Författare: Claudia Polo

 

Den här veckan publicerades sanningskommissionens slutrapport, en del av det arv som kommissionen lämnar efter sig till det colombianska samhället samt en inbjudan att söka och bygga vägar för framtiden och försoning. Slutrapportens upptäckter, slutsatser och rekommendationer vill bidra till den sociala dialogen i det colombianska samhället. Kommissionen har identifierat de faktorer som påverkar utvecklingen i landet och som gör att kräkningarna mot mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt upprepas gång på gång.

Video: Biståndminister Mathilda Ernkrans välkomnar sanningskommissionens slutrapport

Insikten hos det colombianska folket om vad som hänt och varför det har pågått i mer än 70 år är det enda sättet att identifiera det som ska förändras. Detta för att göra framsteg och förhindra att Colombias smärtsamma historia fortsätter att upprepa sig. Nu återstår det att den colombianska allmänheten, sociala- och människorättsorganisationer samt beslutsfattare omvandlar rekommendationerna till sin egen agenda och utkräver att dessa uppfylls. För detta är det internationella stödet av enorm vikt.

Kommissionens webbplats blir en digital plattform där både rapporten och dokumentationen om det arbete som genomförts under kommissionens mandat finns tillgängligt för allmänheten. Rapporten publiceras på engelska och franska inom kort.

Ladda ner >>

Sanningskommissionens deklaration

Slutrapportens  upptäckter och rekommendationer

Slutrapportens vittnesbok

Foto: Bianca Bauer, Colombias fredsvecka 2019.
Beskriving: En ung afrocolombiansk flicka tittar en fotoutställning till minnet av offren för påtvingade försvinnande i Tumaco.

Den 28 juni är ett historiskt datum för de som bygger fred i pågående konflikt i Colombia, då släpps den colombianska sanningskommissionens rapport. Rapporten är ett viktigt verktyg för att nå hållbar fred i ett land som plågas av en mer än halvsekellång väpnad konflikt, skriver nätverket Colombiagruppen.

 

Regeringen och biståndsminister Matilda Ernkrans (S) har beslutat att skära ner på biståndet för att ta emot de som flyr krigets Ukraina. Sverige har råd att göra det utan att lämna andra åt sitt öde, skriver debattörerna. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Idag väljs en ny president i Colombia och fredsprocessen, som efter 50 års väpnad konflikt gett människor framtidstro, är i ett mycket kritiskt läge. Vi uppmanar Sveriges regering att ge fortsatt stöd, så att de investeringar man hittills har gjort inte går förlorade.

Sveriges feministiska utrikespolitik har gjort skillnad i Colombia, men nu hotar beslutet om att skära i biståndet att rasera dessa resultat. Sverige har gjort stora investeringar i fredsavtalet som slöts 2016 och dess genomförande, vilket bidrog till att kvinnorättsförsvarare i Colombia kunde driva igenom historiska framgångar för jämställdhet i fredsavtalet. Ett avtal som har gett landets hårt drabbade befolkning hopp om en hållbar fred efter 50 år av väpnad konflikt. Men fredsprocessen är i ett mycket kritiskt läge.

Stödet till fredsprocessen har varit lågt under den sittande regeringens fyra år vid makten. De institutioner som arbetar för en hållbar fred har sett sina insatser undermineras. Samtidigt ökar våldet i Colombia. Många försvarare av mänskliga rättigheter och före detta anhängare av FARC-gerillan som deltagit i fredsprocessen har mördats.

Den 29 maj, väljer Colombia en ny president. Valkampanjen har dominerats av smutskastning och polarisering. Civilsamhället har varnat för att landet kan komma att kastas in i en ny väpnad konflikt om den nuvarande regeringen sitter kvar och ingen politisk förändring sker.

I detta känsliga läge beslutar Sveriges regering att skära ner på det globala biståndet genom avräkningar på drygt nio miljarder kronor, för att bekosta det nödvändiga mottagandet av flyktingar från Ukraina. För Latinamerikas del kommer det att slå hårt mot kvinnors rättigheter, ekonomisk rättvisa, demokrati och fred. Sverige har råd att ta emot människor som flyr krigets Ukraina utan att lämna andra utsatta människor, som behöver vårt stöd mer än någonsin, åt sitt öde.

Vi menar att avräkningarna är ett kortsiktigt beslut som får allvarliga konsekvenser för Colombia och konfliktens offer. Det skadar även Sveriges trovärdighet som en pålitlig partner för hållbar fred, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna. I fredsförhandlingarna drev Sverige på för att inkludera kvinnor både i förhandlingarna och i genomförandet av fredsavtalet. Det var framgångsrikt och Sverige fick en särskild roll för uppföljning av avtalet med fokus på jämställdhet, rättigheter för konfliktens offer samt sökandet efter försvunna personer.

Luz Marina Becerra Panesso, utnämnd till årets människorättsförsvarare i Colombia, arbetar för kvinnor som flytt sina hem på grund av konflikten. Hon säger: “Jag är orolig. Våldet pågår i Colombia, och om vi lämnas ensamma i kampen för att uppnå den fred som vi alla drömmer om kan de framsteg vi kämpat för under så många år gå förlorade.”

Sverige har varit ett föregångsland när det kommer till långsiktigt och hållbart bistånd. Vilka vi är och vad vi står för prövas nu. Sverige får inte vända bort blicken. Biståndet till Colombia måste kvarstå.

Erik Lysén, Act Svenska kyrkan
Per-Olof Allerth, Ankarstiftelsen
Lena Ingelstam, Diakonia
Ulrika Strand, Fonden för mänskliga rättigheter
Anna Stenvinkel, ForumCiv
Lotta Sjöström Becker, Kristna Fredsrörelsen
Lovisa Elfving, Multicultural Sverige
Lena Sundh, Operation 1325
Nasma Salim, PeaceWorks
Peter Brune, War Child Sverige
Anna Tibblin, We Effect

Colombianska civilsamhällesorganisationer, lokala ledare, MR-försvarare och åter inkorporerade före detta FARC-medlemmar träffade den 16 och 17 november svenska beslutsfattare med anledning av femårsdagen av fredsavtalet den 24 november. Deras budskap var tydligt, implementeringen går långsamt och det internationella stödet är avgörande. Mötet organiserades av Colombiagruppen.

Syftet var att låta våra partnerorganisationer i det colombianska civilsamhället komma till tals, ge sin upplevelse av implementeringen av fredsavtalet och skapa dialog mellan dem och beslutsfattarna från riksdagen, utrikesdepartementet, Sida, Folke Bernadotteakademin och Sveriges ambassad i Colombia.

Fem år efter undertecknandet av fredsavtalet går implementeringen mycket långsamt framåt. Den årliga rapporten från Kroc-institutet konstaterar att uppfyllandet av fredsavtalets olika delar planat ut sedan 2018 och betydande utmaningar i relation till alla punkter i fredsavtalet, vilket ytterligare försvårats av COVID-19 som haft allvarliga socioekonomiska konsekvenser i synnerlighet för de redan mest utsatta. I mars 2022 har Colombia val till kongressen och i maj presidentval. Landet är mycket polariserat, våldet och militariseringen i samhället ökar och utrymmen för dialog och demokratiska utryck minskar, i takt med fokus på implementeringen av fredsavtalet.

”Vi är alla överlevare av sexuellt våld under massakern vid el Salado och blir ständigt motarbetade och hotade. Jag bjuder in er till att besöka oss, lära känna oss och vårt arbete, stötta oss så att de slutar försöka tysta oss” Yirley Velasco Garrida från gräsrotsorganisationen Mujeres Sembrando Vida (Kvinnor sår liv)

Tematiskt fokus under den virtuella resan var övergångsrättvisa, landreform och återintegrering av före detta gerilla-medlemmar från FARC i samhället.  Vi besökte partnerorganisationer till Act Svenska kyrkan, Diakonia, Fonden för mänskliga rättigheter, ForumCiv, Kristna Fredsrörelsen, Plan International Sverige och We Effect, och hörde människorättsförsvarare berätta om situationen gällande offer för konflikten, könsbaserat våld, organisering av lantbrukare, etniska grupper och före detta FARC-medlemmar. Sverige har en nyckelroll i implementeringen av fredsavtalet och budskapen från partnerorganisationerna var:

1.  Fortsatt svenskt arbete för att den colombianska regeringen ska implementera fredsavtalet i sin helhet är centralt för att föra processen framåt på ett sätt som inkluderar alla delar av samhället. Åter inkorporerade före detta FARC-medlemmar faktiska möjligheter att återgå till det civila livet försvåras av bristande implementering av landreformer. Istället för omställningar till legala grödor genomförs besprutningar av odlingar som leder till tvångsförflyttningar.
2. Internationellt stöd till civilsamhället är viktigt för att säkerställa att människorättsförsvarare och sociala ledare kan organisera sig, har en plats i fredsprocessen och kan göra sina röster hörda under säkra förhållanden. Människorättsförsvarare och sociala ledare hotas och mördas på grund av sitt arbete och kvinnor, ursprungsbefolkning och före detta FARC-medlemmar är särskilt utsatta.
3. Det är särskilt viktigt med internationellt stöd till inkluderingen av ett genusperspektiv i fredsprocessen, som är genomgående spår fredsavtalet, men endast implementerats selektivt, då sexuellt våld och könsbaserat våld fortsatt sätts i system för att tysta kvinnor och HBTQI-personer.

Baserat på informationen från vår virtuella resa och för att uppmärksamma den femte årsdagen av fredsavtalet uppmanar vi den svenska regeringen och riksdagsledamöterna att:

– Stärka uppföljningsmekanismerna och kraven på den colombianska regeringen att implementera fredsavtalet i sin helhet för att garantera en hållbar och varaktig fred.

– Stödja systemet för övergångsrättvisa, i synnerhet Sanningskommissionen och deras slutrapport som ska publiceras i juni 2022.

– Bevaka och följa upp valprocessen och ställa krav på garantier för politiska och medborgerliga rättigheter som att demonstrera och uttrycka sina åsikter i de sociala manifestationer och demonstrationer som kan komma att uppstå i relation till valen.

*Kroc-institutet för internationella fredsstudier vid universitetet av Notre Dame har ansvar för teknisk uppföljning och verifiering av implementeringen av fredsavtalet.

 

INTERNATIONAL MEETING OF COLOMBIAN STUDENTS IN EUROPE 

The Círculo de la Palabra invites Colombian master’s and doctoral students from European universities to participate in the 1st International Meeting of Colombian and Colombian Students in Europe, which will take place between September 28th and 30th, 2021. The event is organized with the support of the International Catalan Institute for Peace (ICIP) and the Swedish Foundation for Human Rights.

The meeting aims to pave the way for the final report of the Commission for the Clarification of Truth, Coexistence, and Non-Repetition in the international academic scene, opening spaces for discussion about the truth and its dimensions, expressions, and contributions. Hence, supporting the moral and political legitimacy of the Truth Commission and its mandate.

We invite students to send their papers around five topics: (i) truth as a public good; (ii) fanaticism and improbable dialogues; (iii) polyphonies of truth; (iv) the legacy of truth for a society in transition; and (v) arts, languages, and aesthetics of truth. For further information in Spanish regarding the topics, the format of the texts and their components, click here !

The papers should be sent no later than August 15th. to the e-mail: circulodelapalabrabcn@gmail.com. The winning paper for each topic will be awarded in a virtual ceremony on December 2021.

We are looking forward to receiving your proposal. We also extend you the invitation to see  the webinars prepared by the organizers, in which each one of the topics is further deepened with various Colombian experts: Más allá de las fronteras

 

 

 

Den här veckan inleder ICIP, Círculo de la Palabra, och Fonden för mänskliga rättigheter, i samarbete med en grupp colombianska master och doktorand studenter i Barcelona och Sverige, en serie samtal och debatter under temat ”Sanningens värd”. Fem samtal hålls fram till september och slutar med en internationell konferens där studenterna träffas för att diskutera sina forskningsresultat.

Det första samtalet äger rum den 16 juni kl. 18.00 CET. Temat för denna debatt kommer att vara “Sanningen som allmännytta”. Professor Hernando Valencia Villa är inbjuden som expert. Debatten är på spanska och kan följas genom ”Más allá de las fronteras” Youtube Kanal.

Kommande event:

 

Utvisning av colombianska människorättsförsvarare sätter deras liv på spel!

Brev med anledning av bedömning av skyddsstatus för asylsökande colombianer i Sverige

Lea la carta de incidencia del Nodo de Apoyo a la Comisión de la Verdad a la Dirección general de Migraciones, en relación con la importancia del asilo o refugio en Suecia  a líderes y lideresas colombianas link 

Stödgruppen för Sanningskommissionens arbete i Sverige vill genom detta brev uttrycka sin djupa oro över den stora andelen av asylsökanden från Colombia som nekas asyl på generella grunder.

Trots fredsavtalet med FARC-gerillan måste vi dessvärre konstatera att freden inte kommit till landet utan att den interna väpnade konflikten snarare har tilltagit och Colombia fortsätter att vara det land i Latinamerika som har flest mord på sociala ledare och försvarare av mänskliga rättigheter. Fram till mitten av augusti 2020 har FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter dokumenterat 33 massakrer och följer upp 97 mord på försvarare av mänskliga rättigheter, av vilka 45 dokumenterats.

Till de grupper som är mest utsatta hör personer som verkar inom sociala processer, såsom försvarare av landrättigheter, återbördande av mark, samt miljöfrågor och urfolks- och minoriteters rättigheter.

Stödgruppen för Sanningskommissionens arbete i Sverige började sitt arbete med att samla in vittnesmål för Sanningskommissionen i Sverige under 2018 och det är under detta arbete vi undan för undan har erfarit situationen för asylsökande sociala ledare och försvarare av mänskliga rättigheter i Sverige. Merparten av de asylsökande har nekats asyl på generella grunder, vilket inneburit att Migrationsverket inte tagit hänsyn till riskerna för individer att återvända till landet. Denna situation gäller även för några medlemmar av Stödgruppen för Sanningskommissionens arbete i Sverige.

Med anledning av ovanstående vill vi påkalla Migrationsverkets uppmärksamhet när det gäller land- och kontextanalys. Vi uppmanar till en uppdatering som baserar sig på rapporter från FN-systemet, colombianska ombudsmannens kontor, colombianska organisationer och nätverk som arbetar med mänskliga rättigheter, samt Sveriges ambassad i Colombia. Information från Colombias utrikesministerium är inte tillräckligt för att avgöra asylsökandes skyddsbehov.

FN:s  f.d. Specialrapportör för försvarare av mänskliga rättigheter, Michel Forst, framförde i en rapport som presenterades i FN i mars 2020, att trots att den colombianska staten har åtagit sig att åtgärda situationen med stigmatisering, förföljelse och mord på försvarare av mänskliga rättigheter, är de åtgärder som vidtagits otillräckliga, motsvarar inte skyddsbehoven och är inte anpassade efter den kontext som de utsatta lever i. Straffriheten för dessa brott ligger på 95 %, vilket bidrar till brottens upprepning. Sociala ledare och försvarare av mänskliga rättigheter hotas och mördas för att de bidrar till att implementera fredsavtalet, motsätter sig den organiserade brottligheten, illegala ekonomiska aktiviteter och naturresursutvinning, korruption och illegal landanvändning, samt för att de deltar i processer som syftar till att skydda sina samhällen. Sociala ledare och försvarare av mänskliga rättigheter är också måltavlor för genderrelaterade övergrepp och även deras familjer utgör måltavlor.

Trots att antalet asylsökande från Colombia har ökat – speciellt sedan 2017 – har endast mellan 1-4 % av de ansökande beviljats asyl i Sverige. Dessutom tar inte Sverige emot colombianska kvotflyktingar sedan 2015.

Med anledning av ovanstående vill vi med detta brev påkalla er uppmärksamhet när det gäller situationen i Colombia och de risker och utsatthet som sociala ledare och försvarare av mänskliga rättigheter utsätts för när de nekas asyl i Sverige.

Vi vill också påminna om att varje asylsökande har rätt till en individuell prövning som inte baserar sig på generella antaganden och standardiserade avslag, utan tar hänsyn till individen och dess möjligheter till skydd i den lokala kontext där den och dess familj lever och verkar.

Att utvisa sociala ledare och försvarare av mänskliga rättigheter till Colombia är att sätta deras liv på spel!

Vänligen,

Medlemmar och organisationer som utgör Stödgruppen för Sanningskommissionens arbete i Sverige:

Asociación Jaime Pardo Leal

Colombianos Luchando por la Paz de Colombia en Suecia (COLPPAZ)

Fonden för mänskliga rättigheter

Källor:

https://nacionesunidas.org.co/noticias/comunicados-de-prensa/comunicado-conjunto-del-equipo-de-pais-de-naciones-unidas-en-colombia-y-la-mision-de-verificacion-de-la-onu-en-colombia/

https://undocs.org/en/A/HRC/43/51/Add.1

https://www.migrationsverket.se/English/About-the-Migration-Agency/Statistics/Asylum.html