ett av de viktigaste sätten att inkludera kvinnor var genom skapandet av en genuskommitté som arbetade aktivt med genusperspektivets närvaro i avtalet och i fredsprocessen. Kommittén bestod av representanter från kvinnoorganisationer, civilsamhället och internationella experter på genusfrågor. Kommitténs särskilda ansvar var att få igenom specifika bestämmelser relaterade till kvinnors rättigheter och jämställdhet. Tack vare kommittén har över 130 fredsbestämmelser introducerats med ett genusperspektiv. Dessutom har det bidragit till att stärka kvinnliga offer för konflikten, och deras organisationer, så de kan de kan ta på sig rollen som förändringsaktörer och ledande personer i fredsbyggandande processer.

I CEDAWs (“Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women”) sammanfattande observationer om Colombia, uttrycker man en allvarlig oro över genusbaserat våld i Colombia. Särskilt kring det fortsatta sexuella våldet mot kvinnor och flickor, inklusive våldtäkt, av alla parter i den väpnade konflikten samt post-mobiliserade grupper. Bland annat är det problem med underrapportering av dessa brott och straffrihet för förövare vilket bidrar till minskat förtroende för staten bland kvinnor och flickor. På grund av maktstrukturer i samhället drabbas bland annat kvinnor och flickor särskilt hårt under och efter konflikter. Därför var genusperspektivets närvaro i den colombianska fredsprocessen ett viktigt steg i rätt riktning.

Sveriges stöd till Colombia har länge fokuserat på ett jämställdhetsperspektiv i fredsbyggandet. MR-fonden har i tre års tid arbetat för att höja rösten hos colombianska konfliktoffer, särskilt de som lever i exil. Vårt arbete har fokuserat på att lyfta och stärka kvinnors röst. Tack vare arbetet har colombianska kvinnor fått möjlighet att delta i fredsprocessen genom olika typer av evenemang och aktiviteter. Bland annat har MR-fonden stöttat den colombianska sanningskommissionens arbete genom att samla in vittnesmål och ge kvinnor en möjlighet att påverka processen med sina erfarenheter, perspektiv och historier.

Vikten av kvinnors deltagande för att skapa och bibehålla fred är erkänt av det internationella samfundet. FNs säkerhetsråd antog Resolution 1325 (UNSCR 1325) om kvinnor, fred och säkerhet den 31 oktober år 2000. Resolutionen belyser kvinnors viktiga roll i förhindrandet av konflikter, fredsförhandlingar, fredsbygge, freds bevarelse, konfliktlösning, återuppbyggande åtgärder och humanitär assistans. Den belyser även vikten av jämlikt deltagande och fullt engagemang i allt arbete för främjandet och bibehållandet av fred och säkerhet. Resolutionen uppmanar alla aktörer att öka kvinnors deltagande och inkludera genusperspektiv i sitt arbete för fred och säkerhet. Dessutom bör alla parter ta särskilda åtgärder för att skydda kvinnor och flickor från genusbaserat våld under konflikt. EU rådet lyfter även detta i sina rekommendationer för sina medlemsstater. Läs mer EU rådets rekommendationer här.

För att belysa temat om kvinnors roll i fredsbyggande anordnar vi på MR-Fonden ett event i samband med Sveriges ordförandeskap i EU. Eventet är finansierat av Concord och anordnas tillsammans med SIDA, Sveriges ambassad i Colombia och UN Women. SWE: Detta event är medfinansierad av Europeiska unionen och Sida. Dess innehåll ansvarar MR-Fonden för, och det återspeglar inte nödvändigtvis Europeiska unionens eller Sidas ståndpunkter.

Registrera dig här för eventet!

Mer information kommer att publiceras på våra sociala medier.

Instagram: @mrfonden

Facebook: Fonden för mänskliga rättigheter (MR-Fonden)

 

Syntolkning bild: En illustration med en vinröd bakgrund. I mitten finns en vit “pratbubbla” infogad med texten: “Vad är genusbaserat våld? Genusbaserat våld är skadliga handlingar riktade mot en individ baserat på könsidentitet eller könsstereotyper. Det grundar sig i ojämställdhet, maktmissbruk och skadliga normer. Den absoluta majoriteten av genusbaserat våld utförs av män mot kvinnor/ flickor. I konfliktdrabbade länder ökar alltid våldet mot kvinnor och flickor. Genusbaserat våld kan inkludera sexuellt, psykiskt, fysitskt och ekonomisk skada samt hot om våld, tvång och manipulation.” Längst ner finns källhänvisning till UNHCR Gender based violence.

Vilken påverkan har EU på mänskliga rättigheter i Sverige? I samarbete med Concord Sverige bjuder Fonden för mänskliga rättigheter in till ett digitalt frukostseminarium för att försöka besvara den frågan.

Hur närvarande är EU i riksdagsarbetet, vilka möjligheter har civilsamhället att påverka på EU-nivå och är mänskliga rättigheter mer närvarande i Bryssel än i den svenska politiken?

För att samtala om detta har vi bjudit in Anna-Sara Lind, professor i offentlig rätt, Mia Ahlgren från Funktionsrätt Sverige, Alice Bah Kuhnke, europaparlamentariker och Thomas Hammarberg, tidigare riksdagsledamot och före detta Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter.

När?
Torsdagen den 11 maj kl 09.00 – 10.00

Var?
På Zoom

Seminariet kommer att skrivtolkas och teckenspråkstolkas.

Välkommen med din anmälan till tessa.laine@humanrights.se senast den 10 maj!

Stockholm den 2 maj 2023

Till statsminister Ulf Kristersson 

Bäste Ulf Kristersson,

Världens länder har tillsammans, genom FN, skapat en omfattande katalog över mänskliga rättigheter. Sverige har anslutit sig till de flesta MR-konventionerna och har därmed en förpliktelse att också efterleva regelverket. Det nya Institutet för mänskliga rättigheter har en viktig uppgift att se till att Sverige på allvar och konkret främjar, respekterar och skyddar de mänskliga rättigheterna.

Sveriges regering arrangerade den 20-21 april en internationell konferens om mänskliga rättigheter i kristider. Flera besökare gav vårt land beröm för arbetet med mänskliga rättigheter inklusive inrättandet – genom lag 2021:642 – av Institutet för mänskliga rättigheter. Inrättandet av en sådan myndighet har rekommenderats av flera granskningskommittéer och grundar sig på Parisprinciperna, antagna av FN:s generalförsamling 1993.

Institutet för mänskliga rättigheter, som inledde sin verksamhet i januari 2022, är en strategisk satsning för ett långsiktigt arbete för mänskliga rättigheter. Detta arbete följer av internationella åtaganden och ska inte vara beroende av regeringars sammansättning eller prioriteringar. Vi, undertecknade organisationer, förväntar oss att Sveriges regering följer dessa åtaganden, avsätter nödvändiga medel samt verkar för att MR-institutet ges grundlagsskydd.

Institutet för mänskliga rättigheter har ett brett mandat att främja säkerställandet av mänskliga rättigheter. Institutet är inte en myndighet bland andra, utan en oberoende institution som kompletterar staten och civilsamhället i granskningen och förverkligandet av mänskliga rättigheter. Enligt lag ska institutet också fullgöra de uppgifter som följer av artikel 33 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, det vill säga att främja, skydda och övervaka Sveriges genomförande av samma konvention. En sådan mekanism har Sverige åtagit sig att etablera i samband med ratificeringen.

Under sitt ordförandeskap i EU har Sverige tagit ställning för att varje medlemsland ska:
• inrätta en institution i enlighet med FN:s Parisprinciper
• anta ett regelverk som gör det möjligt för institutionen att agera oberoende av landets regering
• förse institutionen med ett lämpligt uppdrag och tillräckliga medel för att utföra sina uppgifter effektivt.

Det är ett viktigt ställningstagande som naturligtvis gäller även för medlemslandet Sverige. Som ordförandeland har Sverige också på ett förtjänstfullt sätt identifierat demokratiska värden och rättsstatens principer som ett prioriterat område.

Inom ramen för utrikespolitik och utvecklingssamarbete har Sverige under lång tid tagit stort ansvar för att stärka arbetet med mänskliga rättigheter i andra länder. Regeringen har uttalat ambitionen att mänskliga rättigheter även fortsatt ska vara grundläggande för utrikespolitiken. Det är av stor vikt för Sveriges trovärdighet att regeringen fortsätter att ha höga ambitioner för människorättsarbetet också i Sverige. 

Vid konferensen om mänskliga rättigheter i kris konstaterades att det i dag, i tider av ökat ifrågasättande av rättsstatens principer, demokratisk tillbakagång och intolerans är viktigare än någonsin att slå vakt om de rättigheter som garanterar individens okränkbarhet, frihet och värdighet. Fler människor utsätts för kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter, framför allt i samband med kriser. En viktig slutsats av konferensen är att oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter är ett verktyg för att motverka denna utveckling.

I år fyller FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna 75 år. Regeringens arbete för att stärka demokratin måste bygga på värnandet av de grundläggande fri- och rättigheterna. I ett sådant arbete spelar en nationell människorättsinstitution i linje med internationella krav och FN:s Parisprinciper en central roll. Institutet står för ett nödvändigt helhetsperspektiv och erbjuder stöd för att höja kunskapsnivån hos myndigheter och andra relevanta samhällsaktörer om vad de mänskliga fri-och rättigheterna innebär i praktiken. MR-institutionen är ett unikt verktyg som samordnat kan främja olika rättighetsområden som lyfts fram i regeringsförklaringen.

Vi efterlyser ett tydligt ställningstagande och besked från statsministern om att Institutet för mänskliga rättigheter i nuvarande form och med oförminskade resurser kommer att kunna fortsätta sitt viktiga arbete.

Hälsningar,
Per Hydén, verksamhetschef Agera Värmland
Anna Johansson, generalsekreterare Amnesty International Sverige
Erik Törnlund, ordförande Amnesty Sápmi
Ingvar Rönnbäck, grundare av och ordförande för Another Development Foundation
Jannie Lehman, jurist och verksamhetsansvarig Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne
Annika Heikkinen, verksamhetsledare Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Norr
Olivia Novotny Bill, verksamhetsledare Antidiskrimineringsbyrån Uppsala (ADU)
Annika Lindström, verksamhetschef Antidiskrimineringsbyrån Väst
Sandra Isaksson, ordförande Byrån mot diskriminering i Östergötland
Caroline Isaksson, ordförande CISV Sweden
Anders Pettersson, exekutiv chef Civil Rights Defenders
Åsa Strahlemo, förbundsordförande DHR – Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet
Jonas Franksson, ordförande Disability Rights Defenders Sweden
Maja Sköld, verksamhetsledare Diskrimineringsbyrån Gävleborg
Amélie Poletti Lundström, verksamhetsansvarig Diskrimineringsbyrån Humanitas
Fred Taikon, ordförande É Romani Glinda
Catarina Antikainen, ordförande FIAN Sverige – FIAN Sweden
Ulrika Strand, generalsekreterare Fonden för mänskliga rättigheter
Jessica Smaaland, ordförande FQ, Forum – Kvinnor och Funktionshinder
Nicklas Mårtensson, generalsekreterare Funktionsrätt Sverige
Klas Nelfelt, förbundsordförande Förbundet Sveriges Dövblinda
Nora Eklöv, generalsekreterare Förbundet Unga Rörelsehindrade
Emma Odsell Jangö, verksamhetschef Hej främling Sverige
Måns Molander, sverigechef Human Rights Watch
Mattias Lundekvam, förbundsordförande Hörselskadades Riksförbund
Jamie Bolling, director Independent Living Institute
Malin Nilsson, generalsekreterare Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF)
Johanna Davén, generalsekreterare IOGT-NTO Movement
Hannah Laustiola, generalsekreterare Läkare i världen
Anneli Philipsson, ordförande Malmö mot Diskriminering
Anna Wigenmark, generalsekreterare Ordfront
Prudence Woodford-Berger, ordförande PRO Global/Pensionärer utan gränser
Morten Kjaerum, director Raoul Wallenberg Institute
Peter Sidlund Ponkala, tf förbundsordförande RFSL
Ingela Holmertz, generalsekreterare RFSU
Christina Heilborn, förbundssekreterare Riksförbundet FUB
Michel Demetri, ordförande Romers rättigheter i samhället rf
Maria Frisk, tf ställföreträdande generalsekreterare Rädda Barnen
Ulrika Wiborg, verksamhetsledare Rättighetscentrum Dalarna
Sofie Johansson, verksamhetsledare Rättighetscentrum Halland
Stina Carlsson, verksamhetsledare Rättighetscentrum Norrbotten
Jenny Saba Persson, verksamhetsledare Rättighetscentrum Västerbotten
Lotta Schneider, ordförande Röda Korsets Ungdomsförbund
Liza di Paolo-Sandberg, förbundsordförande SKPF Pensionärerna
Elaine Lindblom, verksamhetschef Sociala Missionen
Eva Eriksson, förbundsordförande SPF Seniorerna
Jonas Franksson, ordförande STIL – Stiftarna av Independent Living i Sverige
Stellan Gärde, Maryam Arfaoui, ordföranden Svenska Avd. av Internationella Juristkommissionen
Veronica Magnusson Hallberg, ordförande Svenska Downföreningen
Annelie Börjesson, ordförande Svenska FN-förbundet
Åsa Henningsson, förbundsordförande Sveriges Dövas Riksförbund
Marcela Kovacsova, ordförande Trajosko Drom
Pernilla Baralt, generalsekreterare UNICEF Sverige
Emmeli Wulfstrand, ordförande Verdandi – arbetarnas socialpolitiska organisation
Ann-Katrin Sundman, Lilian Eriksson och Anna Hartmann, Äldreupproret
Caroline Daly, verksamhetsansvarig Örebro Rättighetscenter

Listan uppdateras löpande.