Läs pressmeddelande från Svensk insamlingskontroll

Foto från seminarium, Josefina Skerk klädd i samisk dräkt talar i mikrofon.

Fonden för mänskliga rättigheter öppnar 90-konto – en kraftsamling för motvikt

I över 30 år har Fonden för mänskliga rättigheter arbetat för att stärka utsatta grupper och bidragit till att deras rättigheter respekteras, i Sverige och globalt. Nu öppnar organisationen ett 90-konto för att flytta fram positionerna i en tid när människorättsfrågor som länge har ansetts självklara återigen ifrågasätts inom delar av samhället.
– På vissa sätt är vi tillbaka där vi började och det är en oroande utveckling, säger 
Ulrika Strand, Generalsekreterare för Fonden för mänskliga rättigheter.

När Fonden för mänskliga rättigheter, även kallad MR-Fonden, grundades i början av 90-talet fanns det en utbredd rädsla att en människorättslig ansats skulle göra det svårare för organisationer att effektivt kunna hjälpa utsatta. Många ansåg att frågan var för politiserad. Det var den huvudsakliga anledningen till att organisationerna bakom MR-Fonden, bland annat Rädda Barnen och Svenska Röda Korset, valde att starta Fonden i stället för att arbeta med området inom egen regi.

– Mänskliga rättigheter diskuterades mycket och många ville bidra, men man var rädd att det skulle bli för svårt att nå utsatta grupper i olika delar av världen om man samtidigt satte press på regeringarna att ta sitt ansvar. Genom att grunda MR-Fonden kunde man arbeta med frågan indirekt, utan att det syntes så mycket, säger Ulrika Strand och lägger till:

– Sedan slog det om ganska snabbt och det blev ett krav att arbeta med mänskliga rättigheter. Det gjorde att stiftarorganisationerna byggde ut sitt eget människorättsarbete och 2008 tog Sensus Studieförbund över ansvaret som vår huvudman. Genom Sensus Studieförbunds arbete och närvaro i de flesta svenska kommuner kan MR-vi nå ut brett med vårt arbete och knyta det till folkbildningsinsatser.

Upprättelse efter förtryck

Under de senaste åren har MR-Fondens fokus bland annat legat på övergångsrättvisa. Arbetet innebär att verka för upprättelse efter kränkningar av mänskliga rättigheter – ofta i spåren av en intern väpnad konflikt eller en diktatur. Utomlands har arbetet fokuserat på bland annat utsatta i det krigsdrabbade Colombia och det under lång tid militärt styrda Burma. I Sverige har MR-Fonden arbetat med upprättelse för de historiskt förtryckta folkgrupperna romer och samer.

– Till en början kan det framstå som olika frågor eftersom förtrycket som grupperna har upplevt och den politiska kontexten skiljer sig, men arbetet för upprättelse har mycket gemensamt oavsett var det sker. Det handlar till stor del om att lyssna på dem som har utsatts och på olika sätt tillgodose offrens rätt till sanning, rättvisa och gottgörelse. I förlängningen ska det också bidra till försoning och hållbar fred så att historien inte upprepas, säger Ulrika Strand.

90-kontot ska bidra till vändning

MR-Fondens arbete sammanfattas i stöd till utsatta människorättsförsvarare, återkommande rapporter och granskningar som används för att generera debatt och öka efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna, utbilda makthavare och sprida kunskap. Under lång tid har svenska politiker varit betydligt mer lyhörda och intresserade av människorättsfrågor jämfört med många andra länder, men under senare år har MR-Fonden upplevt att det har blivit svårare att få gehör. Det är en av anledningarna till att organisationen vill stärka verksamheten och nu öppna ett 90-konto.

– Även om väldigt mycket är bättre idag är situationen inte helt olik den i början av 90-talet när vi grundades. Förståelsen för mänskliga rättigheter har sjunkit generellt och de anses inte lika prioriterade som tidigare, och det riskerar att leda till ökade brister i staters hantering av utsatta grupper. Den utvecklingen har vi sett globalt och när vi nu ser samma tendenser i Sverige vill vi kraftsamla för att vara en motvikt, säger Ulrika Strand innan hon avslutar:
– Då är 90-kontot ett väldigt bra sätt att skicka en signal både om att vi gärna tar emot stöd till dem som vill bidra och att det går att lita på att pengarna går till det avsedda ändamålet. Vi hoppas att det ska bidra till att ge oss en bättre plattform så att vi kan arbeta ännu effektivare och stå emot de senaste årens oroande trend.

 

Intervjun är gjord av Svensk Insamlingskontroll och finns att läsa på deras hemsida