Författare: Charlotta Goller

Syntolkning: Mänskliga rättigheter går inte att damma av vid behov – för att sedan glömmas bort igen. Bild på Ulf Kristersson som ser fundersam ut. ”Det finns utrymme för utveckling…”

 

MR-Fonden med 20 andra civilsamhällesorganisationer skriver debattartikel om Sveriges bristfälliga genomförande av mänskliga rättigheter.

Läs hela artikeln på altinget.se!

Här kan du läsa mer om ESK-rättigheter och granskningen.

 

Syntolkning: förhandlingssal i FN, Kerstin Jansson sitter bakom skylten ”SWEDEN”. På skärmen anas texten som är under förhandling.

Vi är stolta över att lansera boken ”Inget om oss utan oss! – svenskars påverkan och medverkan i framtagandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD)”. Det är en unik sammanställning av hur det går till när internationella överenskommelser förhandlas fram. Vad händer i förhandlingssalen och vad sker i korridorerna? Vilken roll kan de ickestatliga aktörerna – civilsamhället – spela?

Boken är ett resultat av HandikappHistoriska Föreningens projekt Inget om oss utan oss! och bygger på intervjuer med 27 personer. Projektet genomfördes i samarbete med Fonden för mänskliga rättigheter och arkiveras hos Folkrörelsearkivet för Uppsala Län. Projektet är finansierat av Allmänna Arvsfonden. Boken finns på punktskrift och som talbok. En lättläst version och en sammanfattning på svenskt teckenspråk kommer att finnas.

I den här boken får du ta del av berättelser från dem som på ett eller annat sätt var med under förhandlingarna av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning eller som följde processen på avstånd. Förhandlingarna pågick under 2002-2006 och konventionen trädde i kraft i Sverige 2009. Flera svenskar hade viktiga roller under processen, vilket vi har försökt dokumentera som en pusselbit i funktionshinderhistorien och historien om mänskliga rättigheter.

”Jag tyckte att det var viktigt att dokumentera processen genom de svenskar som på olika sätt bidrog till att konventionen finns idag. Civilsamhället har aldrig tidigare varit så delaktiga i framtagandet av en konvention och devisen för den internationella funktionshinder-rörelsens ”Nothing about us without us” fick ge namn åt projektet.”

Jan-Peter Strömgren, ordförande HandikappHistoriska Föreningen

Idag är det den internationella FN-dagen och Inget om oss utan oss! är en pusselbit i historien om mänskliga rättigheter. Konventioner om mänskliga rättigheter är en del av folkrätten och verktyg för att minska diskriminering, stärka jämlikhet och jämställdhet, i synnerhet för dem som inte får sina rättigheter tillgodosedda i samhället.

”Konventioner är viktiga verktyg när vi håller stater ansvariga för det de åtagit sig, så att människor får sina rättigheter tillgodosedda. Vi glömmer ofta att själva processen för att ta fram en konvention är minst lika betydelsefull. Det är där stater och kunniga personer möts för att diskutera och förhandla sig till ett åtagande som har kraft och potential att förändra.”

Ulrika Strand, generalsekreterare Fonden för mänskliga rättigheter

Här kan du beställa boken: info@hhf.se (OBS! boken finns i begränsad upplaga, så det är först till kvarn som gäller).

Här kan du ladda ner boken som tillgänglig pdf., som talbok samt snart en lättläst bok och en teckenspråkig sammanfattning: https://ingetutanoss.se/boken/

Kontakt:

Jan-Peter Strömgren, HandikappHistoriska Föreningen: jpshrf@gmail.com

Ulrika Strand, Fonden för mänskliga rättigheter: ulrika.strand@humanrights.se

 

Fonden för mänskliga rättigheter (MR-Fonden)
Hej, jag heter Ulrika Strand och jag är generalsektretare för Fonden för mänskliga rättigheter.
Mänskliga rättigheter handlar om oss alla. Om att vardagen och livet ska fungera utan att vi blir diskriminerade. Att få tillgång till sjukvård när vi behöver det, att vi kan klara oss på vår inkomst och har rätt och möjlighet att rösta i allmänna val till exempel.
Institutet för mänskliga rättigheter har en viktig uppgift att se till att Sverige på allvar och konkret främjar, respekterar och skyddar de mänskliga rättigheterna.
Varsågoda FUB.

FUB
Tack MR-Fonden.
Jag heter Christina Heilborn och är förbundssekreterare för Riksförbundet FUB som jobbar för personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF).
Personer med IF utsätts för kränkningar av sina mänskliga rättigheter varje dag. Det handlar om diskriminering, utanförskap, dålig hälsa, svårtillgänglig information och fattigdom.
MR-institutet behövs verkligen och har en viktig roll att spela när det handlar om att främja, skydda och övervaka att Funktionsrättskonventionen genomförs, så att mänskliga rättigheter gäller för alla.
Varsågod Another Development Foundation.

Another Development Foundation
Hej, jag heter Ingvar Rönnbäck och är grundare av och ordförande för tankesmedjan Another Development Foundation.
Mänskliga rättigheter är fundamentalt för alla. för att vi inte ska diskrimineras, för att vi ska respekteras och skyddas för dem vi är. Antidiskriminering är fundamentalt i alla texter om mänskliga rättigheter.
Institutet för mänskliga rättigheter har en viktig uppgift i Sverige och den ska vi inte röra. Låt den arbeta med sitt uppdrag nu och i framtiden.
Varsågod Diskrimineringsbyrån Humanitas.
Tack!

Diskrimineringsbyrån Humanitas
Tack Another Development Foundation.
Mitt namn är Amélie Poletti Lundström och jag är verksamhetsansvarig för Diskrimineringsbyrån Humanitas.
Vi ser ett mönster av att fler människor blir utsatta för kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter. Framför allt rör det sig om diskriminering och rätten till lika möjligheter i samhället.
Institutet för mänskliga rättigheter har som oberoende institution en viktig uppgift i granskningen och förverkligandet av mänskliga rättigheter. I tider av demokratisk tillbakagång och intolerans är det viktigare än någonsin att regeringen fortsätter ha höga ambitioner för människorättsarbetet i Sverige.
Varsågod Funktionsrätt Sverige.

Funktionsrätt Sverige
Tack Diskrimineringsbyrån Humanitas.
Sveriges riksdag och regering beslutade 2008 att anta konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Det var samma år som Handikappombudsmannen lades ned. Med att anta konventionen så kommer även en skyldighet att inrätta en oberoende övervakningsmekanism för att främja, skydda och övervaka rättigheterna.
Det tog nästan 20 år innan MR-institutet som har denna viktiga uppgiften skapades. Under de här 20 åren har rättighetsperspektivet försvagats. Det har saknats ett systematiskt arbete för att lagstiftning ska kunna följa konventionen. Det finns brister i till exempel rättvisa, utbildning och arbete med starkt försämrade levnadsvillkor som följd.
Jag heter Nicklas Mårtensson och är ordförande för Funktionsrätt Sverige. Oberoende granskning av mänskliga rättigheter för personer som bor i Sverige är viktigare än någonsin och något som politiska beslutsfattare har tagit på sig att säkerställa.
Jag lämnar nu över ordet till Amnesty Sápmi.

Amnesty Sápmi
Tack Funktionsrätt Sverige.
Hej, jag heter Erik Törnlund och är ordförande i Amnesty Sápmi. Mänskliga rättigheter gäller alla, även minoriteter och urfolket samerna. Samerna får sina mänskliga rättigheter kränkta och Sverige får upprepat internationell kritik för att inte leva upp till urfolksrätten. Därför behövs Institutet för mänskliga rättigheter för att Sverige ska respektera, skydda och uppfylla våra mänskliga rättigheter.
Varsågod Antidiskrimineringsbyrån i Uppsala.

Antidiskrimineringsbyrån Uppsala
Tack Amnesty Sápmi.
Jag heter Olivia och arbetar på en av Sveriges 18 lokala antidiskrimineringsbyråer, Antidiskrimineringsbyrån Uppsala. Vi behöver alltid se till att de mänskliga rättigheterna följs och respekteras och att alla får ta del av dem. Trots detta så diskrimineras hundratusentals människor i Sverige och upplever att deras mänskliga rättigheter inte respekteras och inte följs. Mänskliga rättigheter kan aldrig tas för givna. Därför behövs Institutet för mänskliga rättigheter. Nu kanske mer än någonsin.
Varsågoda Civil Rights Defenders.

Civil Rights Defenders
Institutet för mänskliga rättigheter är ingen vanlig myndighet.
Tack Antidiskrimineringsbyrån Uppsala för att ni gett oss ordet.
MR-institutet är inte ett svenskt påfund. Det grundades på uppmaning av FN:s råd för mänskliga rättigheter och nu finns det i hundratals länder världen över, inklusive våra grannländer i Norden, Danmark, Finland och Norge.
På Civil Rights Defenders kommer vi att fortsätta att granska hur Sverige lever upp till sina åtaganden när det gäller mänskliga rättigheterna. Men det kan inte bara vara civilsamhällets uppgift.
Sverige behöver ett oberoende, granskande och starkt institut för mänskliga rättigheter. Ett institut som står fritt från politisk styrning. Här kan inte Sverige vara sämst i klassen.
Regeringen måste nu tydligt ta ställning för att institutet för mänskliga rättigheter bevaras och har starka resurser för att kunna fortsätta sitt viktiga arbete.
Institutet för mänskliga rättigheter är som sagt ingen vanlig myndighet.
Nu lämnar vi över ordet till Independent Living Institute.

Independent Living Institute
Tack Civil Rights Defenders, ert arbete för våra rättigheter, det vill säga mot diskriminering av vi som har funktionsnedsättning, är så viktigt.
Jag heter Jamie Bolling och är direktör för Independent Living Institute.
Mänskliga rättigheter handlar om alla, men för oss med funktionsnedsättning handlar det om så många saker som tas för givet av andra där vi inte får vår vardag att gå ihop. Vi blir diskriminerade dagligen. Många kan inte gå till den skolan som ligger nära oss, med vänner och familjen, för det är otillgängligt. Många får inte tillgång till arbetet på den öppna arbetsmarknaden. Många av oss lever i fattigdom och klarar inte livet på våra inkomster.
Förra veckan skulle jag åka till Stockholm. Första delen av resan från Härnösand till Sundsvall skulle vara med buss. Men jag kan inte gå och kommer inte upp i den hänvisade bussen. Jag kunde inte åka till Sundsvall för att komma på tåget.
Institutet för mänskliga rättigheter har en viktig uppgift att säga till att Sverige på allvar och konkret, främjar, respekterar och skyddar våra mänskliga rättigheter. Vi behöver institutet så att situationen för våra liv ska bli bättre.
Varsågod Trajosko Drom!

PRO Global
Som sekreterare i PRO Global arbetar jag (Alfhild Petrén) för att äldre ska få sina rättigheter förverkligade. Äldres mänskliga rättigheter ges knappast någon uppmärksamhet i vårt samhälle. Gamla människor är svagt representerade och har lite inflytande i samhällslivet och beslutande församlingar. Förminskande värderingar och diskriminerande attityder gentemot äldre är utbredda, så kallad ålderism, inte minst inom arbetslivet. Det gäller i Sverige, det gäller globalt. PRO Global har därför länge väntat på ett nationellt MR-institut som belyser, främjar och oberoende granskar också de äldres mänskliga rättigheter i Sverige och i Sveriges internationella verksamhet.

Trajosko Drom
Tack till Independent Living Institute.
Hej, mitt namn är Marcela Kovacsova och jag är ordförande i en organisation som heter Trajosko Drom.
Jag tycker att alla människor är lika värda, men tyvärr så ser det inte ut så i Sverige. Därför vill jag att MR-institutet finns kvar, för att kunna bevaka dessa viktiga frågor om mänskliga rättigheter.
Varsågod Hej Främling Sverige.

Hej Främling Sverige
Tack Trajosko Drom för att ni, precis som vi tar ställning för de mänskliga rättigheterna.
Hej, jag heter Emma Jangö och jag är verksamhetschef för den nationella föreningen Hej främling.
Att få höra till och må bra är två mänskliga rättigheter som vi jobbar med varje dag på Hej främling. Det ska inte spela någon roll vem du är eller var du bor eller var du har vuxit upp för att du ska få må bra hela ditt liv. Det gör det idag i Sverige och därför behövs myndigheten, Institutet för mänskliga rättigheter. Och de behöver få veta att de är viktiga och behöver fortsätta verka.
Jag lämnar över ord och bild till förbundet Sveriges dövblinda, som precis som vi tycker att mänskliga rättigheter behöver vår uppmärksamhet.

Förbundet Sveriges Dövblinda
Tack Hej Främling Sverige,
Låt bli Institutet för mänskliga rättigheter!
Samhället har blivit tuffare för många av oss, isolering och psykisk ohälsa ökar.
Nu är det extra viktigare att ha ett oberoende institut som bevakar mänskliga rättigheter i Sverige!
Nu lämnar jag ordet till Human Rights Watch.

Human Rights Watch
Tack Förbundet Sveriges Dövblinda.
Jag heter Måns Molander och är nordisk chef för Human Rights Watch.
Mänskliga rättigheter i Sverige handlar ytterst om grundlagsfästa rättigheter som garanterar varje människa en rätt att påverka sitt eget liv. Det handlar om att kunna yttra en åsikt utan att riska att fängslas eller torteras, det handlar om en rätt att få älska vem man vill, det handlar om att tro på eller inte tro på vad man vill och en rätt att kunna påverka det samhälle som vi alla bor i.
Det svenska institutet för mänskliga rättigheter fyller en helt avgörande funktion att främja och övervaka mänskliga rättigheter i Sverige – alla mänskliga rättigheter och det är unikt med institutet som har ett brett mandat som gäller alla mänskliga rättigheter.
Institutet behövs i Sverige.
Tack och varsågod Sveriges Dövas Riksförbund.

Sveriges Dövas Riksförbund
Nu har Human Right Watch lämnat över budkavlen till oss.
Jag är Åsa Henningsson, förbundsordförande för Sveriges Dövas Riksförbund, SDR. Vi som förbund strävar efter delaktighet på våra villkor enligt två spår: språk och funktionsnedsättning.
Teckenspråket ska stärkas och det ska vara en rättighet att använda språket. Genom det blir vi inte utanför i samhället. Alla som behöver och vill använda teckenspråk ska få göra det och har rättigheten till det. Hinder som baseras av ren okunskap eller otillgänglighet leder till ett utanförskap för döva, bland annat fattigdom.
Genom mänskliga rättigheter får döva rätt att utbilda sig, utvecklas och använda teckenspråk.
Det är otroligt viktigt för oss och vårt vardagsliv, det leder också till att döva får vara delaktiga i samhället på samma villkor som andra.
Institutet för mänskliga rättigheter är därför betydelsefullt. Institutet kan bland annat medverka till att det svenska teckenspråket får en starkare ställning, eftersom institutet är en oberoende och neutral part.
Vi alla kan tillsammans med institutet jobba för ett mer inkluderande samhälle utan diskriminering, kränkningar och utanförskap.
Nu lämnar vi över budkavlen till Röda Korsets Ungdomsförbund.”

Röda Korsets Ungdomsförbund
Tack Sveriges Dövas Riksförbund för stafettpinnen i den här viktiga kampanjen.
Mitt namn är Lotta Schneider och jag är förbundsordförande för Röda Korsets Ungdomsförbund. Vårt samhälle bygger på idén om mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. Vi har samma rättigheter och skyldigheter, vilket innebär att vi har rätt till ett fungerande liv oavsett vilka vi är.
Institutet för mänskliga rättigheter granskar att samhället byggs efter den idén. Det granskar till exempel att regeringen tar sitt ansvar. Detta tycker vi på RKUF är viktigt och vi förutsätter att våra folkvalda politiker också tycker det.
Vill du se mer av den här kampanjen och ta del av vad andra organisationer säger – följ hashtaggen #ingenvanligmyndighet. Nu skickar jag vidare ordet till Antidiskrimineringsbyrån Väst. Varsågoda.

Antidiskrimineringsbyrån Väst
Tack Röda Korsets Ungdomsförbund.
Jag heter Annika Lindström och är verksamhetschef på Antidiskrimineringsbyrån Väst.
Vi ser att många människor diskrimineras i Sverige. De får inte samma möjligheter till god hälsa, utbildning och arbete. Det är inte självklart att ens mänskliga rättigheter blir tillgodosedda och därför är det så viktigt att vi har ett institut för mänskliga rättigheter som ser till att Sverige tar mänskliga rättigheter på allvar.
Vi lämnar budkavlen vidare till Verdandi, varsågod!

Verdandi
Hej, Tack Antidiskrimineringsbyrån i Väst. Jag heter Emmeli Wulfstrand och är ordförande för Verdandi – arbetarnas socialpolitiska organisation.
Mänskliga rättigheter handlar om oss alla, om att vardagen och livet ska fungera utan att vi blir diskriminerade. Att få tillgång till sjukvård när vi behöver det. Att vi kan klara oss på vår inkomst och har rätt och möjligheter att rösta i allmänna val, bland mycket annat.
Institutet för mänskliga rättigheter har en viktig uppgift att se till att Sverige på allvar och konkret främjar, respekterar och skyddar de mänskliga rättigheterna.
Varsågod Svenska Downföreningen.

Svenska Downföreningen
Tack Antidiskrimineringsbyrån Väst.
Hej, jag heter Veronica Magnusson Hallberg och är ordförande för Svenska Downföreningen.
Mänskliga rättigheter handlar om att vi alla har rätt att bestämma själv i våra liv och att vi ska ha full delaktighet i alla delar av samhället.
Så är inte situationen för många personer med Downs syndrom i Sverige i dag. Vuxna personer med Downs syndrom upplever att deras rätt till självbestämmande, utsikten att påverka egen livssituation, och möjligheten till delaktighet i samhället är begränsad.
Vi behöver Institutet för mänskliga rättigheter för att se till att Sverige på allvar och konkret främjar, respekterar och skyddar de mänskliga rättigheterna. Också för personer med Downs syndrom.
Varsågod RFSU.

Ordfront
Tack Svenska Downföreningen för ert bidrag.
Vi är föreningen Ordfront. Vi är oroliga för den utveckling som pågår där mänskliga rättigheter och demokrati utmanas och ifrågasätts. Civilsamhället och folkbildningen får allt svårare att utföra sina uppdrag. För drygt ett år sedan startade det svenska MR-institutet, en myndighet under regeringen som kritiskt ska granska just regeringens MR-arbete.
Nu säger SD att MR-institutet inte behövs och statsministern säger:
Vad säger du?
Rädda det viktiga MR-institutet. Kräv att det grundlagsskyddas och ge ditt stöd till en förening som jobbar för dina mänskliga rättigheter.
Vi är Ordfront, MR-dagarna, Ordfront Magasin
Nu välkomnar vi RFSU.

RFSU
Tack Föreningen Ordfront. Jag heter Ingela Holmertz och är generalsekreterare på RFSU.
Det tog 29 år från det att FN rekommenderade att inrätta ett institut för mänskliga rättigheter till att det blev verklighet i Sverige. Vi kan inte låta decennier av svårvunna framsteg kastas i sopkorgen nu.
Mänskliga rättigheter genomsyrar Sveriges utrikespolitik. Mänskliga rättigheter är också något vi måste försvara och stärka i Sverige. Alla människor i Sverige har inte tillgång till sina rättigheter, vilket också FN har kritiserat oss för.
I RFSU fokuserar vi mycket på de sexuella och reproduktiva rättigheterna och vi ser flera områden där det brister, till exempel förlossningsvården på landsbygden. Vi har en föråldrad könstillhörighetslag och vården är inte jämlik för alla på grund av rasism och diskriminering.
Institutet för mänskliga rättigheter har en mycket viktig roll för att Sverige ska kunna leva upp till sina åtaganden och helt enkelt blir ett land där alla, oavsett makt och resurser, får tillgång till sina rättigheter.
Lägg inte ner Institutet för mänskliga rättigheter.
Varsågod FQ, Forum – Kvinnor och Funktionshinder.

FQ, Forum – Kvinnor och Funktionshinder
Tack RFSU.
Mitt namn är Jessica Smaaland och jag är ordförande i FQ, Forum – Kvinnor och Funktionshinder.
Vi vet att kvinnor mer funktionsnedsättning är utsatta för mer våld och diskriminering än övrig befolkning. Vi vet också att kvinnor med funktionsnedsättning får sämre stöd från samhället. Därför är Institutet för mänskliga rättigheter en nödvändig myndighet.
Jag lämnar nu över till Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne.

Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne
Tack FQ, Forum – kvinnor och funktionshinder. Mitt namn är Jannie Lehman och jag arbetar som jurist och verksamhetsansvarig på Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne.
Sverige har vid ett flertal tillfällen fått kritik just för att vi inte hade inrättat ett oberoende organ som granskar efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Så, i januari 2022 fick vi äntligen en sådan myndighet, och lite mer än ett år senare kommer politiska förslag på att detta institut ska läggas ned. Det är otroligt viktigt att vi har ett oberoende organ som granskar hur Sverige efterlever de människorättskonventioner som vi har skrivit på. Detta innefattar även hur vi hanterar den kritik vi får från internationella organisationer som arbetar med de här frågorna.
Med de orden överlämnar jag till Rättighetscentrum Västerbotten. Varsågoda.

Rättighetscentrum Västerbotten
Tack Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne.
Vi heter Jenny och Lisa och vi kommer från antidiskrimineringsbyrån Rättighetscentrum Västerbotten.
Att slippa bli utsatt för diskriminering är en mänsklig rättighet. Mänskliga rättigheter handlar om oss alla. Vi är många som kämpat för ett MR-institut i Sverige. Det är en självklarhet i en rättsstat.
Varsågod STIL.

STIL och Disability Rights Defenders Sweden
Tack så mycket Rättighetscentrum Västerbotten.
Jag heter Jonas Franksson och jag är ordförande i STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige. Jag är också ordförande för DRDS, Disability Rights Defenders Sweden.
De senaste 15 åren har Sverige gått bakåt när det gäller funktionsrättspolitiken. Det handlar om otillgänglighet, det handlar om rätten till personlig assistans och andra serviceinsatser, och ja det handlar om funktionsrättspolitiken i stort och synen på mänskliga rättigheter på vårt område. För 15 år sedan ratificerade Sverige också funktionsrättskonventionen. Det är alldeles uppenbart att vi behöver Institutet för mänskliga rättigheter för att Sverige ska följa sina åtaganden enligt konventionen och det vore en katastrof om institutet läggs ner.
Jag lämnar nu över till #ingenvanligmyndighet

Unga Rörelsehindrade
Tack STIL och Disability Rights Defenders.
Jag heter Oscar Sjökvist. Jag är ordförande för Unga Rörelsehindrade.
Ungas rättigheter kränks dagligen av staten, kommuner och regioner. Men barn och unga har inte samma möjligheter att få sin röst hörd och heller inte att gå till någon för att få sin rättighet beviljad och tillgodosedd. Därför är det viktigt för oss och för andra barn- och ungdomsorganisationer att MR-institutet fortsätter med sitt viktiga arbete tillsammans med oss, tillsammans med andra organisationer för att våra rättigheter ska vara lika bra och bli ännu bättre och fortsätta vara starka och inte gå i motsatt riktning som det riskerar att göra.
Jag lämnar härmed över till CISV Sweden.

CISV Sweden
Tack Unga Rörelsehindrade.
Mitt namn är Sandra López och jag sitter i styrelsen som Nationell Representant i organisationen CISV Sweden.
CISV är en internationell fredsutbildande organisation där vi bland annat genom internationell lägerverksamhet stärker barn och ungas medvetenhet, kunskap, attityder och förmågor att bidra till en mer rättvis och fredlig värld. Mänskliga Rättigheter är en av våra grundpelare, och mänskliga rättigheter måste vi kämpa för och försvara. Det handlar om oss alla, om vår rätt att verka i samhället fritt från förtryck och diskriminering.
Tyvärr har vi fortfarande en lång väg att gå, såväl globalt som i Sverige. Institutet för mänskliga rättigheter har en viktig roll att se till att Sverige främjar, respekterar och skyddar de mänskliga rättigheterna för alla.
Lägg inte ner institutet för mänskliga rättigheter.
Varsågoda Fonden för mänskliga rättigheter.

Fonden för mänskliga rättigheter (MR-Fonden)
Tack CISV Sverige.
Nu tar MR-Fonden tillbaka budkavlen och tackar alla medverkande 28 organisationer under hashtaggen #ingenvanligmyndighet.
MR-institutet är ingen en vanlig myndighet. Det är ett oberoende institut med uppdrag att främja säkerställandet av mänskliga rättigheter i Sverige.Vi räknar med att regeringen står upp för Sveriges oberoende institut för mänskliga rättigheter och låter det fortsätta verka med bibehållna resurser.

Med detta lämnar vi över budkavlen till regeringen.

–

Under juni månad har 28 organisationer tillsammans genomfört denna budkavle #ingenvanligmyndighet om MR-Institutets betydelse.
Alla medverkandes inlägg finns på Instagramkontot @ingen_vanlig_myndighet

 

Den 11 maj genomförde Fonden för mänskliga rättigheter ett digitalt frukostseminarium om EUs påverkan på mänskliga rättigheter i Sverige. Seminariet möjliggjordes genom Concord Sverige och med medel från EU och Sida med anledning av det svenska ordförandeskapet första halvåret 2023.

Nedan textade klipp för att snabbt få en bild av vad de medverkande delgav.

Det finns också en längre rapport under fliken Publikationer.

Anna-Sara Lind, professor i offentlig rätt, Uppsala universitet

 

Mia Ahlgren, ansvarig för frågor som rör EU och FN, Funktionsrätt Sverige

 

Thomas Hammarberg, tidigare Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter

 

Alice Bah Kuhnke, Europaparlamentariker (MP)

 

—–
Detta seminarium, med tillhörande aktiviteter i form av filmklipp och rapport, var medfinansierat av Europeiska unionen och Sida. Dess innehåll ansvarar Fonden för mänskliga rättigheter, och det återspeglar inte nödvändigtvis Europeiska unionens eller Sidas ståndpunkter.

Hot mot skyddet av mänskliga rättigheter
I början av maj skrev 55 organisationer tillsammans ett öppet brev till statsminister Ulf Kristersson för att få ett tydligt ställningstagande om framtiden för Institutet för mänskliga rättigheter. Institutet, som inrättades i januari 2022, har ett helhetsperspektiv på mänskliga rättigheter och bidrar till att höja kunskapsnivån hos myndigheter och andra samhällsaktörer. En nedläggning av institutet skulle hota skyddet för mänskliga rättigheter i Sverige, skriver organisationerna som efterlyser ett tydligt ställningstagande och besked från statsministern om att Institutet för mänskliga rättigheter i nuvarande form och med oförminskade resurser kommer att kunna fortsätta sitt viktiga arbete.

Står regeringen upp för mänskliga rättigheter?
Sverigedemokraterna vill lägga ner Institutet för mänskliga rättigheter. Under en frågestund i riksdagen ställdes frågan till statsminister Ulf Kristersson om MR-institutet ska finnas kvar. Statsministern kunde inte ge ett tydligt svar: “Om det sedan behövs en separat svensk myndighet för just den uppgiften är jag mer osäker på” . Framtiden för MR-institutet framstår följaktligen som oviss. 

Institutet för mänskliga rättigheter skyddar mänskliga rättigheter i Sverige
Institutet för mänskliga rättigheter (MR-institutet) som inrättades i januari 2022 är en oberoende institution och arbetar för att säkerställa mänskliga rättigheter i Sverige. Även i Sverige sker kränkningar av mänskliga rättigheter. Sverige har fått kritik från Europarådet och FN för brister i efterlevnaden av mänskliga rättigheter. Oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter är ett viktigt verktyg för att stärka grundläggande fri- och rättigheter i världens länder.

Läs det öppna brevet om framtiden för Institutet för mänskliga rättigheter här.

Varför är ett genusperspektiv i fredsprocesser viktigt?

En grundläggande förutsättning för hållbar fred är kvinnors deltagande i fredsprocesser. Kvinnor är ofta en särskilt utsatt grupp under konflikter. Ofta beror detta på bristande skydd för kvinnor och flickor mot genusbaserat våld samt patriarkala och ojämställda maktstrukturer. Det faktum att kvinnor och män drabbas olika av väpnade konflikter, där kvinnor bland annat löper en betydligt större risk för sexuellt våld i samband med konflikt, är något som måste erkännas och aktivt arbetas med under och efter konflikt.

Kvinnor har sällan en röst i fredsprocesser och återuppbyggande insatser. Enligt UN women begränsar det deras möjligheter för återhämtning och rättvisa kopplat till kränkningar mot deras mänskliga rättigheter som ägt rum under konflikten. Dessutom begränsar det möjligheten att delta i lagliga processer och institutioner.

I fredsavtalet som slöts 2016, mellan Colombias regering och gerillagruppen FARC, fanns en unik betoning på inkludering av kvinnor i fredsprocessen. Det är det första fredsavtalet i världen som uttryckligen inkluderar ett genusperspektiv. Ett av de viktigaste sätten att inkludera kvinnor var genom skapandet av en genuskommitté som arbetade aktivt med genusperspektivets närvaro i avtalet och i fredsprocessen. Kommittén bestod av representanter från kvinnoorganisationer, civilsamhället och internationella experter på genusfrågor. Kommitténs särskilda ansvar var att få igenom specifika bestämmelser relaterade till kvinnors rättigheter och jämställdhet. Tack vare kommittén har över 130 fredsbestämmelser introducerats med ett genusperspektiv. Dessutom har det bidragit till att stärka kvinnliga offer för konflikten, och deras organisationer, så de kan de kan ta på sig rollen som förändringsaktörer och ledande personer i fredsbyggandande processer.

I CEDAWs (“Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women”) sammanfattande observationer om Colombia, uttrycker man en allvarlig oro över genusbaserat våld i Colombia. Särskilt kring det fortsatta sexuella våldet mot kvinnor och flickor, inklusive våldtäkt, av alla parter i den väpnade konflikten samt post-mobiliserade grupper. Bland annat är det problem med underrapportering av dessa brott och straffrihet för förövare vilket bidrar till minskat förtroende för staten bland kvinnor och flickor. På grund av maktstrukturer i samhället drabbas bland annat kvinnor och flickor särskilt hårt under och efter konflikter. Därför var genusperspektivets närvaro i den colombianska fredsprocessen ett viktigt steg i rätt riktning.

Sveriges stöd till Colombia har länge fokuserat på ett jämställdhetsperspektiv i fredsbyggandet. MR-fonden har i tre års tid arbetat för att höja rösten hos colombianska konfliktoffer, särskilt de som lever i exil. Vårt arbete har fokuserat på att lyfta och stärka kvinnors röst. Tack vare arbetet har colombianska kvinnor fått möjlighet att delta i fredsprocessen genom olika typer av evenemang och aktiviteter. Bland annat har MR-fonden stöttat den colombianska sanningskommissionens arbete genom att samla in vittnesmål och ge kvinnor en möjlighet att påverka processen med sina erfarenheter, perspektiv och historier.

Vikten av kvinnors deltagande för att skapa och bibehålla fred är erkänt av det internationella samfundet. FNs säkerhetsråd antog Resolution 1325 (UNSCR 1325) om kvinnor, fred och säkerhet den 31 oktober år 2000. Resolutionen belyser kvinnors viktiga roll i förhindrandet av konflikter, fredsförhandlingar, fredsbygge, freds bevarelse, konfliktlösning, återuppbyggande åtgärder och humanitär assistans. Den belyser även vikten av jämlikt deltagande och fullt engagemang i allt arbete för främjandet och bibehållandet av fred och säkerhet. Resolutionen uppmanar alla aktörer att öka kvinnors deltagande och inkludera genusperspektiv i sitt arbete för fred och säkerhet. Dessutom bör alla parter ta särskilda åtgärder för att skydda kvinnor och flickor från genusbaserat våld under konflikt. EU rådet lyfter även detta i sina rekommendationer för sina medlemsstater. Läs mer EU rådets rekommendationer här.

För att belysa temat om kvinnors roll i fredsbyggande anordnar vi på MR-Fonden ett event i samband med Sveriges ordförandeskap i EU. Eventet är finansierat av Concord och anordnas tillsammans med SIDA, Sveriges ambassad i Colombia och UN Women. SWE: Detta event är medfinansierad av Europeiska unionen och Sida. Dess innehåll ansvarar MR-Fonden för, och det återspeglar inte nödvändigtvis Europeiska unionens eller Sidas ståndpunkter.

Registrera dig här för eventet!

Mer information kommer att publiceras på våra sociala medier.

Instagram: @mrfonden

Facebook: Fonden för mänskliga rättigheter (MR-Fonden)

 

Syntolkning bild: En illustration med en vinröd bakgrund. I mitten finns en vit “pratbubbla” infogad med texten: “Vad är genusbaserat våld? Genusbaserat våld är skadliga handlingar riktade mot en individ baserat på könsidentitet eller könsstereotyper. Det grundar sig i ojämställdhet, maktmissbruk och skadliga normer. Den absoluta majoriteten av genusbaserat våld utförs av män mot kvinnor/ flickor. I konfliktdrabbade länder ökar alltid våldet mot kvinnor och flickor. Genusbaserat våld kan inkludera sexuellt, psykiskt, fysitskt och ekonomisk skada samt hot om våld, tvång och manipulation.” Längst ner finns källhänvisning till UNHCR Gender based violence.

Vilken påverkan har EU på mänskliga rättigheter i Sverige? I samarbete med Concord Sverige bjuder Fonden för mänskliga rättigheter in till ett digitalt frukostseminarium för att försöka besvara den frågan.

Hur närvarande är EU i riksdagsarbetet, vilka möjligheter har civilsamhället att påverka på EU-nivå och är mänskliga rättigheter mer närvarande i Bryssel än i den svenska politiken?

För att samtala om detta har vi bjudit in Anna-Sara Lind, professor i offentlig rätt, Mia Ahlgren från Funktionsrätt Sverige, Alice Bah Kuhnke, europaparlamentariker och Thomas Hammarberg, tidigare riksdagsledamot och före detta Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter.

När?
Torsdagen den 11 maj kl 09.00 – 10.00

Var?
På Zoom

Seminariet kommer att skrivtolkas och teckenspråkstolkas.

Välkommen med din anmälan till tessa.laine@humanrights.se senast den 10 maj!

Stockholm den 2 maj 2023

Till statsminister Ulf Kristersson 

Bäste Ulf Kristersson,

Världens länder har tillsammans, genom FN, skapat en omfattande katalog över mänskliga rättigheter. Sverige har anslutit sig till de flesta MR-konventionerna och har därmed en förpliktelse att också efterleva regelverket. Det nya Institutet för mänskliga rättigheter har en viktig uppgift att se till att Sverige på allvar och konkret främjar, respekterar och skyddar de mänskliga rättigheterna.

Sveriges regering arrangerade den 20-21 april en internationell konferens om mänskliga rättigheter i kristider. Flera besökare gav vårt land beröm för arbetet med mänskliga rättigheter inklusive inrättandet – genom lag 2021:642 – av Institutet för mänskliga rättigheter. Inrättandet av en sådan myndighet har rekommenderats av flera granskningskommittéer och grundar sig på Parisprinciperna, antagna av FN:s generalförsamling 1993.

Institutet för mänskliga rättigheter, som inledde sin verksamhet i januari 2022, är en strategisk satsning för ett långsiktigt arbete för mänskliga rättigheter. Detta arbete följer av internationella åtaganden och ska inte vara beroende av regeringars sammansättning eller prioriteringar. Vi, undertecknade organisationer, förväntar oss att Sveriges regering följer dessa åtaganden, avsätter nödvändiga medel samt verkar för att MR-institutet ges grundlagsskydd.

Institutet för mänskliga rättigheter har ett brett mandat att främja säkerställandet av mänskliga rättigheter. Institutet är inte en myndighet bland andra, utan en oberoende institution som kompletterar staten och civilsamhället i granskningen och förverkligandet av mänskliga rättigheter. Enligt lag ska institutet också fullgöra de uppgifter som följer av artikel 33 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, det vill säga att främja, skydda och övervaka Sveriges genomförande av samma konvention. En sådan mekanism har Sverige åtagit sig att etablera i samband med ratificeringen.

Under sitt ordförandeskap i EU har Sverige tagit ställning för att varje medlemsland ska:
• inrätta en institution i enlighet med FN:s Parisprinciper
• anta ett regelverk som gör det möjligt för institutionen att agera oberoende av landets regering
• förse institutionen med ett lämpligt uppdrag och tillräckliga medel för att utföra sina uppgifter effektivt.

Det är ett viktigt ställningstagande som naturligtvis gäller även för medlemslandet Sverige. Som ordförandeland har Sverige också på ett förtjänstfullt sätt identifierat demokratiska värden och rättsstatens principer som ett prioriterat område.

Inom ramen för utrikespolitik och utvecklingssamarbete har Sverige under lång tid tagit stort ansvar för att stärka arbetet med mänskliga rättigheter i andra länder. Regeringen har uttalat ambitionen att mänskliga rättigheter även fortsatt ska vara grundläggande för utrikespolitiken. Det är av stor vikt för Sveriges trovärdighet att regeringen fortsätter att ha höga ambitioner för människorättsarbetet också i Sverige. 

Vid konferensen om mänskliga rättigheter i kris konstaterades att det i dag, i tider av ökat ifrågasättande av rättsstatens principer, demokratisk tillbakagång och intolerans är viktigare än någonsin att slå vakt om de rättigheter som garanterar individens okränkbarhet, frihet och värdighet. Fler människor utsätts för kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter, framför allt i samband med kriser. En viktig slutsats av konferensen är att oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter är ett verktyg för att motverka denna utveckling.

I år fyller FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna 75 år. Regeringens arbete för att stärka demokratin måste bygga på värnandet av de grundläggande fri- och rättigheterna. I ett sådant arbete spelar en nationell människorättsinstitution i linje med internationella krav och FN:s Parisprinciper en central roll. Institutet står för ett nödvändigt helhetsperspektiv och erbjuder stöd för att höja kunskapsnivån hos myndigheter och andra relevanta samhällsaktörer om vad de mänskliga fri-och rättigheterna innebär i praktiken. MR-institutionen är ett unikt verktyg som samordnat kan främja olika rättighetsområden som lyfts fram i regeringsförklaringen.

Vi efterlyser ett tydligt ställningstagande och besked från statsministern om att Institutet för mänskliga rättigheter i nuvarande form och med oförminskade resurser kommer att kunna fortsätta sitt viktiga arbete.

Hälsningar,
Per Hydén, verksamhetschef Agera Värmland
Anna Johansson, generalsekreterare Amnesty International Sverige
Erik Törnlund, ordförande Amnesty Sápmi
Ingvar Rönnbäck, grundare av och ordförande för Another Development Foundation
Jannie Lehman, jurist och verksamhetsansvarig Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne
Annika Heikkinen, verksamhetsledare Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Norr
Olivia Novotny Bill, verksamhetsledare Antidiskrimineringsbyrån Uppsala (ADU)
Annika Lindström, verksamhetschef Antidiskrimineringsbyrån Väst
Sandra Isaksson, ordförande Byrån mot diskriminering i Östergötland
Caroline Isaksson, ordförande CISV Sweden
Anders Pettersson, exekutiv chef Civil Rights Defenders
Åsa Strahlemo, förbundsordförande DHR – Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet
Jonas Franksson, ordförande Disability Rights Defenders Sweden
Maja Sköld, verksamhetsledare Diskrimineringsbyrån Gävleborg
Amélie Poletti Lundström, verksamhetsansvarig Diskrimineringsbyrån Humanitas
Fred Taikon, ordförande É Romani Glinda
Catarina Antikainen, ordförande FIAN Sverige – FIAN Sweden
Ulrika Strand, generalsekreterare Fonden för mänskliga rättigheter
Jessica Smaaland, ordförande FQ, Forum – Kvinnor och Funktionshinder
Nicklas Mårtensson, generalsekreterare Funktionsrätt Sverige
Klas Nelfelt, förbundsordförande Förbundet Sveriges Dövblinda
Nora Eklöv, generalsekreterare Förbundet Unga Rörelsehindrade
Emma Odsell Jangö, verksamhetschef Hej främling Sverige
Måns Molander, sverigechef Human Rights Watch
Mattias Lundekvam, förbundsordförande Hörselskadades Riksförbund
Jamie Bolling, director Independent Living Institute
Malin Nilsson, generalsekreterare Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF)
Johanna Davén, generalsekreterare IOGT-NTO Movement
Hannah Laustiola, generalsekreterare Läkare i världen
Anneli Philipsson, ordförande Malmö mot Diskriminering
Anna Wigenmark, generalsekreterare Ordfront
Prudence Woodford-Berger, ordförande PRO Global/Pensionärer utan gränser
Morten Kjaerum, director Raoul Wallenberg Institute
Peter Sidlund Ponkala, tf förbundsordförande RFSL
Ingela Holmertz, generalsekreterare RFSU
Christina Heilborn, förbundssekreterare Riksförbundet FUB
Michel Demetri, ordförande Romers rättigheter i samhället rf
Maria Frisk, tf ställföreträdande generalsekreterare Rädda Barnen
Ulrika Wiborg, verksamhetsledare Rättighetscentrum Dalarna
Sofie Johansson, verksamhetsledare Rättighetscentrum Halland
Stina Carlsson, verksamhetsledare Rättighetscentrum Norrbotten
Jenny Saba Persson, verksamhetsledare Rättighetscentrum Västerbotten
Lotta Schneider, ordförande Röda Korsets Ungdomsförbund
Liza di Paolo-Sandberg, förbundsordförande SKPF Pensionärerna
Elaine Lindblom, verksamhetschef Sociala Missionen
Eva Eriksson, förbundsordförande SPF Seniorerna
Jonas Franksson, ordförande STIL – Stiftarna av Independent Living i Sverige
Stellan Gärde, Maryam Arfaoui, ordföranden Svenska Avd. av Internationella Juristkommissionen
Veronica Magnusson Hallberg, ordförande Svenska Downföreningen
Annelie Börjesson, ordförande Svenska FN-förbundet
Åsa Henningsson, förbundsordförande Sveriges Dövas Riksförbund
Marcela Kovacsova, ordförande Trajosko Drom
Pernilla Baralt, generalsekreterare UNICEF Sverige
Emmeli Wulfstrand, ordförande Verdandi – arbetarnas socialpolitiska organisation
Ann-Katrin Sundman, Lilian Eriksson och Anna Hartmann, Äldreupproret
Caroline Daly, verksamhetsansvarig Örebro Rättighetscenter

Listan uppdateras löpande. 

Stockholm 2023-03-27

Till: Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell

Bäste Johan Forssell,
Organisationer i det civila samhället är bland de viktigaste verktyg som människor har för att förbättra sin situation och sitt samhälle. Ett exempel bland många är Fonden för mänskliga rättigheters samarbete i Myanmar där exempelvis lokala hbtqi-organisationer har kunnat bidra med sina vittnesmål i dokumentationen av människorättskränkningar så att även deras perspektiv synliggörs. Detta är av högst vikt, inte bara nu utan även i ett framtida sanningssökande för att de utsatta ska få upprättelse för de allvarliga kränkningar som begåtts mot dem.

Vi vet att ett aktivt, demokratiskt civilsamhälle gör det möjligt för människor att gå samman och hantera gemensamma problem liksom att ha en starkare röst i samhället. I länder med utbredd fattigdom och förtryck är ett starkt civilsamhälle helt avgörande för människors strävan efter bättre liv.

Därför var det med glädje som vi noterade regeringens löfte att öka andelen stöd till civilsamhället i biståndet, men med besvikelse som vi inte såg någon satsning på detta i budgeten.

Nu finns en ny chans, med de 1,2 miljarder som finns kvar att fördela till biståndsverksamhet i vårändringsbudgeten. Inom plattformen CONCORD Sverige har vi analyserat februariprognoserna från Migrationsverket och Arbetsförmedlingen, och konstaterat att denna summa av budgeterade asylavräkningar inte kommer att nyttjas av dem. Därför finns redan minst 1,2 miljarder att fördela till biståndsverksamhet i vårbudgeten.

Det är bra att detta gör en ökning av biståndsverksamheten möjlig. Det uppväger inte hela den minskning av biståndet som regeringen tidigare gjort, men det ger en ny möjlighet att leva upp till åtagandena i den politik som regeringen lagt fast.

Varje krona för mänsklig säkerhet, mänskliga rättigheter, mänsklig utveckling och mänsklighetens framtid på en levande planet är viktig och kan via lokalt förankrade krafter i civilsamhället göra skillnad i människors liv. Det behövs mer än någonsin i den perfekta storm som spridit sig över världen med konflikter, ekonomiska kriser och ökad ojämlikhet, hungerkris, miljö- och klimatkris, och backlash för jämställdhet och demokrati.

Här är våra rekommendationer till Dig och regeringen inför fördelningen av de 1,2 miljarderna:

1. Avsätt ytterligare en halv miljard till civilsamhällesanslaget
Med ytterligare en halv miljard till detta anslag lever regeringen tydligt upp till löftet om att öka andelen bistånd till civilsamhället. Anslagspost 5 i budgeten är den del av biståndet som uttryckligen syftar till att stärka ett fritt och demokratiskt civilsamhälle i Sveriges samarbetsländer, med kapacitet att bidra till bättre villkor för människor. Dessutom ger mer resurser till detta anslag också mer till flera andra av regeringen prioriterade områden, som jämställdhet, klimat och miljö, hälsa samt stöd till demokratikämpar och människorättsförsvarare.

2. Säkerställ att satsningen på civilsamhället blir en långsiktig inriktning
Regeringen har effektivitet, transparens och långsiktighet som ledord i biståndspolitiken. Lägg stödet till civilsamhället via anslagspost 5 på en ny och högre nivå och kommunicera att denna nivå är det nya normala även på sikt, så att ryckighet och onödig byråkrati undviks och avtalsparter inom det svenska biståndet kan fokusera på innehåll och resultat.

3. Ta chansen att leva upp till försummade löften ur regeringens ”Bana för bistånd”
Det finns även andra exempel på att minskningar av anslag i biståndsbudgeten slog hårt mot uttalade prioriteringar i regeringens egen politik. Här finns det nu en chans att tillföra resurser till sådana prioriteringar. Fonden för mänskliga rättigheter ser att en satsning på Latinamerika och då särskilt med fokus på Kuba är rätt väg att gå för att leva upp till regeringens prioritering av demokratibistånd till människorättsförsvarare och demokratikämpar eftersom dessa är bland de mest isolerade i hela regionen, med mycket litet utrymme att verka för en positiv utveckling i sitt land.

Visst kan vi och våra internationella samarbetsorganisationer förvänta oss att Du och regeringen i vårbudgeten infriar löftet och använder de outnyttjade 1,2 miljarderna till att öka andelen bistånd som går till civilsamhället?

Vänliga hälsningar,
Ulrika Strand
Generalsekreterare
Fonden för mänskliga rättigheter

CONCORD Sverige har publicerat en artikel på deras hemsida utifrån brev från 20 organisationer, inklusive MR-Fonden, som har skickats ut till minister Forssell. Läs artikeln på CONCORD:s hemsida: 20 organisationer till ministern inför vårbudgeten: Infria försummade löften – CONCORD Sverige

Fonden för mänskliga rättigheter (MR-Fonden) har de senaste åren utforskat hur regionala människorättssystem i Afrika, Nord- Central- och Sydamerika samt Europa kan bidra till fred och säkerhet i sina respektive regioner. Arbetet har resulterat i tre rapporter och nu lanserar vi även policy briefs på rapporterna. Dessa policy briefs sammanfattar slutsatserna i rapporterna och riktar sig till beslutsfattare, civilsamhällesaktörer, forskare, studenter och andra som är intresserade av att veta mer om regionala människorättssystem och deras möjlighet att främja mänskliga rättigheter, fred och säkerhet – och hur dessa system kan stödjas och stärkas.

Policy briefs och de fullständiga rapporterna finns här: Regional human rights systems-arkiv – Fonden för mänskliga rättigheter (MR-Fonden) (mrfonden.se).

(ENGLISH)
The Swedish Foundation for Human Rights is launching policy briefs on regional human rights systems and their contribution to human rights, peace and security 

The last couple of years the Swedish Foundation for Human Rights (MR-Fonden) has explored how regional human rights systems can contribute to peace and security in Africa, the Americas and in Europe. This research has resulted in three reports and we are now launching policy briefs on these reports. The policy briefs are useful for decision makers and policy makers, civil society actors, scholars, students and others who are interested to learn more about the regional systems and their role in promoting human rights and peace and security – and how these systems can be used and supported. 

The reports and policy briefs are found here: Regional human rights systems-arkiv – Fonden för mänskliga rättigheter (MR-Fonden) (mrfonden.se)