MR-nätverket medverkade på toppmöte om ett starkare institut för mänskliga rättigheter
Den 18 oktober arrangerades ett digitalt toppmöte om förutsättningar för att stärka arbetet för mänskliga rättigheter i Sverige. Fonden för mänskliga rättigheter och Funktionsrätt Sverige medverkade i toppmötet som representanter för civilsamhällets MR-nätverk.
Under det senaste året har det blivit smärtsamt uppenbart att överlevnaden för Institutet för mänskliga rättigheter är beroende av politiska prioriteringar. Civilsamhället har under året skrivit brev till statsminister Ulf Kristersson och drivit kampanjen #Ingenvanligmyndighet.
MR-institutet hade på onsdagen bjudit in internationella och nationella experter till ett toppmöte om institutets arbete. Samtliga talare betonade vikten av att stärka arbetet med mänskliga rättigheter i Sverige.
Mer specifikt handlade diskussionen vid toppmötet om vad som krävs för att det svenska MR-institutet ska uppnå högsta internationella status och arbeta i enlighet med FN:s så kallade Parisprinciper.
Den nära relationen till civilsamhället betonades
Charlotta Göller och Mia Ahlgren representerade civilsamhällets nätverk för mänskliga rättigheter. De underströk MR-institutets nära relation till civilsamhället och vikten av att säkerställa institutets förmåga att fylla rollen som en ”oberoende övervakningsmekanism” enligt Funktionsrättskonventionen.
– Det var ett samfällt och imponerande stöd frånde internationella institutionerna. Men många betonade också att det behövs fler åtgärder för att säkerställa MR-institutets fortsatta existens och finansiella oberoende, säger Charlotta Göller, Fonden för mänskliga rättigheter, samordnare av civilsamhällets MR-nätverk.
Behov av en klagomålsprocess
En del av det digitala toppmötet handlade specifikt om MR-institutets uppdrag att främja, skydda och övervaka genomförandet av Funktionsrättskonventionen i Sverige. Anna Bruce från RaoulWallenberginstitutet presenterade preliminära resultat från en studie om åtagandet enligt konventionen, som även gäller funktionsrättsorganisationernas rätt att vara involverade i övervakningen av att rättigheterna följs.
– Vi tog bland annat upp att det måste finnas en möjlighet för både individer och organisationer att lämna klagomål när man upplever att rättigheterna i konventionen kränks. Idag är det svårt att veta vem som har ansvaret och ännu svårare att få upprättelse. Vi ser fram emot en fördjupad dialog om vad som krävs för att uppfylla åtaganden i konventionen, säger Mia Ahlgren från Funktionsrätt Sverige.
Bland övriga talare vid toppmötet återfanns jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg, ordförande för riksdagens konstitutionsutskott Ida Karkianen och ledare för olika MR-organ inom FN och EU.
