Afrikanska människorättssystemet

Det afrikanska MR-systemet består i huvudsak av tre pelare – Afrikanska kommissionen för mänskliga och folkens rättigheter (kommissionen), Afrikanska stadgan för mänskliga och folkens rättigheter (afrikanska stadgan) och Afrikanska domstolen för mänskliga och folkens rättigheter (domstolen). Samtliga av dessa organ lyder under den mellanstatliga organisationen Afrikanska Unionen (vilken genom sin etablering 2001 ersatte Organisationen för Afrikansk Enhet). Afrikanska Unionen (AU) bildades i syfte att stärka de mänskliga rättigheternas roll inom och mellan organisationens medlemsländer. Det resulterade i att mänskliga rättigheter bland annat fick en större plats i AU:s stadga, att brott mot mänskliga rättigheter inte kunde försvaras av suveränitetsprincipen och att medlemsländerna numera besitter rätten att formellt kritisera varandra.

Bild på en intervju vid det 65:e NGO-forumet för den afrikanska människorättskommissionens höstsession 2019.

Bild på en intervju vid det 65:e NGO-forumet för den afrikanska människorättskommissionens höstsession 2019.

Afrikanska kommissionen för mänskliga och folkens rättigheter

Kommissionen inrättades 1987 i Addis Ababa, Etiopien. Dess huvudsakliga uppgift är att skydda och främja de mänskliga och folkens rättigheter, tolka artiklarna ur afrikanska stadgan och godkänna vilka fall som tas upp av den Afrikanska domstolen för mänskliga och folkens rättigheter. 

Afrikanska stadgan för mänskliga och folkens rättigheter

Den afrikanska stadgan antogs 1981 med syftet att motverka hat, konflikter och krig mellan olika folkgrupper och kulturer inom Afrika. Stadgan började officiellt att gälla 1986. 53 av AU:s 54 medlemsländer har signerat och ratificerat afrikanska stadgan. Det innebär att alla länder inom AU, förutom Sydsudan, har godkänt och överfört stadgan till respektive nationella lagrum och därmed förbundit sig till dess innehåll.

Afrikanska domstolen för mänskliga och folkens rättigheter

Den afrikanska domstolen har sitt säte i Arusha, Tanzania. Den bildades 1998 och trädde sedan i kraft 2004. Domstolen består av 11 medlemmar, vars uppgift är att rådgiva konventionsstater och att döma i rättsfall kopplat till den afrikanska stadgan eller andra regionala MR-konventioner. Besluten som fattas av domstolen är bindande.

Domstolen har mandat att behandla klagomål från både individer och icke-statliga organisationer. Som ovan nämndes har kommissionen i uppgift att godkänna fall som tas upp i domstolen, dock finns det också en möjlighet att föra sin klagan direkt till domstolen om konventionsstaten i fråga godkänner det.

Visste du att?
  • Afrikanska stadgan är den enda regionala MR-konventionen i världen som både innehåller såväl medborgerliga och politiska rättigheter som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
  • Afrikanska stadgan är ensam om att innehålla både individuella och kollektiva rättigheter.

Läs vår publikation om det afrikanska människorättssystemet “Silencing the guns in Africa” (2020) här och en sammanfattande policy brief här.