Generalsekreterare Ulrika Strand berättar vad 90-konto innebär

Fonden för mänskliga rättigheter lanserar i dagarna att ett 90-konto är på plats, hur känns det Ulrika Strand, generalsekreterare?

Att bli innehavare av ett 90-konto är frukten av en lång process och att förvalta det något som ställer höga krav. Så det känns både fantastiskt och lite nervöst! Det är många som har bidragit till att vi är en organisation som nu har ett 90-konto – kollegor, praktikanter, styrelsen, vår huvudman Sensus, våra olika finansiärer och samarbetspartners. Alla har på olika sätt gjort oss bättre rustade och redo.

Fonden för mänskliga rättigheter är ingen organisation som man kanske traditionellt förknippar med insamling?

Eftersom som vi heter Fonden för mänskliga rättigheter är det lätt att tro att vi har massa pengar som vi kan dela ut – så är det tyvärr inte. Vi finansieras i huvudsak genom att vi ansöker om projektfinansiering från till exempel svenska myndigheter som Svenska Institutet eller Sida, tillsammans med partners. De anslagen är till för insatser som har definierats som viktiga att genomföra eftersom de gäller rättighetsområden som är prioriterade men där myndigheterna själva inte kan – eller ska – vara genomförare.

Men ibland finns ett behov för oss och våra partnerorganisationer att genomföra aktiviteter bortom svenska myndigheters valda områden, eller om vi vill granska hur svenska staten lever upp till sina skyldigheter. Då skulle insamlade medel vara ett sätt att finansiera den typen av verksamhet.

Ett exempel på sådan verksamhet som insamlade medel skulle gå till är den rapport som vi nyligen lämnat in till FN. Det är en skuggrapport, eller en så kallad alternativ rapport som vi samordnat och som ett trettiotal svenska organisationer bidragit med underlag till och ställt sig bakom. Den handlar om de brister vi ser i hur Sverige lever upp till sina skyldigheter. Genom den sortens rapporter bidrar vi till att människor har bättre möjligheter till likvärdig utbildning och hälsa. För oss som människorättsorganisation är det viktigt att ingen lämnas utanför i arbetet med att förverkliga de mänskliga rättigheterna. Att det handlar om just rättigheter och stöd till arbetet för rättigheter, inte om välgörenhet och stöd till enskilda.

Röster och perspektiv också från dem som inte är i majoritet eller tillhör normen måste höras, tas i beaktande och utgöra utgångspunkten. Annars utestängs människor från sina rättigheter och från möjligheten att leva så som de flesta tar för givet. Ju mer människor halkar efter i utvecklingen och ju större skillnaderna blir, desto svårare blir det att ta ikapp det som missats.

Fonden för mänskliga rättigheter har funnits i drygt 30 år men börjar först nu med insamling, vad ligger bakom beslutet?

Nu är vi både i Sverige och i stora delar av världen där våra partners arbetar – Colombia, Myanmar, Kuba och Uganda – i ett allvarligt läge med många tillbakagångar inom området mänskliga rättigheter. Där ser vi att det är viktigt att fler engagerar sig eftersom alla behövs om vi ska vända utvecklingen.

Med vårt 90-konto som plattform hoppas vi inspirera och vara en resurs för arbetsplatser, organisationer, företag som vill lära sig mer och som vill vara en del av förändringen.

MR-Fonden söker praktikanter för hösten 2024

Är du en av MR-Fondens praktikanter under hösten 2024?

Som praktikant hos oss erbjuds du en spännande arbetsplats där du får ta del av det nationella och internationella arbetet som sker inom en människorättsorganisation. Till höstterminen 2024 söker vi tre MR-praktikanter varav en spansktalande. Vi söker dig som närmar dig slutet av dina studier inom mänskliga rättigheter, fred och konflikt, juridik med fokus på folkrätt eller liknande relevant utbildning. Vi söker även dig som närmar dig slutet av dina studier inom media och kommunikation med ett intresse för mänskliga rättigheter.

Om Fonden för mänskliga rättigheter

MR-Fondens arbete syftar till att stärka respekten för och skyddet av de mänskliga rättigheterna i Sverige och internationellt. MR-Fonden har bland annat ett långt samarbete med ett flertal civilsamhällesorganisationer i Latinamerika. Detta görs genom utbildning, informations- och påverkansarbete samt internationellt samarbete med människorättsorganisationer. Våra främsta fokusområden är ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och övergångsrättvisa. Kontoret är beläget i Stockholm.

MR-praktikant

Som MR-praktikant får du en god inblick i stora delar av vårt arbete och får delta aktivt i projekt och projektansökningar (nationella såväl som internationella). I dagsläget har vi projekt kopplat till bland annat Colombia, Myanmar/Burma och Uganda. Du får också delta i gransknings-, informations- och påverkansinsatser. Andra arbetsuppgifter är att ta fram underlag till vårt arbete, utföra research till debattartiklar, omvärldsbevakning, ansvara för sociala medier, infomail och rekrytering. Du får även delta i och representera MR-Fonden vid möten och seminarier. Som spansktalande praktikant kommer delar av arbetet vara på spanska och handla om arbete för rättvis, inkluderande och hållbar fred.

Vi söker dig som

  • Har mycket god kunskap om mänskliga rättigheter och folkrätt
  • Har mycket goda kunskaper i engelska och svenska
  • Har goda kunskaper i spanska (gäller en av praktikantplatserna)
  • Är van vid att självständigt sammanställa information och skriva rapporter
  • Har kunskap om kommunikation och sociala medier

Meriterande kompetens

  • Erfarenhet av att samordna och planera seminarier och workshops
  • Erfarenhet av WordPress och grafiska verktyg som t.ex. Canva och InDesign
  • Kunskap om övergångsrättvisa
  • Kunskap om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
  • Kunskap om fred och säkerhet
  • Kunskap om regionala människorättssystem
  • Erfarenhet av ideellt engagemang och civilsamhället
  • Kunskap om funktionshinderfrågor
  • Kunskap om fredsprocessen och den väpnade konflikten i Colombia
  • Vana av att presentera och representera
  • Övriga språk

Förutsättningar för praktiken

Praktiken är obetald och vi prioriterar sökanden som kan genomföra en hel termins praktik som en del av sina studier. Du kommer tillsammans med din handledare kartlägga uppgifter för praktiken och sätta upp mål under regelbunden handledning.

Så ansöker du

Din ansökan ska bestå av CV och personligt brev där du motiverar varför du söker denna praktikplats, vilka erfarenheter och meriter du kan bidra med och vad vill du få ut av praktiken. Skicka din ansökan till info@humanrights.se och märk den med ”MR-Fonden praktikant HT 2024”. Sista ansökningsdag är 6 Mars 2024.

Vid frågor är du välkommen att kontakta oss via info@humanrights.se.

Varmt välkommen med din ansökan!

Läs pressmeddelande från Svensk insamlingskontroll

Fonden för mänskliga rättigheter öppnar 90-konto – en kraftsamling för motvikt

I över 30 år har Fonden för mänskliga rättigheter arbetat för att stärka utsatta grupper och bidragit till att deras rättigheter respekteras, i Sverige och globalt. Nu öppnar organisationen ett 90-konto för att flytta fram positionerna i en tid när människorättsfrågor som länge har ansetts självklara återigen ifrågasätts inom delar av samhället.
– På vissa sätt är vi tillbaka där vi började och det är en oroande utveckling, säger 
Ulrika Strand, Generalsekreterare för Fonden för mänskliga rättigheter.

När Fonden för mänskliga rättigheter, även kallad MR-Fonden, grundades i början av 90-talet fanns det en utbredd rädsla att en människorättslig ansats skulle göra det svårare för organisationer att effektivt kunna hjälpa utsatta. Många ansåg att frågan var för politiserad. Det var den huvudsakliga anledningen till att organisationerna bakom MR-Fonden, bland annat Rädda Barnen och Svenska Röda Korset, valde att starta Fonden i stället för att arbeta med området inom egen regi.

– Mänskliga rättigheter diskuterades mycket och många ville bidra, men man var rädd att det skulle bli för svårt att nå utsatta grupper i olika delar av världen om man samtidigt satte press på regeringarna att ta sitt ansvar. Genom att grunda MR-Fonden kunde man arbeta med frågan indirekt, utan att det syntes så mycket, säger Ulrika Strand och lägger till:

– Sedan slog det om ganska snabbt och det blev ett krav att arbeta med mänskliga rättigheter. Det gjorde att stiftarorganisationerna byggde ut sitt eget människorättsarbete och 2008 tog Sensus Studieförbund över ansvaret som vår huvudman. Genom Sensus Studieförbunds arbete och närvaro i de flesta svenska kommuner kan MR-vi nå ut brett med vårt arbete och knyta det till folkbildningsinsatser.

Upprättelse efter förtryck

Under de senaste åren har MR-Fondens fokus bland annat legat på övergångsrättvisa. Arbetet innebär att verka för upprättelse efter kränkningar av mänskliga rättigheter – ofta i spåren av en intern väpnad konflikt eller en diktatur. Utomlands har arbetet fokuserat på bland annat utsatta i det krigsdrabbade Colombia och det under lång tid militärt styrda Burma. I Sverige har MR-Fonden arbetat med upprättelse för de historiskt förtryckta folkgrupperna romer och samer.

– Till en början kan det framstå som olika frågor eftersom förtrycket som grupperna har upplevt och den politiska kontexten skiljer sig, men arbetet för upprättelse har mycket gemensamt oavsett var det sker. Det handlar till stor del om att lyssna på dem som har utsatts och på olika sätt tillgodose offrens rätt till sanning, rättvisa och gottgörelse. I förlängningen ska det också bidra till försoning och hållbar fred så att historien inte upprepas, säger Ulrika Strand.

90-kontot ska bidra till vändning

MR-Fondens arbete sammanfattas i stöd till utsatta människorättsförsvarare, återkommande rapporter och granskningar som används för att generera debatt och öka efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna, utbilda makthavare och sprida kunskap. Under lång tid har svenska politiker varit betydligt mer lyhörda och intresserade av människorättsfrågor jämfört med många andra länder, men under senare år har MR-Fonden upplevt att det har blivit svårare att få gehör. Det är en av anledningarna till att organisationen vill stärka verksamheten och nu öppna ett 90-konto.

– Även om väldigt mycket är bättre idag är situationen inte helt olik den i början av 90-talet när vi grundades. Förståelsen för mänskliga rättigheter har sjunkit generellt och de anses inte lika prioriterade som tidigare, och det riskerar att leda till ökade brister i staters hantering av utsatta grupper. Den utvecklingen har vi sett globalt och när vi nu ser samma tendenser i Sverige vill vi kraftsamla för att vara en motvikt, säger Ulrika Strand innan hon avslutar:
– Då är 90-kontot ett väldigt bra sätt att skicka en signal både om att vi gärna tar emot stöd till dem som vill bidra och att det går att lita på att pengarna går till det avsedda ändamålet. Vi hoppas att det ska bidra till att ge oss en bättre plattform så att vi kan arbeta ännu effektivare och stå emot de senaste årens oroande trend.

 

Intervjun är gjord av Svensk Insamlingskontroll och finns att läsa på deras hemsida

Programanmälan till MR-dagarna 2024 är nu öppen!

Nordens största forum för debatt och samtal om mänskliga rättigheter kommer till Skellefteå 2024. Årets tema är Rättigheter i omställningens tid.

Vi lever i omställningens tid. En tid där pandemier, globalisering, klimatkatastrofer, demokratikriser, konflikter, digitalisering och nya arbetsbehov gör att förändringar sker konstant, överallt och allt snabbare.

På Mänskliga Rättighetsdagarna i Skellefteå den 14–15 november, kommer programmet att dyka ner på djupet i hur våra liv och samhällen påverkas av alla de omställningar vi genomgår. Lokalt såväl som globalt. Forumet kommer att lyfta utmaningarna, men även goda exempel och framtidshopp.

Hur påverkar omställning de mänskliga rättigheterna? Behövs nya regelverk, nya rättigheter? Vilka drar det kortaste strået i omställningens tid? Har alla råd att ställa om? Vill alla ställa om?

Arrangera program för MR-dagarna 2023
Fonden för mänskliga rättigheter är en av huvudarrangörerna för MR-dagarna.

Vi bjuder nu in din verksamhet att vara med och bygga programmet kring hur vi stärker de mänskliga rättigheterna i omställningens tid. Dela med er av ny kunskap, metoder, framtidsspaningar, debatter och goda exempel på hur ni jobbat i er organisation. På Nordens största forum för mänskliga rättigheter är du med och bildar opinion om vår tids mest angelägna fråga!

Ansök senast 1 april på MR-dagarna 2024

Följ oss och MR-dagarna på sociala medier för uppdateringar om evenemanget!

Nya praktikanter på MR-Fonden

Hej! Det är vi som är MR-Fondens praktikanter för våren. Efter två lärorika introduktionsveckor är det dags för oss att börja arbeta i Fondens olika projektgrupper.

Under introduktionen har vi fått en bra inblick i Fondens verksamhet som bedrivs både i Sverige och internationellt. Det känns spännande att få vara en del av och bidra till verksamheten.

// Anna och Hanna

Syntolkning: Anna och Hanna står bredvid varandra och ler mot kameran framför en tegelvägg.

Hej! Anna heter jag och är en av vårens praktikanter. Jag kommer från Stockholm och studerar Freds och Utvecklingsstudier på Uppsala universitet där jag går min sista termin. Under min utbildning har jag också studerat folkrätt på Försvarshögskolan.

Jag har länge haft ett intresse för mänskliga rättigheter och fredsfrågor vilket fördjupats genom mina studier. MR-Fondens tematiska områden – övergångsrättvisa och ESK-rättigheter – är en spännande möjlighet att få arbeta med mina två intresse områden och var en av anledningarna att jag sökte mig hit.

Under våren kommer jag främst arbeta med Burmaprogrammet och bistå i projekt som rör ESK-rättigheter. Jag kommer även vara delaktig i planeringen av MR-dagarna och kommunikationsarbete. Jag har under min korta tid på MR-Fonden redan lärt mig massor av mina inspirerande kollegor och ser fram emot att få lära mig ännu mer under våren.

Syntolkning: Anna står framför en tegelvägg och ler in mot kameran. På bilden finns och texten ”Anna Vestling, praktikant/intern” och MR-Fondens logga.

// Anna

Hej! Det är jag som är Hanna och jag är MR-Fondens andra praktikant denna vår. Jag kommer från Stockholm och är i slutet av mina studier vid Försvarshögskolan där jag fördjupar mig i folkrätt. Utöver mina studier i folkrätt har jag bl.a. studerat freds-och konfliktkunskap och utvecklingsstudier vid Uppsala universitet, mellanösternstudier samt franska i Frankrike.

Mina studier har ökat mitt intresse för frågor gällande mänskliga rättigheter, fred och utveckling avsevärt och det känns därför väldigt spännande att få vara en del av MR-Fondens verksamhet. Detta då jag inte bara kommer få fördjupa och bredda mina kunskaper utan även då jag kommer få inblick och förståelse för hur arbetet kring dessa angelägna ämnen tar sig uttryck i praktiken. Dessutom vilka möjligheter samt utmaningar en civilsamhällesorganisation (som MR-Fonden) idag möter.

Det faktum att Fonden är en liten verksamhet med lång erfarenhet av arbete med frågor om ESK-rättigheter och övergångsrättvisa både nationellt och internationellt tilltalade mig mycket och var en av anledningarna till varför jag sökte praktik just här.

Under praktiken kommer jag vara delaktig i en rad projekt, däribland arbetet med våra partners i Uganda (ACFODE), planerande av MR-dagarna, bistå i samordning av MR-nätverket och ansvara över uppsatsskrivartävlingen.

Jag ser nu fram emot att ta fortsatt del i Fondens viktiga arbete. Att praktisera här tillsammans med mina inspirerande kollegor känns mycket berikande, lärorikt och meningsfullt!

Syntolkning: Hanna står framför en tegelvägg och ler in mot kameran. På bilden finns och texten ”Hanna Asarnoj, praktikant/intern” och MR-Fondens logga.

// Hanna

Ses vi på MR-dagarna?

Bakgrunden är en bild av Helsingborgs stadslandskap. I mitten av bilden finns en röd textruta. I rutan står texterna “23-25 NOVEMBER”, “MR-DAGARNA”, “NORDENS STÖRSTA FORUM FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER” och “SES VI PÅ HELSINGBORG ARENA?” i vitt. MR-Fondens logotyp finns infogad i bildens övre högra hörn.

MR-Fonden är en av arrangörerna för MR-dagarna och vi är såklart på plats i Helsingborg 23-25 november.

Välkomna till vår monter i Helsingborg arena samt på våra seminarier: “Deltagande på riktigt? – Hur kan romers rättigheter förverkligas” på torsdag 23.11 kl. 11:30-12:30 och “Mänskliga rättigheter, fred och sanning – fredsbyggande utbildning” på fredag 24.11 kl. 10:30-11:30. Hoppas vi ses där!

 

Deltagande på riktigt – hur kan romers rättigheter förverkligas? 

Torsdag 23 november 11:30-12:30, Helsingborg arena, Gerda

De ekonomiska, sociala och kulturella (ESK) rättigheterna är en del av de odelbara mänskliga rättigheterna som varje person har. Stater är skyldiga att säkerställa en miniminivå av mänskliga rättigheter, oavsett resursbegränsningar. För ESK-rättigheter omfattar minimikraven exempelvis bostäder och de mest grundläggande formerna av utbildning. MR-Fonden samordnar civilsamhällets återkommande rapport till FN:s kommitté för ESK-rättigheter där vi tillsammans med många andra organisationer inom civilsamhället ökar kännedomen om rättigheterna och de brister som ännu finns i Sverige. Men vi ser att det finns behov av att förbättra processerna kring rapporteringen till FN – både hos civilsamhället och hos staten. Genom att belysa romers situation och delaktighet i processerna både inom civilsamhället och med statliga företrädare i olika samråd och inom ramen för Strategin för romsk inkludering vill vi med seminariet kritiskt granska arbetet. Hur ser processerna ut nu och hur kan vi med ett mer rättighetsbaserat arbetssätt göra det romska deltagandet mer jämlikt och effektivt? Förutom MR-Fonden deltar Trajosko Drom på seminariet.

Mänskliga rättigheter, fred och sanning – fredsbyggande utbildning

Fredag 24 november 10:30-11:30, Helsingborg arena, Sally

Fredsprocessen i Colombia är i ett intressant skede, en politisk vilja för att implementera fredsavtalet finns, men utmaningarna är många. Sanningskommissionen rekommenderar att inkludera i läroplanen att skapa möjligheter för social dialog om förståelse av den väpnade konflikten, försoning, mänskliga rättigheter, mångfald och avvisandet av våld. Hur bygger man ett samhälle med MR, fred och sanning? MR-Fonden ordnar seminariet tillsammans med Colombia Gruppen, där vi även fungerar som huvudman.

Läs programbladet:

https://usercontent.one/wp/www.mrdagarna.se/wp-content/uploads/2023/10/Programtidning-2023-A4.pdf?media=1688024616

Karta över utställare:

https://storage.invitepeople.com/0/1376627/MR-dagarna_karta_Helsingborg_Arena.pdf

Problematiken vid irreguljära adoptioner från Colombia uppmärksammas av MR-Fonden i rapport

Bildens bakgrund är en träyta. Ovanpå finns två adoptionspapper med en grön stämplad text som lyder "Approved". Ovanför papprena finns en svart ordförandeklubba samt fem färgglada träklossar som stavar ordet "Adopt".

Foto: flickr

I mars 2022 presenterade Fonden för mänskliga rättigheter (MR-Fonden) Rapporten om irreguljär internationell adoption av colombianska barn i anknytning till den väpnade konflikten till den colombianska sanningskommissionen i samråd med den holländska organisationen Plan Ángel Foundation.

Rapporten undersöker de omständigheter som orsakade ett stort antal irreguljära adoptioner i Colombia under 1970–1990 talet samt de följder som dessa adoptioner medfört. Syftet var att uppmärksamma problematiken rörande de irreguljära adoptionerna samt vikten av att utreda detta i förhållande till den väpnade konflikten i Colombia. Irreguljär adoption är ett stort människorättsligt problem som var viktigt att inkludera i den colombianska sanningskommissionens rapport för att offren skall få upprättelse. Rapporten gjordes utgående från intervjuer med offer i den irreguljära adoptionsprocessen, slutrapporten från den holländska sanningskommissionen för undersökandet av internationell adoption från 2021 (Committee Investigating Intercountry Adoption på engelska) samt intervjuer med sakkunniga och relevant material inom området. Länder som nämns i rapporten är Sverige, Nederländerna, Colombia, Tyskland, Kanada, USA och Frankrike.

Enligt rapporten beräknas över 50 000 barn ha blivit adopterade från Colombia under de senaste 30 åren, varav det i många av fallen saknas tillräckliga statliga handlingar för adoptionen. I Sverige var antalet barn som adopterades från Colombia mellan åren 1970–2018 beräknat att vara 4959 enligt Adoptionscentrums statistik.

Den väpnade konflikten i Colombia innebar en stor ökning av våldet i de konfliktdrabbade regionerna. Konflikten medförde även ett ökat antal internflyktingar samt ökad arbetslöshet, ojämlikhet och strukturellt våld. Dessa omständigheter gjorde den colombianska befolkningen mer utsatt, speciellt de i en socioekonomiskt svag situation, och därav ett lättare offer för irreguljär adoption. Dessutom saknades ett juridiskt regelverk för adoption i Colombia fram tills mitten av 70-talet. På samma gång ökade adoptionsefterfrågan i bland annat Europa. På grund av den ökade efterfrågan skapades ett tryck på ett överensstämmande utbud på barn att adoptera. I denna kontext växte ett korrupt system av irreguljär adoption fram där adoption skedde under okontrollerade förhållanden, med en bristande involvering av staten, behöriga myndigheter och adoptionslandet. I Colombia gav detta även utrymme för människosmugglare, myndigheter och andra aktörer att utnyttja situationen och delta i den irreguljära adoptionsprocessen.

Ett exempel där myndigheter har deltagit i irreguljär adoption är i Carlos Alberto Apráez fall.

År 1992, när Carlos Alberto var ett spädbarn blev hans pappa gripen för ett brott av en speciell insatsstyrka från den colombianska polisen. Vid gripandet kidnappades emellertid även mamman, Carlos Alberto och hans farbroder av insatsstyrkan. Mamman och farbrodern försvann efter detta och hittades senare mördade. Carlos Alberto hittades ensam och omhändertogs av staten som tog beslutet att påbörja en irreguljär adoptionsprocess eftersom barnet av staten ansågs vara övergivet. Carlos Alberto adopterades bort under ett falskt namn, trots att hans farmor var vid liv och ville ha vårdnaden om honom. Adoptionsbeslutet hävdes senare av den colombianska domstolen, men då hade Carlos Alberto redan adopterats i Sverige och trots att farmodern fick rätt att hälsa på barnet fick hon aldrig den fulla vårdnaden om honom.

I adoptionsländerna, bland annat Sverige, har stödet för de adopterade personerna saknats. Det saknas lämpligt psykosocialt stöd för personerna och kompetensen hos adoptionsmyndigheterna angående uppsökandet av den biologiska familjen är bristande. Gemensamt hos de intervjuade adoptivbarnen i rapporten är känslan av att ha blivit bestulen på sin identitet, vilket utgör ett trauma. Enligt en svensk studie med internationellt adopterade personer födda 1970–79, löpte personerna en högre risk att under tonår och tidig vuxenålder lida av mentala problem och socialt utanförskap. Staten i adoptionslandet skulle vara en viktig resurs för att hjälpa de adopterade i sökandet av den biologiska familjen, så att de kunde återta sin identitet, sitt språk och sin kultur. Dessutom finns en avsaknad av tillräckligt psykosocialt stöd från staten för de adopterade. När det statliga stödet är bristande faller istället allt ansvar då på den adopterade själv. Sofia Anderson berättar:

“2011 kontaktade jag Adoptionscentrum, AC, för att påbörja sökandet efter mina rötter, och jag skrämdes av en av de anställda som talade om riskerna som det innebar att söka efter min biologiska familj. Enligt AC fanns det inga register och inga fler individuella fall kunde mottas. Vid tiden för min adoption gavs all information till adoptivföräldrarna, men mina fick ingenting” (översatt citat från s. 32 i rapporten)

Vidare kräver uppsökandet av den biologiska familjen finansiella medel av den adopterade, som inte får några statliga understöd. I jämförelse får adoptivföräldrar 75 000 kronor som finansiellt stöd av staten för en internationell adoptionsprocess.

Två relevanta konventioner i området är Konventionen om barnets rättigheter (CRC) samt Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner (Haags adoptionskonvention), vilka Colombia har ratificerat. I dessa etableras bland annat principen om beaktandet av barnets bästa vid adoption, involveringen av kompetenta myndigheter i adoptionsprocessen samt principen att internationell adoption endast skall ske om det inte finns familjemedlemmar eller andra närstående som kan adoptera barnet (brukar benämnas med principen om subsidiaritet).  I Colombia togs lagstiftande åtgärder under det senare 1900-talet för att reglera adoption juridiskt. Två viktiga milstolpar var kravet på ett juridiskt beslut för att genomföra en adoption, som infördes 1975 och kravet på att adoptivföräldrarna skall besöka Colombia vid adoptionen, som infördes 1985. Varken dessa eller de ratificerade konventionerna implementerades effektivt i Colombia, vilket bland annat Carlos Albertos fall som skedde under 90-talet är ett bevis på.

Vid en irreguljär adoption är det inte möjligt att trygga den adopterade personens samt den biologiska familjens rättigheter, vilket leder till människorättskränkningar av dessa individer. I enlighet med artikel 8 av CRC har varje barn rätten till sin identitet, vilket innebär rätten till sin nationalitet, sitt namn och sin familj. Därav klassas irreguljär adoption i rapporten om irreguljär adoption även som en form av exil* där barnets grundläggande rättigheter kränks.

I slutet av rapporten finns även rekommendationer för hur problemet med irreguljär internationell adoption kan hanteras I rekommendationerna betonas bland annat vikten av en djupgående och oberoende utredning som undersöker de korrupta aspekterna av oregelbunden adoption. I denna undersökning är även ett koordinerat arbete mellan colombianska myndigheter och myndigheterna i adoptionsländerna viktigt. Vidare bör den colombianska staten enligt rekommendationerna erkänna sin skuld i fall av irreguljär adoption och upprätta en nationell adoptionsmyndighet med uppgiften att hjälpa de som är adopterade under irreguljära omständigheter att få tillgång till sin identitet. Dessutom bör staten på det rättsliga planet aktivt motverka människosmuggling och oregelbunden adoption.

Denna rapport lämnades in till Kommissionen som den 7 november ska redovisa sitt uppdrag gällande utredningen som analyserade hur regelverk, organisering och processer inom Sveriges internationella adoptionsverksamhet har fungerat tillbaka i tiden fram till i dag.

Syftet är att kommissionens utredning ska klargöra förekomsten av eventuella oegentligheter inom Sveriges internationella adoptionsverksamhet och hur regeringen, berörda statliga myndigheter, kommuner, auktoriserade sammanslutningar, ideella organisationer och andra privata aktörer agerat och förhållit sig till eventuella oegentligheter utifrån ansvar och roll.

Kommissionerna rapport kan bidra till lärdomar och förslag för att förhindra återkomsten av problematiken. Läs: Kommittédirektiv 2021:95 Sveriges internationella adoptionsverksamhet – lärdomar och vägen framåt

* Läs om adoption som en form av exil på s. 354-357 i den colombianska sanningskommissionens rapport “La Colombia fuera de Colombia”

Ladda ner rapporten och läs mer:

Rapporten på engelska

Holländska Sanningskommissionens rapport

Plan Ángel Foundations hemsida

MR-Fonden söker praktikanter för våren 2024

Är du en av MR-Fondens praktikanter under våren 2024?

Som praktikant hos oss erbjuds du en spännande arbetsplats där du får ta del av det nationella och internationella arbetet som sker inom en människorättsorganisation. Till vårterminen 2024 söker vi tre MR-praktikanter varav en med primärt fokus på Colombia. Vi söker dig som närmar dig slutet av dina studier inom mänskliga rättigheter, fred och konflikt, juridik med fokus på folkrätt eller liknande relevant utbildning.

Om Fonden för mänskliga rättigheter

MR-Fondens arbete syftar till att stärka respekten för och skyddet av de mänskliga rättigheterna i Sverige och internationellt. MR-Fonden har bland annat ett långt samarbete med ett flertal civilsamhällesorganisationer i Latinamerika. Detta görs genom utbildning, informations- och påverkansarbete samt internationellt samarbete med människorättsorganisationer. Våra främsta fokusområden är ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och övergångsrättvisa. Kontoret är beläget i Stockholm.

MR-praktikant

Som MR-praktikant får du en god inblick i stora delar av vårt arbete och får delta aktivt i projekt och projektansökningar (nationella såväl som internationella). I dagsläget har vi projekt kopplat till bland annat Colombia, Myanmar/Burma, Uganda och regionala människorättssystem i Asien. Under våren 2024 granskas Sverige av FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, att arbete vi följer nära. Du får också delta i gransknings-, informations- och påverkansinsatser. Andra arbetsuppgifter är att ta fram underlag till vårt arbete, utföra research till debattartiklar, omvärldsbevakning, ansvara för sociala medier, infomail och rekrytering. Du får även delta i och representera MR-Fonden vid möten och seminarier. Som praktikant med fokus på Colombia kommer delar av arbetet vara på spanska och handla om arbetet för hållbar fred.

Vi söker dig som

  • Har mycket god kunskap om mänskliga rättigheter och folkrätt
  • Har mycket goda kunskaper i engelska och svenska
  • Har goda kunskaper i spanska (praktikant med primärt fokus på Colombia)
  • Är van vid att självständigt sammanställa information och skriva rapporter
  • Har kunskap om kommunikation och sociala medier

Meriterande kompetens

  • Erfarenhet av att samordna och planera seminarier och workshops
  • Erfarenhet av WordPress och grafiska verktyg som t.ex. Canva och InDesign
  • Kunskap om övergångsrättvisa
  • Kunskap om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
  • Kunskap om fred och säkerhet
  • Kunskap om regionala människorättssystem
  • Erfarenhet av ideellt engagemang och civilsamhället
  • Kunskap om funktionshinderfrågor
  • Kunskap om fredsprocessen och den väpnade konflikten i Colombia
  • Vana av att presentera och representera
  • Övriga språk

Förutsättningar för praktiken

Praktiken är obetald och vi prioriterar sökanden som kan genomföra en hel termins praktik som en del av sina studier. Du kommer tillsammans med din handledare kartlägga uppgifter för praktiken och sätta upp mål under regelbundna avstämningssamtal.

Så ansöker du

Din ansökan ska bestå av CV och personligt brev där du motiverar varför du söker denna praktikplats, vilka erfarenheter och meriter du kan bidra med och vad vill du få ut av praktiken. Skicka din ansökan till info@humanrights.se och märk den med ”MR-Fonden praktikant VT 2024”. Sista ansökningsdag är 26 oktober 2023.

Vid frågor är du välkommen att kontakta oss via info@humanrights.se.

Varmt välkommen med din ansökan!

Nya praktikanter på MR-Fonden

Hej! Vi är höstens praktikanter på MR-Fonden. Efter två veckors introduktion kommer vi nu att börja arbeta i de olika projektgrupperna.

Under introduktionen har vi fått en inblick i MR-Fondens arbete samt de möjligheter och utmaningar som verksamheten präglas av.

De kommande dagarna kommer vi att presentera oss var och en, håll utkik på våra sociala medier!

//Caroline, Erik och Johanna

Syntolkning: Caroline, Erik och Johanna står bredvid varandra och ler mot kameran mot en grön grönskande bakgrund.