Colombia: Våld och svagt skydd driver urfolk i Sierra Nevada in i ökad isolering

När mörkret faller över bergen i Sierra Nevada de Santa Marta förändras vardagen i urfolks-samhällena. Rörelsefriheten minskar när familjer undviker vissa områden eller lämnar sina hem tillfälligt för att skydda barn och äldre. Utvecklingen beskrivs som en gradvis isolering där både skolvägar, odlingsmarker och sociala band påverkas. 

Under årets första månader har situationen i Sierra Nevada de Santa Marta i norra Colombia förvärrats ytterligare. Regionen, som utgör ett av landets mest betydelsefulla urfolksterritorier, präglas av en alltmer komplex humanitär och människorättslig kris där väpnade konflikter, territoriella intrång och bristande statligt skydd sammanfaller. Utvecklingen kopplas till en pågående konflikt mellan två väpnade aktörer i området, Autodefensas Conquistadoras de la Sierra Nevada (ACSN) och Clan del Golfo, vars territoriella strider påverkar civila urfolkssamhällen i flera delar av regionen. 

Urfolkssamhällena, däribland Wiwa, Arhuaco, Kankuamo och Kogui, befinner sig i en allt mer utsatt position. Våldet påverkar inte enbart individers säkerhet, utan slår direkt mot samhällenas sociala struktur, kulturella kontinuitet och kollektiva rättigheter. 

En av de mest uppmärksammade händelserna är mordet på Elizabeth Mojica, en Wiwa-lärare i samhället La Laguna. Enligt FN:s människorättskontor kopplas händelsen till väpnade grupper verksamma i området. Hon beskrivs i lokala vittnesmål som en central person i samhället, en lärare vars arbete omfattade både undervisning och upprätthållandet av språk, kultur och social sammanhållning. Hennes död har blivit en symbol för den ökande risk som civila i urfolkssamhällen möter i Sierra Nevada, där utbildningspersonal, ledare och familjer i allt högre grad påverkas av våldets närvaro i vardagen. 

Utvecklingen innebär för Wiwa–familjer inte bara en säkerhetsrisk, utan en direkt påverkan på livets mest grundläggande strukturer. Flera lokala vittnesmål som dokumenterats av människorättsorganisationer beskriver hur familjer begränsar sina rörelser, undviker vissa områden och i vissa fall lämnar sina hem temporärt för att skydda barn och äldre. Det handlar inte om en enskild händelse, utan om en gradvis förändring av vardagen: skolvägar som inte längre används, odlingsmarker som inte längre nås och sociala relationer som bryts när samhällen isoleras. 

Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter (IACHR) har uttryckt allvarlig oro över utvecklingen i Sierra Nevada och konstaterar att våldet har förvärrats, med fortsatta hot, tvångsförflyttningar och attacker mot urfolkssamhällen. Samtidigt varnar Colombias människorättsombudsman för att väpnade gruppers närvaro i urfolkens territorier skapar ett högriskläge där civila utsätts för hot, rekrytering och kraftigt begränsad rörelsefrihet. 

Sierra Nevada de Santa Marta, ett territorium under tryck 

Sammantaget pekar IACHR, människorättsombudsmannen och människorättsorganisationer som vår samarbetspartner CAJAR på ett mönster där väpnad närvaro, illegala ekonomier och svagt statligt skydd överlappar. Resultatet är en situation där urfolkens territorier gradvis fragmenteras och där civila samhällen lever med en konstant osäkerhet som påverkar alla delar av livet. 

När familjer inte längre kan röra sig fritt påverkas tillgången till mat och vatten. När samhällen isoleras försvagas utbildning och vård. När heliga platser inte längre kan besökas bryts även kulturella och andliga praktiker som förts vidare i generationer. För Wiwa-folket är detta inte en bieffekt av konflikten, utan dess mest konkreta konsekvens. 

CAJAR: ”Territoriet är inte förhandlingsbart” 

Fonden för mänskliga rättigheters samarbetspartner, Advokat kollektivet José Alvear Restrepo (CAJAR), som arbetar nära Wiwa- och andra urfolkssamhällen i området, beskriver situationen som ett strukturellt angrepp på urfolkens rättigheter.  Cajar betonar att konflikten inte enbart handlar om säkerhet, utan om kontroll över territorium som är avgörande för urfolkens kultur, andlighet och överlevnad. 

CAJAR kräver att skyddet av den så kallade Línea Negra återupprättas och att urfolkens territoriella, kulturella och andliga rättigheter garanteras. För organisationen är frågan tydlig: utan territoriellt skydd finns inget effektivt skydd för urfolkens liv. 

Línea Negra är inte en administrativ gräns i traditionell mening, utan en kollektiv och juridiskt erkänd avgränsning som omger Sierra Nevada de Santa Marta. Den binder samman heliga platser, vattenkällor, berg och kustpunkter som urfolken betraktar som avgörande för naturens och världens balans. Området är erkänt av den colombianska staten och utgör grunden för urfolkens rätt till territoriellt skydd, kulturell överlevnad och självbestämmande. Samtidigt har gränsen blivit en central konfliktlinje, där urfolk och människorättsorganisationer varnar för att skyddet i praktiken försvagas i takt med ökade intrång från väpnade och ekonomiska aktörer. 

Vi från Fonden för mänskliga rättigheter uttrycker vår djupa oro över utvecklingen i regionen och vår solidaritet med de samhällen som påverkas av våldet. Situationen i Sierra Nevada är inte en isolerad konflikt, utan en del av ett större mönster där urfolks rätt till liv, territorium och självbestämmande fortsatt utmanas.  

Samarbetet med CAJAR möjliggör stöd till rättsprocesser, juridiskt arbete och dokumentation av övergrepp. Detta stärker motståndskraften och bidrar till att öka Wiwa-folkets möjligheter till ansvarsutkrävande genom folkbildning, medföljning och påverkansarbete. Fonden för mänskliga rättigheter kommer att fortsätta följa utvecklingen och verka för att dessa röster hörs i internationella forum där ansvar och skydd behöver säkerställas.