![\"Bildens](\"http:\/\/mrfonden.se\/wp-content\/uploads\/2023\/10\/adoptionsbild-760x507.jpg\")
<\/h6>\n<\/h6>\nFoto: flickr<\/p>\n
Rapporten unders\u00f6ker de omst\u00e4ndigheter som orsakade ett stort antal irregulj\u00e4ra adoptioner i Colombia under 1970\u20131990 talet samt de f\u00f6ljder som dessa adoptioner medf\u00f6rt. Syftet var att uppm\u00e4rksamma problematiken r\u00f6rande de irregulj\u00e4ra adoptionerna samt vikten av att utreda detta i f\u00f6rh\u00e5llande till den v\u00e4pnade konflikten i Colombia. Irregulj\u00e4r adoption \u00e4r ett stort m\u00e4nniskor\u00e4ttsligt problem som var viktigt att inkludera i den colombianska sanningskommissionens rapport f\u00f6r att offren skall f\u00e5 uppr\u00e4ttelse. Rapporten gjordes utg\u00e5ende fr\u00e5n intervjuer med offer i den irregulj\u00e4ra adoptionsprocessen, slutrapporten fr\u00e5n den holl\u00e4ndska sanningskommissionen f\u00f6r unders\u00f6kandet av internationell adoption<\/a><\/span> fr\u00e5n 2021 (Committee Investigating Intercountry Adoption p\u00e5 engelska) samt intervjuer med sakkunniga och relevant material inom omr\u00e5det. L\u00e4nder som n\u00e4mns i rapporten \u00e4r Sverige, Nederl\u00e4nderna, Colombia, Tyskland, Kanada, USA och Frankrike.<\/p>\n Enligt rapporten ber\u00e4knas \u00f6ver 50\u00a0000 barn ha blivit adopterade fr\u00e5n Colombia under de senaste 30 \u00e5ren, varav det i m\u00e5nga av fallen saknas tillr\u00e4ckliga statliga handlingar f\u00f6r adoptionen. I Sverige var antalet barn som adopterades fr\u00e5n Colombia mellan \u00e5ren 1970\u20132018 ber\u00e4knat att vara 4959 enligt Adoptionscentrums statistik.<\/p>\n Den v\u00e4pnade konflikten i Colombia innebar en stor \u00f6kning av v\u00e5ldet i de konfliktdrabbade regionerna. Konflikten medf\u00f6rde \u00e4ven ett \u00f6kat antal internflyktingar samt \u00f6kad arbetsl\u00f6shet, oj\u00e4mlikhet och strukturellt v\u00e5ld. Dessa omst\u00e4ndigheter gjorde den colombianska befolkningen mer utsatt, speciellt de i en socioekonomiskt svag situation, och d\u00e4rav ett l\u00e4ttare offer f\u00f6r irregulj\u00e4r adoption. Dessutom saknades ett juridiskt regelverk f\u00f6r adoption i Colombia fram tills mitten av 70-talet. P\u00e5 samma g\u00e5ng \u00f6kade adoptionsefterfr\u00e5gan i bland annat Europa. P\u00e5 grund av den \u00f6kade efterfr\u00e5gan skapades ett tryck p\u00e5 ett \u00f6verensst\u00e4mmande utbud p\u00e5 barn att adoptera. I denna kontext v\u00e4xte ett korrupt system av irregulj\u00e4r adoption fram d\u00e4r adoption skedde under okontrollerade f\u00f6rh\u00e5llanden, med en bristande involvering av staten, beh\u00f6riga myndigheter och adoptionslandet. I Colombia gav detta \u00e4ven utrymme f\u00f6r m\u00e4nniskosmugglare, myndigheter och andra akt\u00f6rer att utnyttja situationen och delta i den irregulj\u00e4ra adoptionsprocessen.<\/p>\n Ett exempel d\u00e4r myndigheter har deltagit i irregulj\u00e4r adoption \u00e4r i Carlos Alberto Apr\u00e1ez fall.<\/p>\n \u00c5r 1992, n\u00e4r Carlos Alberto var ett sp\u00e4dbarn blev hans pappa gripen f\u00f6r ett brott av en speciell insatsstyrka fr\u00e5n den colombianska polisen. Vid gripandet kidnappades emellertid \u00e4ven mamman, Carlos Alberto och hans farbroder av insatsstyrkan. Mamman och farbrodern f\u00f6rsvann efter detta och hittades senare m\u00f6rdade. Carlos Alberto hittades ensam och omh\u00e4ndertogs av staten som tog beslutet att p\u00e5b\u00f6rja en irregulj\u00e4r adoptionsprocess eftersom barnet av staten ans\u00e5gs vara \u00f6vergivet. Carlos Alberto adopterades bort under ett falskt namn, trots att hans farmor var vid liv och ville ha v\u00e5rdnaden om honom. Adoptionsbeslutet h\u00e4vdes senare av den colombianska domstolen, men d\u00e5 hade Carlos Alberto redan adopterats i Sverige och trots att farmodern fick r\u00e4tt att h\u00e4lsa p\u00e5 barnet fick hon aldrig den fulla v\u00e5rdnaden om honom.<\/span><\/p>\n I adoptionsl\u00e4nderna, bland annat Sverige, har st\u00f6det f\u00f6r de adopterade personerna saknats. Det saknas l\u00e4mpligt psykosocialt st\u00f6d f\u00f6r personerna och kompetensen hos adoptionsmyndigheterna ang\u00e5ende upps\u00f6kandet av den biologiska familjen \u00e4r bristande. Gemensamt hos de intervjuade adoptivbarnen i rapporten \u00e4r k\u00e4nslan av att ha blivit bestulen p\u00e5 sin identitet, vilket utg\u00f6r ett trauma. Enligt en svensk studie med internationellt adopterade personer f\u00f6dda 1970\u201379, l\u00f6pte personerna en h\u00f6gre risk att under ton\u00e5r och tidig vuxen\u00e5lder lida av mentala problem och socialt utanf\u00f6rskap. Staten i adoptionslandet skulle vara en viktig resurs f\u00f6r att hj\u00e4lpa de adopterade i s\u00f6kandet av den biologiska familjen, s\u00e5 att de kunde \u00e5terta sin identitet, sitt spr\u00e5k och sin kultur. Dessutom finns en avsaknad av tillr\u00e4ckligt psykosocialt st\u00f6d fr\u00e5n staten f\u00f6r de adopterade. N\u00e4r det statliga st\u00f6det \u00e4r bristande faller ist\u00e4llet allt ansvar d\u00e5 p\u00e5 den adopterade sj\u00e4lv. Sofia Anderson ber\u00e4ttar:<\/p>\n \u201c2011 kontaktade jag Adoptionscentrum, AC, f\u00f6r att p\u00e5b\u00f6rja s\u00f6kandet efter mina r\u00f6tter, och jag skr\u00e4mdes av en av de anst\u00e4llda som talade om riskerna som det innebar att s\u00f6ka efter min biologiska familj. Enligt AC fanns det inga register och inga fler individuella fall kunde mottas. Vid tiden f\u00f6r min adoption gavs all information till adoptivf\u00f6r\u00e4ldrarna, men mina fick ingenting\u201d <\/em>(\u00f6versatt citat fr\u00e5n s. 32 i rapporten)<\/span><\/p>\n Vidare kr\u00e4ver upps\u00f6kandet av den biologiska familjen finansiella medel av den adopterade, som inte f\u00e5r n\u00e5gra statliga underst\u00f6d. I j\u00e4mf\u00f6relse f\u00e5r adoptivf\u00f6r\u00e4ldrar 75 000 kronor som finansiellt st\u00f6d av staten f\u00f6r en internationell adoptionsprocess.<\/p>\n Tv\u00e5 relevanta konventioner i omr\u00e5det \u00e4r Konventionen om barnets r\u00e4ttigheter (CRC) samt Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner (Haags adoptionskonvention), vilka Colombia har ratificerat. I dessa etableras bland annat principen om beaktandet av barnets b\u00e4sta vid adoption, involveringen av kompetenta myndigheter i adoptionsprocessen samt principen att internationell adoption endast skall ske om det inte finns familjemedlemmar eller andra n\u00e4rst\u00e5ende som kan adoptera barnet (brukar ben\u00e4mnas med principen om subsidiaritet<\/em>). \u00a0I Colombia togs lagstiftande \u00e5tg\u00e4rder under det senare 1900-talet f\u00f6r att reglera adoption juridiskt. Tv\u00e5 viktiga milstolpar var kravet p\u00e5 ett juridiskt beslut f\u00f6r att genomf\u00f6ra en adoption, som inf\u00f6rdes 1975 och kravet p\u00e5 att adoptivf\u00f6r\u00e4ldrarna skall bes\u00f6ka Colombia vid adoptionen, som inf\u00f6rdes 1985. Varken dessa eller de ratificerade konventionerna implementerades effektivt i Colombia, vilket bland annat Carlos Albertos fall som skedde under 90-talet \u00e4r ett bevis p\u00e5.<\/p>\n Vid en irregulj\u00e4r adoption \u00e4r det inte m\u00f6jligt att trygga den adopterade personens samt den biologiska familjens r\u00e4ttigheter, vilket leder till m\u00e4nniskor\u00e4ttskr\u00e4nkningar av dessa individer. I enlighet med artikel 8 av CRC har varje barn r\u00e4tten till sin identitet, vilket inneb\u00e4r r\u00e4tten till sin nationalitet, sitt namn och sin familj. D\u00e4rav klassas irregulj\u00e4r adoption i rapporten om irregulj\u00e4r adoption \u00e4ven som en form av exil* d\u00e4r barnets grundl\u00e4ggande r\u00e4ttigheter kr\u00e4nks.<\/p>\n I slutet av rapporten finns \u00e4ven rekommendationer f\u00f6r hur problemet med irregulj\u00e4r internationell adoption kan hanteras I rekommendationerna betonas bland annat vikten av en djupg\u00e5ende och oberoende utredning som unders\u00f6ker de korrupta aspekterna av oregelbunden adoption. I denna unders\u00f6kning \u00e4r \u00e4ven ett koordinerat arbete mellan colombianska myndigheter och myndigheterna i adoptionsl\u00e4nderna viktigt. Vidare b\u00f6r den colombianska staten enligt rekommendationerna erk\u00e4nna sin skuld i fall av irregulj\u00e4r adoption och uppr\u00e4tta en nationell adoptionsmyndighet med uppgiften att hj\u00e4lpa de som \u00e4r adopterade under irregulj\u00e4ra omst\u00e4ndigheter att f\u00e5 tillg\u00e5ng till sin identitet. Dessutom b\u00f6r staten p\u00e5 det r\u00e4ttsliga planet aktivt motverka m\u00e4nniskosmuggling och oregelbunden adoption.<\/p>\n Denna rapport l\u00e4mnades in till Kommissionen som den 7 november ska redovisa sitt uppdrag g\u00e4llande utredningen som analyserade hur regelverk, organisering och processer inom Sveriges internationella adoptionsverksamhet har fungerat tillbaka i tiden fram till i dag.<\/p>\n Syftet \u00e4r att kommissionens utredning ska klarg\u00f6ra f\u00f6rekomsten av eventuella oegentligheter inom Sveriges internationella adoptionsverksamhet och hur regeringen, ber\u00f6rda statliga myndigheter, kommuner, auktoriserade sammanslutningar, ideella organisationer och andra privata akt\u00f6rer agerat och f\u00f6rh\u00e5llit sig till eventuella oegentligheter utifr\u00e5n ansvar och roll.<\/p>\n Kommissionerna rapport kan bidra till l\u00e4rdomar och f\u00f6rslag f\u00f6r att f\u00f6rhindra \u00e5terkomsten av problematiken. L\u00e4s: Kommitt\u00e9direktiv 2021:95 Sveriges internationella adoptionsverksamhet – l\u00e4rdomar och v\u00e4gen fram\u00e5t<\/a><\/span><\/p>\n * L\u00e4s om adoption som en form av exil p\u00e5 s. 354-357 i den colombianska sanningskommissionens rapport “La Colombia fuera de Colombia”<\/a><\/span><\/p>\n Rapporten p\u00e5 engelska<\/a><\/span><\/p>\n Holl\u00e4ndska Sanningskommissionens rapport<\/a><\/span><\/p>\nLadda ner rapporten och l\u00e4s mer:<\/h6>\n