Sverige

Vad gör MR-Fonden inom området ESK-rättigheter?

MR-Fonden lyfter betydelsen av ESK-rättigheter och mänskliga rättigheters odelbarhet i olika sammanhang. Resultatet av MR-Fondens arbete med ESK-rättigheter är främst informationsspridning och påverkansinsatser. MR-Fonden samordnar civilsamhällets återkommande parallellrapport till ESK-kommittén. Den 21-22 februari 2024 genomförde kommittén en interaktiv dialog med svenska regeringen om dess sjunde rapport till kommittén. Arbetet med rapporterna ökar kännedom om rättigheterna och de brister som ännu finns i Sverige. 

Vidare läsning:

Parallellrapportering 

Om parallellrapportering

En stat som tillträtt (ratificerat) en FN-konvention (en konventionsstat) är ålagd att regelbundet rapportera till den expertkommitté som granskar efterlevnaden av en konvention, t.ex. FN:s kommitté för de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. När det gäller den så kallade Universal Periodic Review (UPR) så är det FNs människorättsråd som tar emot rapporten, och det är andra medlemsstater som granskar konventionsefterlevnaden. Detta sker ungefär vart femte till vart tionde år. Kommittén/rådet tar även emot rapporter från civilsamhället, från oberoende nationella institutioner (i Sveriges fall Institutet för mänskliga rättigheter) och även från självstyrande urfolksorgan (i Sveriges fall Sametinget). Rapporterna från civilsamhället kallas parallellrapporter, alternativrapporter eller skuggrapporter. Civilsamhällets rapporter ger rättighetsbärarnas syn på genomförandet av rättigheterna i konventionen. Det är naturligt att bilderna som skyldighetsbäraren (staten) och rättighetsbärarna (civilsamhället) ger är ganska olika. Tillsammans ger de olika rapporterna kommittén en ganska god uppfattning om hur situationen för de mänskliga rättigheterna ser ut i landet.

För att underlätta granskningsarbetet är det värdefullt att civilsamhället samordnar sig i en gemensam rapport. Ett exempel är MR-Fondens samordning av rapporten till kommittén för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

Nästa steg i rapporteringscykeln är den så kallade interaktiva dialogen (eller ”förhöret”) som kommittén/rådet har med den berörda regeringen på plats i Genève. Dialogen utgår ifrån den information som kommit in genom de olika rapporterna. Dialogen mynnar så småningom ut i slutsatser och rekommendationer till staten för att förbättra genomförandet av konventionen. Det är tydligt i de rekommendationer som ges att parallellrapporteringen har stor betydelse.

Civilsamhällets gemensamma rapport till ESK-kommittén

MR-Fonden samordnar svenska civilsamhällets alternativrapport till ESK-kommittén i samband med svenska statens periodiska rapportering, vart fjärde eller vart femte år. I januari 2024 lämnade MR-Fonden in civilsamhällets gemensamma rapport till ESK-kommittén inför dess granskning av Sverige i februari 2024.

År 2019 tog MR-Fonden fram en halvtidsrapport, med fokus på rasism och liknande intolerans. Ambitionen är att halvtidsrapporteringen ska göras regelbundet som ett led i att ytterligare effektivisera och systematisera Sveriges MR-arbete i enlighet med konventionerna. Om din organisation är intresserad av att delta i arbetet med nästa rapport eller är intresserade av att få utskick om ESK-området, kontakta oss på info@humanrights.se.

Syntolkning: Joint CSO submission for the review of Sweden submitted bythe Swedish Foundation for Human Rights 2023 UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights, 75th session, 21-22 February 2024.

Syntolkning: Joint CSO submission for the review of Sweden submitted by the Swedish Foundation for Human Rights 2023, UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights, 75th session, 21-22 February 2024. Därunder de 33 undertecknande organisationerna.

Civilsamhällets gemensamma rapport till FNs människorättsråd

Under 2024 samordnade MR-Fonden civilsamhällets rapport till FNs människorättsråd, en granskningsprocess även känd som Universal Periodic Review (UPR).

Universal Periodic Review (UPR) är en granskning där länder utvärderar varandras åtaganden och framsteg inom mänskliga rättigheter. Vår gemensamma parallellrapport skickas in tillsammans med flera enskilda rapporter och kompletterande information från MR-institutet. FNs kontor för mänskliga rättigheter (OHCHR) sammanställer dessa dokument som underlag för granskningen, tillsammans med den svenska regeringens egen rapport.

I september 2024 skickade MR-Fonden in den gemensamma rapporten till människorättsrådet inför granskningen som kommer äga rum i maj 2025 i Genève. Fjorton svenska civilsamhällesorganisationer bidrog och ytterligare sex uttryckte sitt stöd för rapporten.

 

Aktuella Projekt

Inget om oss utan oss! 

Tillsammans med HandikappHistoriska Föreningen (HHF) drev MR-fonden 2021-2023, med stöd från Allmänna Arvsfonden, ett projekt kallat Inget om oss utan oss!

Projektets syftade till att ta vara på erfarenheter av svenskt deltagande i processen kring framtagandet av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) och sprida dessa. Civilsamhället har aldrig förr varit så aktivt involverat i framtagandet av en FN-konvention och haft en så tydlig roll i implementering och övervakning av densamma. Dessutom är CRPD en milstolpe i MR-konventionshistoria i och med att den åter sammanför ekonomiska, sociala och kulturella och medborgerliga och politiska rättigheter i en och samma konvention.

Syntolkning: projektloggan (ljusblå glödlampa med en knuten hand som glödtråd + Inget om oss utan oss”) mot svart bakgrund.

På projektets webbplats: ingetutanoss.se kan du läsa mer om projektet, ladda ner eller beställa boken i olika format.