Vår verksamhet
MR-Fonden vill i sin verksamhet visa hur folkrätten och de folkrättsliga instrumenten kan användas för att påverka samhällsutvecklingen i demokratisk och fredlig riktning. Detta görs genom utbildning, opinionsbildning, informationsarbete, övervakning och internationellt samarbete. I verksamheten ges stöd till kapacitetsutveckling hos såväl samarbetsorganisationer i andra länder som organisationer i Sverige. I syfte att verka som katalysator och främja samordning mellan olika aktörer, agerar MR-Fonden ofta i samarbete med andra organisationer, både i Sverige och internationellt.
I sitt arbete strävar MR-Fonden efter en tydlig koppling mellan verksamheten i Sverige och internationellt. Detta innebär att MR-Fonden tar på tillvara erfarenheter från de utländska samarbetspartnerna, samtidigt som erfarenheter vunna genom verksamheten i Sverige ska komma samarbetspartnerna i andra länder till del.
Utöver arbetet med att direkt främja mänskliga rättigheter arbetar MR-Fonden för att tydliggöra rättighets-perspektivets innebörd och praktiska betydelse. MR-Fonden ser Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen som centrala för utvecklingen och tillämpningen av de mänskliga rättigheterna och att de mänskliga rättigheterna är en förutsättning för att uppnå målen. För verksamheten är mål 16 om fredliga och inkluderande samhällen särskilt relevant.
I följande NOD-intervju berättar generalsekreterare Ulrika Strand mer om hur MR-Fondens verksamhet samspelar med Agenda 2030.
På vilket sätt bidrar MR-fonden till realiserandet av Agenda 2030?
– MR-Fondens verksamhet bidrar till de globala målen i sin helhet och precis som med de mänskliga rättigheterna går det inte att välja ut några utan de hänger ihop och stärker varandra. En särskilt viktig del av MR-Fondens arbete för alla människors lika värde är främjandet av jämställdhet (hållbarhetsmål 5) och jämlikhet (mål 10), och vilka båda är centrala i arbetet för fredliga samhällen, mål 17.
– I sin helhet handlar ju Agenda 2030 om att utrota fattigdom genom att främja rättvisa, inkluderande och hållbara samhällen. För oss sammanfattar det väl våra två tematiska fokusområden: ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och att bidra till upprättelse för grova människorättskränkningar. Genom både direkta insatser här i Sverige – som att till exempel uppmärksamma de svenska sanningskommissionernas uppdrag för upprättelse för människorättsbrott som begåtts i vårt eget land – och internationellt med att stödja partners arbete i länder som Colombia och Myanmar.
Ni arbetar bland annat med kunskapshöjande insatser om ESK-rättigheter, vilka är de och på vilket sätt tangerar de målen i Agenda 2030?
– ESK-rättigheter – alltså ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter – är ett område som MR-Fonden länge har arbetat med. De är en del av de odelbara mänskliga rättigheter som vi alla har, precis som medborgerliga och politiska rättigheter som det kanske hörs mer om. ESK-rättigheter omfattar minimikraven livsmedel till befolkningen, grundläggande primärvård, bostäder och de mest grundläggande formerna av utbildning.
– Ibland pratas det om ESK-rättigheter som om de mer handlar om politiska och ekonomiska prioriteringar, men stater är skyldiga att säkerställa en miniminivå av mänskliga rättigheter, oavsett resursbegränsningar. Och det handlar inte bara om resursfördelning utan om att garantera deltagande utan diskriminering. Det är viktigt att det inte ses som individuella problem utan istället synliggörs att det handlar om strukturer som utestänger eller särbehandlar.
– Bristen på ESK-rättigheter är inte en fråga om resurser eller politik utan en dålig implementering av internationellt bindande regler. Agenda 2030 med dess devis att inte lämna någon utanför och att nå dem som är längst efter först, är själva essensen av ESK-rättigheterna.
Agendan går under parollen ”Ingen ska lämnas utanför”, vad innebär det utifrån MR-fondens perspektiv?
– Kärnan i de globala målen är ju att ingen ska lämnas utanför utvecklingen och inom ett rättighetsbaserat arbete är delaktighet en viktig princip. För oss som MR-organisation är det en tydlig uppmaning från rättighetsbärarna att ingen får lämnas utanför i arbetet med att förverkliga de mänskliga rättigheterna.
– Röster och perspektiv, också från dem som inte är i majoritet eller tillhör normen måste höras, tas i beaktande och utgöra utgångspunkten. Annars utestängs människor, både bildligt och bokstavligt från sina rättigheter och från möjligheten att leva så som de flesta tar för givet. Ju mer människor halkar efter i utvecklingen, ju längre tiden går och ju större skillnaderna blir, desto svårare blir det att ta ikapp det som missats.
Läs hela intervjun här.