Författare: Maja Johansson

Syntolkning: På bilden syns Ulrika Westerlund, Kristina Sehlin MacNeil, Elias Ibrahim och Hanin Shakrah som står bredvid MR-Fondens logga.

Under MR-dagarna arrangerade MR-Fonden ett seminarium med flera kunniga röster: Hanin Shakrah från Institutet för mänskliga rättigheter, Elias Ibrahim, Afrosvenskarnas Riksorganisation och Ulrika Westerlund, riksdagsledamot. Moderator för samtalet var Kristina Sehlin Macneil, docent, forskare och biträdande föreståndare vid Várdduo samt ledamot i styrelsen för Fonden för mänskliga rättigheter.  Seminariet tog vid där Institutet för mänskliga rättigheter lämnar sin kartläggning av situationen för människorättsförsvarare i Sverige och möter människorättsförsvarare från olika delar av samhället som delar sina erfarenheter, reflektioner och farhågor – nu och i framtiden.  

Hanin delade med sig av kartläggningen vilken visar på ökade svårigheter för anställda att engagera sig inom politik eller civilsamhället utanför arbetet, även när dessa inte står i konflikt med uppdrag inom anställningen. Dessutom lyftes också de minskade resurserna till civilsamhällesorganisationer som gör att civilsamhället krymper och därmed medför stora påfrestningar för människorättsförsvarare. Andra tendenser för människorättsförsvarare i Sverige är en ökande rädsla för konserverna av att försvara mänskliga rättigheter. Detta inkluderar både rättsliga påföljder samträdsla för att förlora jobbet eller bli utsatt för trakasserier och hot.   

Ulrika berättade om behovet av ett bättre samarbete och dialog mellan beslutsfattare och civilsamhället för att förhindra fortsatt krympande av civilsamhället. Detta kan inkludera att dela med sig av rapporter och information som civilsamhället och andra myndigheter som verkar för mänskliga rättigheter sammanställer. Dessutom uppmärksammades hur politik och sociala medier bidrar och förstärker en negativ uppfattning av människorättsförsvarare med retorik och felaktiga uppgifter.  

Elias betonade behovet av förbättrad praxis och stärkt rättslig reglering för att på ett effektivt och rättssäkert sätt kunna använda juridiken till försvar av människorättsförsvarare. Samtidigt lyfte han att den lagföring som människorättsförsvarare utsätts för behöver förändras, då de ofta saknar tillräckliga resurser för att försvara sig i rättsprocesser och att detta riskerar att leda till att färre personer engagerar sig som människorättsförsvarare.  

Syntolkning: Bilden är tagen på alla paneldeltagare under seminariet, till höger syns en stor skräm som visar MR-Fondens logga.

MR-Fonden vill rikta ett varmt tack till alla som deltog i panelen och lyssnade till seminariet. Tack för att ni bidrog till ett viktigt och engagerande samtal. 

Övergångsrättvisa handlar om hur ett samhälle tar ansvar för sitt smärtsamma förflutna. Det innebär att erkänna övergrepp och orättvisor, lyssna till dem som drabbats och skapa förutsättningar för förtroende och en gemensam framtid. Centrala frågor är hur rättvisa kan uppnås efter övergrepp, på vilket sätt staten kan ta ansvar för historiskt förtryck och diskriminering, och hur övergångsrättvisans verktyg kan bidra till att förhindra upprepning av sådana övergrepp. Detta är särskilt relevant i arbetet med sanningskommissionen för det samiska folket samt sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväneroch lantalaiset.  

Under MR-dagarna 2025 arrangerade Enskilda högskolan Stockholm (EHS) och Fonden för mänskliga rättigheter ett Human Rights café med fokus på sanningskommissioner, maktrelationer och vad som krävs för verklig försoning. Panelsamtalet samlade flera kunniga röster: Krister Stoor, ledamot i sanningskommissionen för det samiska folket, Josephine Ylipää, representant från Svenska Tornedalingars Riksförbund (STR-T), samt Kristina Sehlin Macneil, docent, forskare och biträdande föreståndare vid Várdduo. Moderator för samtalet var Johanna Romare, lektor och studierektor vid avdelningen för mänskliga rättigheter och demokrati vid EHS. 

Panelsamtalet bjöd på givande och viktiga diskussioner. Seminariet synliggjorde brister i finansiering samt statens roll och ansvar i sanningskommissionernas arbete. Josefin Ylipää, sakkunnig med lång erfarenhet av frågor som rör tornedalingar, kväner och lantalaiset påpekade att ansvaret för detta arbete i dagsläget vilar på urfolkens organisationer och andra aktörer. Situationen försvåras ytterligare av Sveriges särskilda konstellation, där statligt ägda företag och potentiella intressekonflikter bidrar till att frågor om gottgörelse och rättigheter för urfolken framstår som särskilt komplexa. 

Josephine Ylipää, poängterade även att Sverige alltid har varit ett mångkulturellt land och att denna förståelse måste utgöra en grund för både sanningssökande och politiskt beslutsfattande. Hon lyfte även hur fortsatta rättighetskränkningar mot samer, tornedalingar, kväner och lantalaiset bidrar till spänningar mellan grupperna och kan ses som en ytterligare konsekvens av situationen.  

Krister Stoor, framhöll även att arbetet för den samiska sanningskommissionens arbete inte avslutas i och med publiceringen av slutrapporten, utan fortsätter genom att utkräva statens ansvar för genomförandet av de åtgärder och rekommendationer som ska presenteras. 

Kristina Sehlin Macneil bidrog till samtalet genom att belysa de ojämna maktförhållanden som präglar både sanningskommissionerna och samhället i stort. Dessa blir särskilt tydliga när man granskar vilka resurser olika aktörer har tillgång till och på vems villkor arbetet bedrivs. Avslutningsvis framhöll hon att verklig förändring kräver att de som innehar makt i ett ojämnt maktförhållande tar ansvar och säkerställer att villkoren utformas utifrån perspektiven hos dem med mindre makt. 

MR-Fonden och EHS vill rikta ett varmt tack till alla som deltog i panelen och lyssnade till HR-cafét. Tack för att ni alla bidrog till ett viktigt och engagerande samtal.  

Syntolkning: På bilden syns Laura Fonseca Peña när hon sitter längst fram i rummet och presenterar framför resterande av deltagarna vid MR-cafét. 

Den 20 november presenterade Fonden för mänskliga rättigheter och Enskilda Högskolan Stockholm det andra mänskliga rättighetscafét. Temat för cafét var civilsamhällets arbete för sanning, rättvisa och försoning i samhällen påverkade av våld och förtryck med utgångspunkt i MR-Fondens partnerorganisationer.  

Vi fick även möjlighet att välkomna Laura Fonseca Peña som är människorättsförsvarare och talesperson för Semillas de Dignidad och representerar Colombia-Europe-United States Coordination (CCEEU). Laura delade med sig av sina erfarenheter från hennes 14 år som människorättsförsvarare.  

Laura presenterade de framsteg som gjorts genom att implementera rekommendationerna från kommissionen för sanning, samexistens och icke-upprepning. Däremot finns det många kvarstående utmaningar, bland annat att implementera rekommendationer som syftar till att förbättra livsvillkoren för etniska grupper, kvinnor och HBTQI+ individer.  

Enheten för sökande efter personer som anses saknade har återkommande institutionella utmaningar där koordinationen mellan olika mekanismer inom enheten leder till ytterligare tvister som fördröjer arbetet. Den särskilda jurisdiktionen för fred som utgör en övergångsrättslig mekanism har fortsatta hinder för att jobba enligt sitt fulla mandat trots flera framsteg inom arbetet att utreda och fastställa kriminella handlingar och ansvariga individer.  

Fonden för mänskliga rättigheter delade också med sig av information gällande partnerorganisationer i Myanmar/Burma samt om sanningskommissionen för det samiska folket och sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset.  

Samtalet gav värdefulla insikter om betydelsen av att rekommendationer gällande sanning, gottgörelse och icke-upprepning implementeras även i praktiken genom hela det rättsliga systemet från nationell till lokal nivå. Dessutom väckte samtalet viktiga frågor om hur man kan säkerställa att institutioner och mekanismer kan fullfölja sitt fulla mandat?  

Detta initiativ genomförs genom ett samarbete mellan Fonden för mänskliga rättigheter och Enskilda Högskolan Stockholm i syfte att sprida kunskap samt främja debatt och diskussion.  

Initiativet går även i linje med MR-Fondens arbete med övergångsrättvisa gällande upprättelse för kränkningar av mänskliga rättigheter. Arbetet med övergångsrättvisa inkluderar bland annat människorättskränkningar mot romer och svenska samer samt i Colombia, Burma och östra Europa.  

Vi vill tacka alla som deltog i mänskliga rättighetscafét och för era meningsfulla frågor och engagerande diskussioner.   

Nästa människorätts café hålls under MR-dagarna i december.  

Vi hoppas få träffa er där!   

 

How does civil society work for truth, justice, and reconciliation in societies affected by violence and oppression? This time, the Swedish Foundation for Human Rights shares experiences from its partner organizations’ work. 

🌍 Welcome to an interactive dialogue that highlights civil society’s important contribution to transitional justice in different contexts.  

☕ HR-Café is an opportunity to meet, discuss, and get inspired 

📅 Date: November 20
⏰ Time: 17:30 – 18:45 

Address: Medborgarplatsen 4, 7tr, Sensus studieförbund  

Language: Swedish & English 

📩 Registrations: Registration: HR-Café November 20

Den 24 oktober 1945 bildades Förenta nationerna (FN), idag på FN-dagen uppmärksammas tillfället då FN-stadgan trädde i kraft vilket i år är 80 år sedan. Sedan FN bildades har organisationen, dess medlemsländer och civilsamhället arbetat för att skapa en regelbaserad världsordning som bygger på mänskliga rättigheter, humanitär rätt och folkrätt. En sådan ordning är avgörande för att alla människor ska kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter och för en fredlig värld. Idag ser vi ett stort hot mot den regelbaserade världsordningen till följd av krig, konflikter, klimathot, auktoritära regimer, samt nationella och ekonomiska intressen. Dessa hot utgör därmed ett angrepp på de mänskliga rättigheterna och freden. FN-dagen påminner oss om att den regelbaserade världsordningen inte är självklar utan måste ständigt värnas om.   

Syntolkning: Mot en blå bakgrund står det “Förenta nationerna 80 år” samt en bild på FN:s logotyp. Till höger på bilden syns en olivkvist och i vänstra övre hörnet syns en duva med en olivkvist i näbben. I övre högra hörnet syns MR-Fondens logga.  

Syntolkning: På bilden syns Göran Collste under föreläsningen. Bredvid honom står det på en bildskärm “Restoring the dignity of the victims” “On global rectificatory justice”.

Den 25 september presenterade Fonden för mänskliga rättigheter och Enskilda Högskolan det första mänskliga rättighets cafét för höstterminen. Talaren var Göran Collste, professor emeritus vid Linköpings universitet, som bjöd på intressanta och meningsfulla diskussioner kring bland annat historisk rättvisa, hur det kan uppnås och varför det är viktigt.  

Göran ledde engagerande samtal om frågor som: vad innebär historisk rättvisa? Hur och när kan gottgörelse krävas? Är det möjligt att gottgöra? Vem bär ansvaret? Han lyfte också svårigheterna med att använda historisk dokumentation i rättsprocesser då information från brott, såsom slavhandeln, ofta är undangömt. När information undanhålls hindrar man även människor från att ta del av sin historia vilket i sin tur upprätthåller förtryckande strukturer.  

Genom att dela med sig av forskning och kunskap betonade Göran att rättvisa kan ses som en process av återställande. Historiska orättvisor utgör en förpliktelse att gottgöra skador och lidande som orsakas. I detta perspektiv innebär återställande rättvisa att krav på gottgörelse kan framföras så länge negativa konsekvenser av brotten kvarstår. För att uppnå en sådan rättvisa presenterade Göran olika former av kompensation som innefattar bland annat ömsesidig respekt, jämlikhet, offentliga ursäkter och arbete för att brotten inte ska upprepas. Han betonade även att kunskap och information om den historiska kontexten krävs för att gottgörelse ska kunna ske.  

När det gäller frågan om hur lång tid efter brott begåtts kan rättvisa krävas delade Göran perspektiv som visar att det inte är möjligt att sätta en tidsgräns. Brott som begås mot folkgrupper och minoriteter har ofta bestående konsekvenser, inte minst lever minnet vidare i generationer. Rättvisa får därmed en tvådimensionell karaktär, gottgörelsen syftar till brott som har begåtts och blickar samtidigt mot framtiden och de förändringar som krävs.  

Samtalet väckte viktiga frågor om kopplingen mellan övergångsrättvisa och historisk rättvisa, hur kan dessa två perspektiven kopplas? Kan de förenas och stärka varandra? 

Detta initiativ genomförs genom ett samarbete mellan Fonden för mänskliga rättigheter och Enskilda Högskolan Stockholm i syfte att sprida kunskap samt främja debatt och diskussion.  

Initiativet går även i linje med MR-Fondens arbete med övergångsrättvisa gällande upprättelse för kränkningar av mänskliga rättigheter. Arbetet med övergångsrättvisa inkluderar bland annat människorättskränkningar mot romer och svenska samer samt i Colombia, Burma och östra Europa.  

Vi vill tacka alla som deltog i mänskliga rättighets cafét och för era meningsfulla frågor och engagerande diskussioner.  

Håll utkik efter nästa människorätts café och vi hoppas få träffa er där!  

Syntolkning: Mot en grå bakgrund står det med vita bokstäver “Fonden för mänskliga rättigheter står bakom debattartikel om prioriteringar i biståndsbudgeten”. På bilden syns sex staplar med mynt där varje stapel blir högre och högre. Bredvid högsta stapeln är det en beige påse med mynt där en hand på bilden lyfter ett mynt över påsen. I övre högra hörnet syns MR-Fondens logga. 

Fonden för mänskliga rättigheter med 26 andra civilsamhällesorganisationer står bakom debattartikel om prioriteringar i biståndsbudgeten

Debatten uppmärksammar bland annat att biståndsbudgeten innehåller satsningar på Ukraina för motsvarande 10 miljarder kronor för 2026. Pengarna utgör ett viktigt stöd för Ukraina men det innebär också att biståndet som går till länder utanför Europa minskar. Det direkta biståndet till Afrika, Latinamerika och Mellanöstern har nästan halverats under perioden 2021 – 2025. Artikeln understryker också vikten av att Sverige, som utvecklings- och fredsaktör, fortsätter att bygga relationer med en bred grupp länder i linje med nationella intressen. Slutligen betonas betydelsen av att inte ställa biståndsinsatser mot varandra utan uppmanar regeringen att finansiera Sveriges civila stöd till Ukraina utöver biståndsbudgetens ram. 

Läs hela artikeln här: Aftonbladet – Ukrainastödet större än biståndet till hela Afrika

 

 

 

 

 

Syntolkning: på bilden syns ett kollage av tre bilder som består av en bild på äldre hus, en bild på pelarna till en äldre byggnad samt en närbild på ett kartområde över Europa   

Övergångsrättvisa – ett sätt att bygga för fred och demokrati i tider av kris och konflikt  

Ett av MR-Fondens expert- och fokusområden är övergångsrättvisa (transitional justice). Syftet med övergångsrättvisa är att hantera och åtgärda allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter som har skett i samband med interna konflikter eller förtryckande regimer. Övergångsrättvisa består av fyra grundpelare: sanningssökande, där fakta om kränkningar fastställs; tillgång till rättvisa, genom exempelvis domstolar för att identifiera och åtala förövare; gottgörelse för offren; och garantier för icke-upprepning, genom reformer för att förhindra framtida övergrepp. Genom att kombinera dessa aspekter kan övergångsrättvisa skapa ett samhälle där rättvisa och respekt för mänskliga rättigheter inte bara återställs utan också blir en grund för långsiktig fred och stabilitet.  

MR-Fonden har arbetat både nationellt och internationellt med frågor om sanningssökande. Som en del av detta arbete har vi bland annat samlat in vittnesmål till Colombias Sanningskommission under 2020–2022 och drivit på för en svensk Sanningskommission för det samiska folket som blev verklighet 2021.  

Ett intressant och viktigt exempel på en annan organisation som arbetar med övergångsrättvisa är Memorial. I dagens Ryssland finns liten möjlighet att driva dessa processer i större skala för att åstadkomma fred, försoning och respekt för mänskliga rättigheter. Däremot är det av stor vikt att förbereda inför ett kommande maktskifte, när det uppstår ett ”window of opportunity”, en möjlighet till förändring den dag Putin inte längre sitter vid makten. Memorial arbetar för att se till att rätt förutsättningar finns på plats den dagen, bland annat genom en plan som inkluderar ett “första hjälpen kit” för Ryssland under de första 100 dagarna efter Putin.  

“To increase the chance of sustainable peace and Russia’s successful transition to democracy and the rule of law, we must design the most urgent actions of the first post-Putin government well in advance — it would be too late to do this on Day One. Therefore, we offer not just a set of ideas, but also a portfolio of practical documents such as policy papers and action plans as well as draft laws, decrees, and international treaties. These materials address not only what must be done but also how to do it.” 

UPPMANING FRÅN MEMORIAL 

We have one message: the world (West in particular) must know what to demand from the new Russian authorities. And not only in foreign policy, but also in domestic policy.

Therefore, support for the “100 Days” project is needed to create opportunities for discussion with various stakeholders. We view this publication as an invitation to discuss the future of Russia. 

Läs mer här: 100 days after

 

FN:s råd för mänskliga rättigheter antar rekommendationerna Sverige fått i samband med den universella periodiska granskningen 

Idag närvarar Institutet för mänskliga rättigheter i Genève när FN:s råd för mänskliga rättigheter antar rekommendationerna Sverige fått i samband med den universella periodiska granskningen. Inför granskningen av Sverige har flera civilsamhällesorganisationer gått ihop för att skriva en gemensam rapport under samordning av Fonden för mänskliga rättigheter.  

Av de 315 rekommendationer som Sverige fick av medlemsstaterna har 203 accepterats av regeringen. Av de som inte accepterats finns bland annat urfolks rätt till fritt och informerat förhandssamtycke samt tilläggsprotokollet som gör det möjligt att framföra kränkningar av barns rättigheter direkt till FN:s barnrättskommitté.  

Rekommendationerna tillhör den universella periodiska granskningen som är en internationell mekanism där FN:s medlemsstater granskas utifrån människorättssituationen. Granskningen baseras på Sveriges internationella åtaganden för att främja och respektera mänskliga rättigheter. Vid nästa granskning förväntas Sverige redogöra för hur åtagandena genomförts.  

För mer information se Institutet för mänskliga rättigheters inlägg: LinkedIn Institutet för mänskliga rättigheter  

Syntolkning: På bilden syns flertalet länders flaggor och i bakgrunden skymtar FN-kontoret i Genéve