Colombia

MR-Fonden stödjer upprättelse för konfliktoffren i Colombia

Den integrerade upprättelsen för konfliktoffren kräver att det finns kapacitet både hos målgruppen och hos de organisationer som ger juridiskt stöd till dessa processer, men även de myndigheter som bör garantera brottsoffrens rättigheter. Under våren 2020 startar Fonden för mänskliga rättigheter ett samarbete med advokatkollektivet José Alvear Restrepo, CCAJAR. Projektet kommer att stödja tre av kollektivets prioriterade insatser för att uppnå ett effektivt genomförande av den lagstiftning och de bestämmelser som finns gällande upprättelse av konfliktoffren i Colombia. Bestämmelserna belyser även behovet av att försvara konfliktoffrens rättigheter och garantier för icke-upprepning. Projektet inriktar sig på att stödja den nationella brottsofferrörelsen för statligt maktmissburk (MOVICE), Sucré- och Atlántico filial samt Wiwas-urfolket i La Laguna och Caracoli i La Guajira i norra Colombia.

Varför är projektet relevant?

Mellan 2002 och 2003 drabbades Wiwas-samhället av två massakrer och de flesta överlevande flyttade från sina ursprungliga marker. Chanserna för fysisk och kulturell överlevnad bland ursprungsfolken minskar som en följd av de kränkningarna av deras rättigheter. Runt 4000 urfolk har blivit fördrivna till Sierra Nevadas högsta toppar eller till övriga städer i Guajira och Cesar. Den interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter (IACHR) vidtog skyddsåtgärder för samhället 2005, men trots detta drabbas urfolket fortfarande av politiskt eller konfliktrelaterat våld. Dessvärre utgör avsaknad av utredning över händelserna och statliga säkerhetsåtgärder för att skydda gemenskapen även det ett hinder för upprättelse för konfliktoffren.

Enligt IDMC (Norwegian Refugee Council and Internal Displacement Monitoring Centre, Global Overview 2014: people internally displaced by conflict and violence, maj 2014) har konflikten hittills efterlämnat 5,9 miljoner internflyktingar och med det ett påtagligt lidande för samhället. Cirka 7,3 miljoner personer finns idag registrerade som konfliktoffer (Unidad para la Atención y Reparación de Víctimas, april 2015).

En av de mest utsatta grupperna är den etniska minoriteten i samhället som ser sina rättigheter kränkas dagligen. De drabbas av konsekvenserna av den interna väpnade konflikten, den systematiska institutionella diskrimineringen och trycket från de transnationella företagen och utvecklingsprojekt som försöker komma åt naturresurserna i deras territorier. Minst 35 ursprungsfolk riskerar försvinna och mer än 12 procent av den afrocolombianska befolkningen lider hårt av konsekvenserna från tvångsförflyttningar.

FN:s särskilda rapportör för urfolk skrev i en av sina rekommendationer från 2009 att den svåra situationen för de mänskliga rättigheterna hos ursprungsfolk i Colombia speglade klyftan mellan en avancerad nationell lagstiftning och ineffektiviteten som finns hos de institutioner som ansvarar för att skydda dessa rättigheter. Myndigheterna lider av brist på resurser och kapacitet samt uppfyller inte sin roll till förmån för ursprungsbefolkningarna. I synnerhet saknas kapacitet hos MR-ombudsmannen, enheten för ursprungsfolk och minoriteter och den nationella enheten för upprättelse för konfliktoffren.

Projektets tre viktiga insatser

1. Ge konfliktoffren kunskap om deras rättigheter och öka möjligheten för dem att få juridisk rådgivning. Projektet bidrar även till att stärka kapaciteten hos målgrupperna. Detta är av stor vikt för att de ska kunna kräva sina rättigheter, då de flesta offer tillhör de utsatta grupperna i samhället. Det är viktigt att stärka delaktigheten hos civilsamhällets organisationer i processen.

2. Utarbeta, publicera och sprida ett protokoll om lagstiftningen gällande upprättelse. Med protokollet vill CCAJAR ge verktyg till arbetet som nationella domstolar, högsta domstolen, människorättsorganisationerna och övriga organisationer gör. Fredlig utveckling i området beror även på den attityd, kapacitet och kunskap som finns hos myndigheterna för att kunna garantera brottsoffrens rättigheter.

3. Genomföra två utbildningar för CCAJAR:s juridiska biträden och för nyutexaminerade jurister för att ge teoretiska och praktiska verktyg för försvaret av de mänskliga rättigheterna, och för att skapa förståelse för dessa i historiska, sociala och politiska sammanhang samt vikten av det arbete de utför.

 

MR-Fonden inleder det tredje året inom samarbetet med advokatkollektivet CCAJAR. Vårt projekt ”Stöd till den integrerade upprättelsen för offren av sociopolitiskt våld i Colombia” inriktade sig under 2016 och 2017 till att ge stöd till två urfolksgrupper från Wiwas-samhället i Sierra Nevada de Santa Marta samt två filialer hos den nationella rörelsen för offren av statliga brott, MOVICE i området Montés de Maria.

Se videon och få mer information om projektets viktiga framsteg:

– Ökad kunskap hos Wiwas-samhället om de åtgärder som den colombianska staten måste ta enligt Lagdekret 4633 av 2011 och Lag 1448, vilka reglerar de procedurer som finns för att ge gottgörelse till konfliktoffren och har bestämmelser om urfolkens rättigheter. De erfarenheter som finns gällande upprättelse för urfolk i Colombia visar att deras behov och villkor inte blir tillgodosedda. Tillsammans med de medföljda har det identifierats juridiska vägar och åtgärder för att kräva rättigheter. En plan för kollektiv upprättelse har även tagits fram.

– Inkludering av genus- och olika etniciteters perspektiv som ökar förutsättningar för kontinuitet och deltagande av de grupper som påverkas av konflikten och det socio-politiska våldet i det området av landet.

– Ökad och löpande uppföljning av statens genomförandeåtgärder för integrerad upprättelse för Wiwas-samhället. I synnerhet av de som försvarsdepartementet var beordrat att göra och som borde utvecklas i samförstånd med samhället och med uppmärksamhet på deras behov och krav.

– Bättre dialogmöjligheter mellan drabbade grupper och tjänstemän. Avsaknad av tillgänglighet bland tjänsteman minskar brottsoffrens möjlighet att kräva sin rätt till upprättelse.

– Positionering av offrens perspektiv i de diskussioner som statens agerande har med Unidad de Víctimas, en myndighet som utför upprättelsepolicyer.

– Kartläggning om status för upprättelseåtgärder samt myndighetsansvariga för dess genomförande som kommer att förenkla för CCAJAR, urfolks- och brottsofferorganisationers uppföljning av denna process.

– Attitydförändringar har observerats hos vissa tjänstemän angående deras ställning om samhällets krav och de rekommendationer som advokatkollektivet har gjort.

– Publiceringen av en handledning om genomförandet av integrerad upprättelse kommer att bidra att sprida information och reflektioner kring statens upprättelseåtgärder. Materialet kan användas för olika målgrupper och inom påverkansarbete mot beslutsfattare och tjänstemän.

– Ökad kunskap bland myndigheter och en intresserad allmänhet i Sverige och Bryssel om de utmaningar som uppfyllandet av konfliktoffrens rättigheter har i Colombia, särskilt när det gäller rätten till integrerad upprättelse med tonvikt på ursprungsbefolkningen.