Sverige
Parallellrapportering om Sveriges efterlevnad av ESK-rättigheterna
MR-Fonden samordnar svenska civilsamhällets alternativrapport till ESK-kommittén i samband med svenska statens periodiska rapportering, vart fjärde eller vart femte år. År 2019 tog MR-Fonden fram en halvtidsrapport, med fokus på rasism och liknande intolerans. Ambitionen är att halvtidsrapporteringen ska göras regelbundet som ett led i att ytterligare effektivisera och systematisera Sveriges MR-arbete i enlighet med konventionerna. Om din organisation är intresserad av att delta i arbetet med nästa rapport eller är intresserade av att få utskick om ESK-området, kontakta oss på info@humanrights.se.
Om parallellrapportering
En stat som tillträtt (ratificerat) en FN-konvention (en konventionsstat) är ålagd att regelbundet rapportera till den expertkommitté som granskar efterlevnaden av en konvention, t.ex. FN:s kommitté för de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Detta brukar ske ungefär vart femte år. Kommittén tar även emot rapporter från civilsamhället och från oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter. Rapporterna från civilsamhället kallas parallellrapporter, alternativrapporter eller skuggrapporter. Civilsamhällets rapporter ger rättighetsbärarnas syn på genomförandet av rättigheterna i konventionen. Det är naturligt att bilderna som skyldighetsbäraren (staten) och rättighetsbärarna (civilsamhället) ger är ganska olika. Tillsammans med en eventuell rapport från den oberoende nationella institutionen ger regeringens och civilsamhällets rapporter kommittén en ganska god uppfattning om hur situationen för de mänskliga rättigheterna ser ut i landet.
För att underlätta kommitténs arbete är det värdefullt att civilsamhället samordnar sig i en gemensam rapport. Ett exempel är MR-Fondens samordning av rapporten till kommittén för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
Nästa steg i rapporteringscykeln är den så kallade interaktiva dialogen (eller ”förhöret”) som kommittén har med den berörda regeringen på plats i Genève. Dialogen utgår ifrån den information som kommittén har fått in genom de olika rapporterna. Dialogen mynnar så småningom ut i slutsatser och rekommendationer till staten för att förbättra genomförandet av konventionen. Det är tydligt i de rekommendationer som ges att parallellrapporteringen har stor betydelse.
Bild på det svenska civilsamhällets alternativrapport till ESK-kommittén, samordnad av MR-Fonden.
Inget om oss utan oss!
Tillsammans med HandikappHistoriska Föreningen (HHF) driver MR-fonden, med stöd från Allmänna Arvsfonden, ett tvåårigt projekt kallat Inget om oss utan oss!
Projektets syftar till att ta vara på erfarenheter av svenskt deltagande i processen kring framtagandet av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) och sprida dessa. Civilsamhället har aldrig förr varit så aktivt involverat i framtagandet av en FN-konvention och haft en så tydlig roll i implementering och övervakning av densamma. Dessutom är CRPD en milstolpe i MR-konventionshistoria i och med att den åter sammanför ekonomiska, sociala och kulturella och medborgerliga och politiska rättigheter i en och samma konvention.
Bild på den svenska översättningen av Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
