FNs högkommissarie uppmuntrar Sverige att förbättra rapporteringen

Brevhuvud Office of the High Commissioner Human Rights United Nations

I ett brev till utrikesminister Ann Linde i december 2020 uppmuntrade FNs dåvarande högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, Sverige att etablera en nationell mekanism för övergripande rapportering och uppföljning i förhållande till de rekommendationer staten får utifrån våra fördragsförpliktelser.

Fonden för mänskliga rättigheter har först nu fått kännedom om detta brev, men vi delar i högsta grad Michelle Bachelets bedömning att Sverige behöver en tydlig process för att följa upp de folkrättsliga åtaganden vi har enligt de konventioner vi har ratificerat. Att driva på i den riktningen, för ett bättre förverkligande av mänskliga rättigheter i Sverige, är en av de frågor som på senare år ständigt finns närvarande i vårt arbete.

I samband med att Sveriges regering under hösten 2021 för sjunde gången rapporterade till FNs kommitté om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter inleddes diskussionerna mellan oss och socialdepartementet om hur uppföljningen och hela rapporteringscykeln skulle kunna systematiseras.
I rapportens inledning skriver regeringen om sina avsikter om en närmare dialog och har sedan träffats i en mindre arbetsgrupp där MR-Fonden ingår, skyldighetsbärare och rättighetsbärare tillsammans, för att ta fram ett förslag till en sådan systematiserad process.

Vid det riksdagsseminarium vi från MR-Fonden, i samarbete med Sensus, bjöd in till förra våren redogjorde departementet för arbetet med att systematiskt arbeta med rekommendationerna från kommittén och berättade om både utmaningar och möjligheter.
– Vi kan inte arbeta ad hoc med denna fråga, vi måste få till en bra och systematisk process som lägger fast en processordning för det här så vi har ett pågående arbete under hela femårscykeln.

Bland utmaningarna när det gäller de återkommande rapporteringarna till FN nämndes samtidigt den femåriga perioden vilket innebär att handläggare många gånger har gått vidare till nya arbetsuppgifter eller arbetsplatser, det kan ha varit ett val emellan med ny politisk ordning och regering, prioriteringar och hög arbetsbelastning med brådskande tidsaspekter leder till att det blir korta insatser med rapporteringen, maxbegränsningar av antal ord från FNs sida är en annan stor utmaning.

Framför oss ser vi från MR-Fonden, som tillsammans med departementet jobbar med frågan, en arbetsprocess med politisk förankring, indikatorer och politisk prioritering. Övriga departement, myndigheter, regioner och kommuner måste ingå och det ska vara en tät dialog mellan skyldighetsbärare och civilsamhället/rättighetsbärarna. Det vore också bra om riksdagen involveras. Kanske genom en skrivelse till riksdagen från regeringen när FNs rekommendationer kommer efter rapportering och i samband med förhör. Allt för att tydligare säkerställa att de brister som uppmärksammats åtgärdas.

Om detta arbete för att ta fram ett förslag till process berättade MR-Fondens Charlotta Göller nyligen vid det stora återkommande digitala mötet för personer som arbetar med mänskliga rättigheter, inom både offentlig sektor och inom civilsamhället. Ett möte som arrangeras av Institutet för mänskliga rättigheter och Raul Wallenberg-institutet, i samverkan med olika nätverk om mänskliga rättigheter, bland annat civilsamhällets MR-nätverk.